Sitter här i soffan och funderar på om det är dumt att inte söka hjälp. Men vill fortfarande tro att det snart är vår tur ändå.
Förmodligen är det rädsla som gör att jag intalar mig att det ska fungera snart. Hittar på ursäkter (i huvudet) för varför det inte har blivit något. Blir helt förvirrad.
Vet egentligen inte vad jag ville med detta. Antagligen borde vi söka...men väntar nog lite till. Rädsla, inget bra.
1
Är det dumt? Sitter här i soffan och funderar på om det är dumt att inte söka hjälp. Men vill fortfarande tro att det snart är vår tur ändå.
Förmodligen är det rädsla som gör att jag intalar mig att det ska fungera snart. Hittar på ursäkter (i huvudet) för varför det inte har blivit något. Blir helt förvirrad.
Vet egentligen inte vad jag ville med detta. Antagligen borde vi söka...men väntar nog lite till. Rädsla, inget bra.
Förstår hur du tänker! Jag (vi) gick i samma tankar, men sen ringde jag bara en dag och bokade tid. Och då kändes det skönt när det var gjort!
Men...självklart inget fel i att vänta!! Jag vet ju inte heller ålder/hur länge ni försökt, men för min del kände jag att vi inte hade något att förlora på att boka tid. Man är ju inte purung längre ��
2
Hej tosseli!
Förstår hur du tänker! Jag (vi) gick i samma tankar, men sen ringde jag bara en dag och bokade tid. Och då kändes det skönt när det var gjort!
Men...självklart inget fel i att vänta!! Jag vet ju inte heller ålder/hur länge ni försökt, men för min del kände jag att vi inte hade något att förlora på att boka tid. Man är ju inte purung längre ��
Tosseli, det är inte dumt! Kände precis samma innan jag ringde. Det är ju långt ifrån vad man hade föreställt sig. Att börja på en utredning. Men på något konstigt vis så känns det bra när bollen väl är i rullning. Känn efter hur du vill göra. Tänk på att det kan ta upp till och till och mer mer än 3 mån för en första tid för ett samtal. Vill du vänta så är det okej. Så gjorde vi. Vi ville testa ett par månader till. Vi hade sagt att blir der inget plus i aug så bokar vi tid. Så blev det. Hur länge har du försökt? Vet att vi hängt med varandra ett tag. Kram på dig!
Tosseli, det är inte dumt! Kände precis samma innan jag ringde. Det är ju långt ifrån vad man hade föreställt sig. Att börja på en utredning. Men på något konstigt vis så känns det bra när bollen väl är i rullning. Känn efter hur du vill göra. Tänk på att det kan ta upp till och till och mer mer än 3 mån för en första tid för ett samtal. Vill du vänta så är det okej. Så gjorde vi. Vi ville testa ett par månader till. Vi hade sagt att blir der inget plus i aug så bokar vi tid. Så blev det. Hur länge har du försökt? Vet att vi hängt med varandra ett tag. Kram på dig!
Jag ångrar att vi inte sökte hjälp tidigare. På grund av köer och att allt tar tid i utredning. Vi fick svart på vitt vad som var fel och fick hjälp med ivf. Har nu en livlig 2åring och en bebis i magen. Det bästa vi gjort.
4
Jag ångrar att vi inte sökte hjälp tidigare. På grund av köer och att allt tar tid i utredning. Vi fick svart på vitt vad som var fel och fick hjälp med ivf. Har nu en livlig 2åring och en bebis i magen. Det bästa vi gjort.
Hej! Vi kände precis så och framför allt min man var lite rädd att få reda på att något är fel! Tack vare tex stöd från Humlan87 här tog jag mig i kragen o ringde, det tog 1,5 månad innan vi fick tid. Vi var på första infon och gick därifrån med känslan att "oj vad mycket hjälp det finns att få" det är ju inte alls kört eller ens i närheten av att det skulle vara ett problem om det inte funkar hemma på egen hand. Det kan ju vara så enkla saker som ett blodvärde som är fel och kan hjälpas upp med lite tabletter! Hur som helst så på något konstigt sätt blir man lite lugn efter man ringt och man slappnar av, vi blev ju till och med gravida (är i v 6) innan vi ens börjat med proverna som skulle tas i nästa menscykel! Så jag skulle gärna vilja pusha lite försiktigt för att du ska ringa! Lycka till!
5
Hej! Vi kände precis så och framför allt min man var lite rädd att få reda på att något är fel! Tack vare tex stöd från Humlan87 här tog jag mig i kragen o ringde, det tog 1,5 månad innan vi fick tid. Vi var på första infon och gick därifrån med känslan att "oj vad mycket hjälp det finns att få" det är ju inte alls kört eller ens i närheten av att det skulle vara ett problem om det inte funkar hemma på egen hand. Det kan ju vara så enkla saker som ett blodvärde som är fel och kan hjälpas upp med lite tabletter! Hur som helst så på något konstigt sätt blir man lite lugn efter man ringt och man slappnar av, vi blev ju till och med gravida (är i v 6) innan vi ens börjat med proverna som skulle tas i nästa menscykel! Så jag skulle gärna vilja pusha lite försiktigt för att du ska ringa! Lycka till!
Sök hjälp! Om de funkar på "egen hand" under tiden så är de ju bara positivt annars så kommer du ångra att du inte sökte hjälp tidigare!
Det är inget att vara rädd för, jag lovar dig! Jag blev ledsen när det gick så snabbt från att vi sökte hjälp till att vi började med IVF men så här i efterhand är jag otroligt tacksam!
7
Sök hjälp! Om de funkar på "egen hand" under tiden så är de ju bara positivt annars så kommer du ångra att du inte sökte hjälp tidigare!
Det är inget att vara rädd för, jag lovar dig! Jag blev ledsen när det gick så snabbt från att vi sökte hjälp till att vi började med IVF men så här i efterhand är jag otroligt tacksam!
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
