Jag undrar om det mitt plus är oroväckande svagt för att vara på dagen jag tror är bim? Testade sedan två dagar senare och inte nämnvärt starkare.... Jag ska nu imorgon testa igen 1 vecka efter bim för att hoppas på starkare!! Oron till detta är ett tidigare missfall i november i v.7+3....
1
Svagt plus 2-3 dagar efter bim? Jag undrar om det mitt plus är oroväckande svagt för att vara på dagen jag tror är bim? Testade sedan två dagar senare och inte nämnvärt starkare.... Jag ska nu imorgon testa igen 1 vecka efter bim för att hoppas på starkare!! Oron till detta är ett tidigare missfall i november i v.7+3....
Tyvärr ett pågående MF just nu.... ��Detta är mitt andra förmodligen tredje sedan i september.... Två av dem är jag hundra eftersom förra var 7+3 och detta 5+3... Det tredje och första hade jag inte hunnit testa plus, men nu i efter hand så tror jag det eftersom jag aldrig någonsin haft sen mens.... Jag orkar inte mer nu!!...... ����
3
Tyvärr ett pågående MF just nu.... ��Detta är mitt andra förmodligen tredje sedan i september.... Två av dem är jag hundra eftersom förra var 7+3 och detta 5+3... Det tredje och första hade jag inte hunnit testa plus, men nu i efter hand så tror jag det eftersom jag aldrig någonsin haft sen mens.... Jag orkar inte mer nu!!...... ����
Tack! Ja det är långt ifrån roligt och jag är just nu långt under isen mentalt pga detta..... Hur orkar man fortsätta? Hur gammal är du och har du barn från tidigare? Gravid nu? Jag har en dotter på 6 år och vill inget annat än att ge henne ett syskon! Det har tagit sig på första varje gång inklusive med henne... Men det gäller ju att behålla dem! Inget missfall innan min första lyckade graviditet.. Jag fyllde precis 30 år och tänker att det borde ju inte vara så avgörande? Kram!
5
Tack! Ja det är långt ifrån roligt och jag är just nu långt under isen mentalt pga detta..... Hur orkar man fortsätta? Hur gammal är du och har du barn från tidigare? Gravid nu? Jag har en dotter på 6 år och vill inget annat än att ge henne ett syskon! Det har tagit sig på första varje gång inklusive med henne... Men det gäller ju att behålla dem! Inget missfall innan min första lyckade graviditet.. Jag fyllde precis 30 år och tänker att det borde ju inte vara så avgörande? Kram!
Vi har försökt i närmre 2 år, fick mf i nov och nu i januari. Det känns i alla fall som ett framsteg. Innan trodde man ju att man inte kunde bli gravid överhuvud taget. Men det gör ont i både kropp och själ! Det som gör att man fortsätter är väll för att man en dag hoppas hålla det där lilla knytet i famnen. Sedan har vi inga barn sen tidigare (saknade är stor) är 29 år. Verkar ha samma problem som du, att kroppen inte vill behålla det...;(
6
Vi har försökt i närmre 2 år, fick mf i nov och nu i januari. Det känns i alla fall som ett framsteg. Innan trodde man ju att man inte kunde bli gravid överhuvud taget. Men det gör ont i både kropp och själ! Det som gör att man fortsätter är väll för att man en dag hoppas hålla det där lilla knytet i famnen. Sedan har vi inga barn sen tidigare (saknade är stor) är 29 år. Verkar ha samma problem som du, att kroppen inte vill behålla det...;(
Usch då, va tråkigt att höra! ja jag förstår att det känns som ett framsteg att ni blir gravida, men såklart riktigt jobbigt att det inte håller sig kvar... Men det är detta positiva du får fokusera på! Första satt ju kvar som sagt för mig, men det är ju trots allt 6 år sedan och mycket har ju kunnat hända sedan dess.. Jag har även haft problem med magen under dessa år och gjort en del undersökningar. Därför går tankarna nu till att det kanske har hänt nåt... Men och andra sidan har jag genomgått många gynundetsöknimgar under tiden för att utesluta anledning till mina tarmbesvär.. De fann inget då men de kanske kollar på olika saker vid olika utredningar, inte vet jag.. Men något väldigt avvikande borde dem sett då tycker jag. Även gjort en titthålsoperation för att utesluta endomtrios. Förstår att Er saknad är stor!! Även om vi har ett barn från tidigare så känner man sig så frustrerad över att inte kunna ge ett syskon och det känns som att det fattas något hela tiden.... man får försöka kämpa vidare och peppa varandra och ha kontakt med andra i samma sits! För vad har man att välja på? Livet måste ju gå vidare... Stor kram till dig och jag håller tummarna för att det går vägen för er snart!!
7
Usch då, va tråkigt att höra! ja jag förstår att det känns som ett framsteg att ni blir gravida, men såklart riktigt jobbigt att det inte håller sig kvar... Men det är detta positiva du får fokusera på! Första satt ju kvar som sagt för mig, men det är ju trots allt 6 år sedan och mycket har ju kunnat hända sedan dess.. Jag har även haft problem med magen under dessa år och gjort en del undersökningar. Därför går tankarna nu till att det kanske har hänt nåt... Men och andra sidan har jag genomgått många gynundetsöknimgar under tiden för att utesluta anledning till mina tarmbesvär.. De fann inget då men de kanske kollar på olika saker vid olika utredningar, inte vet jag.. Men något väldigt avvikande borde dem sett då tycker jag. Även gjort en titthålsoperation för att utesluta endomtrios. Förstår att Er saknad är stor!! Även om vi har ett barn från tidigare så känner man sig så frustrerad över att inte kunna ge ett syskon och det känns som att det fattas något hela tiden.... man får försöka kämpa vidare och peppa varandra och ha kontakt med andra i samma sits! För vad har man att välja på? Livet måste ju gå vidare... Stor kram till dig och jag håller tummarna för att det går vägen för er snart!!
Vi ska på utredning i början på februari så jag hoppas... Ja, man har väll inte så mycket att välja på. Men att det finns andra i samma situation att ventilera med är guld värt!! Kram
8
Vi ska på utredning i början på februari så jag hoppas... Ja, man har väll inte så mycket att välja på. Men att det finns andra i samma situation att ventilera med är guld värt!! Kram
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
ja jag förstår att det känns som ett framsteg att ni blir gravida, men såklart riktigt jobbigt att det inte håller sig kvar... Men det är detta positiva du får fokusera på! Första satt ju kvar som sagt för mig, men det är ju trots allt 6 år sedan och mycket har ju kunnat hända sedan dess.. Jag har även haft problem med magen under dessa år och gjort en del undersökningar. Därför går tankarna nu till att det kanske har hänt nåt... Men och andra sidan har jag genomgått många gynundetsöknimgar under tiden för att utesluta anledning till mina tarmbesvär.. De fann inget då men de kanske kollar på olika saker vid olika utredningar, inte vet jag.. Men något väldigt avvikande borde dem sett då tycker jag. Även gjort en titthålsoperation för att utesluta endomtrios. Förstår att Er saknad är stor!! Även om vi har ett barn från tidigare så känner man sig så frustrerad över att inte kunna ge ett syskon och det känns som att det fattas något hela tiden....
