Önskar att jag var nöjd...
Planera för barn
  1. Anonym
    #1

    Önskar att jag var nöjd...

    Hej! Jag är en kvinna på 33 som har 2 barn på 10 resp 8 år. Det känns som att jag har ett tredje barn som ännu inte finns men som väntar på att bli skapt och få komma till världen. Konstigt att man kan känna så!
    Jag älskar redan detta barnet! Men jag önskar faktiskt att jag inte kände så utan varit nöjd med mina två underbara barn. Barnen vill inte ha ett till syskon och min man tycker att han är för gammal för att börja om, han är 43. Jag vill inte tvinga på min man ett barn och mina barn ett syskon när de inte vill. Det känns fel att tjata sig till ett barn bara för att man går med en lustig känsla och längtan efter ett tredje. Samtidigt vet jag att han skulle ge med sig om jag verkligen vill och mina barn skulle självklart älska sitt syskon men jag skulle nog få dåligt samvete för att min man gjort en uppoffring för min skull då jag vet att han vill lägga ner tid på annat som tidigare fått stå tillbaka.

    Jag tänker även mycket på hur ett tredje barn skulle påverka min kropp. Tyvärr har jag mycket bristningar och lider av inkontinens som jag är rädd ska bli värre. Har även problem med återkommande hemorojder. Ni som fött tre barn vaginalt, har det sista barnet förstört ert underliv? Jag är väldigt rädd att inkontinensen blir förvärrad och att underlivet ska bli fulare men framförallt "slappt", vilket skulle försämra mitt sexliv. Jag är inte snygg men skön åtminstone.

    Tänk om barnet inte föds friskt! Skulle jag kunna förlåta mig själv då?

    Varför utmana ödet när jag och min familj har det bra? Jag borde vara nöjd!

    Ibland tänker jag att det är hormonerna som spökar och att detta är min sista chans, vill inte att mina barn ska växa upp med gamla föräldrar.

    Rent praktiskt har vi inte plats och jag vill inte flytta, men på något vis ska nog detta gå att ordnas.

    Vi har ingen släkt som bor nära och kan avlasta. Dessutom har vi hund. Hur ska vi alla få plats i en bil på semestern osv?

    Vi har det perfekt som det är nu, blir arg på mig själv för jag vill egentligen inte ha fler barn rent intellektuellt samtidigt som jag hjärtat vill.

    Min största rädsla är att jag ångrar att jag inte skaffade trean och att jag kommer få leva med undran om hur det hade blivit...
    Fast frågan är om jag skulle bli lyckligare?

    Vad är det egentligen som säger att man blir lyckligare ju fler barn man skaffar?

    Borde man inte vara djupt tacksam som fått 2 välskapta barn och därför nöjd?

    Jag känner mig djupt splittrad och blivit smått deprimerad över att jag varken vet ut eller in.,

    Jag vill bara känna mig hel och nöjd!

    Snälla hjälp mig!
  2. 1
    Önskar att jag var nöjd... Hej! Jag är en kvinna på 33 som har 2 barn på 10 resp 8 år. Det känns som att jag har ett tredje barn som ännu inte finns men som väntar på att bli skapt och få komma till världen. Konstigt att man kan känna så!
    Jag älskar redan detta barnet! Men jag önskar faktiskt att jag inte kände så utan varit nöjd med mina två underbara barn. Barnen vill inte ha ett till syskon och min man tycker att han är för gammal för att börja om, han är 43. Jag vill inte tvinga på min man ett barn och mina barn ett syskon när de inte vill. Det känns fel att tjata sig till ett barn bara för att man går med en lustig känsla och längtan efter ett tredje. Samtidigt vet jag att han skulle ge med sig om jag verkligen vill och mina barn skulle självklart älska sitt syskon men jag skulle nog få dåligt samvete för att min man gjort en uppoffring för min skull då jag vet att han vill lägga ner tid på annat som tidigare fått stå tillbaka.

    Jag tänker även mycket på hur ett tredje barn skulle påverka min kropp. Tyvärr har jag mycket bristningar och lider av inkontinens som jag är rädd ska bli värre. Har även problem med återkommande hemorojder. Ni som fött tre barn vaginalt, har det sista barnet förstört ert underliv? Jag är väldigt rädd att inkontinensen blir förvärrad och att underlivet ska bli fulare men framförallt "slappt", vilket skulle försämra mitt sexliv. Jag är inte snygg men skön åtminstone.

    Tänk om barnet inte föds friskt! Skulle jag kunna förlåta mig själv då?

    Varför utmana ödet när jag och min familj har det bra? Jag borde vara nöjd!

    Ibland tänker jag att det är hormonerna som spökar och att detta är min sista chans, vill inte att mina barn ska växa upp med gamla föräldrar.

    Rent praktiskt har vi inte plats och jag vill inte flytta, men på något vis ska nog detta gå att ordnas.

    Vi har ingen släkt som bor nära och kan avlasta. Dessutom har vi hund. Hur ska vi alla få plats i en bil på semestern osv?

    Vi har det perfekt som det är nu, blir arg på mig själv för jag vill egentligen inte ha fler barn rent intellektuellt samtidigt som jag hjärtat vill.

    Min största rädsla är att jag ångrar att jag inte skaffade trean och att jag kommer få leva med undran om hur det hade blivit...
    Fast frågan är om jag skulle bli lyckligare?

    Vad är det egentligen som säger att man blir lyckligare ju fler barn man skaffar?

    Borde man inte vara djupt tacksam som fått 2 välskapta barn och därför nöjd?

    Jag känner mig djupt splittrad och blivit smått deprimerad över att jag varken vet ut eller in.,

    Jag vill bara känna mig hel och nöjd!

    Snälla hjälp mig!
  3. Längtar oxå
    #2
    förstår dig fullständigt, skulle kunna vara jag som skrivit för ca 2 år sedan men sen blev jag oplanerat gravid med vår lilla 3 och efter mycket velande så är hon den som gjorde att vår familj känns komplett så OM du verkligen känner så till100% så hade jag nog pratat med min man och börjat försöka <3 Kram och lycka till oavsett vad du/ni väljer
  4. 2
    förstår dig fullständigt, skulle kunna vara jag som skrivit för ca 2 år sedan men sen blev jag oplanerat gravid med vår lilla 3 och efter mycket velande så är hon den som gjorde att vår familj känns komplett så OM du verkligen känner så till100% så hade jag nog pratat med min man och börjat försöka <3 Kram och lycka till oavsett vad du/ni väljer
  5. Längtar oxå
    #3
    Glömde ju att svara ...rent fysiskt blev det ingen större skillnad mellan barn 2 och 3
  6. 3
    Glömde ju att svara ...rent fysiskt blev det ingen större skillnad mellan barn 2 och 3
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar