Fosterrörelser
Junibarn 2014
  1. Medlem sedan
    Mar 2011
    #1

    Fosterrörelser

    Tycker detta med rörelser i magen känns extremt stressande, är nu i v 20 och började känna distinkta rörelser i slutet på v 18. Det är bara det att nu känner jag knappt något alls. Var hos barnmorskan i måndags och då hörde hon hjärljud, men varför känner jag knappt något längre?! Detta är andra graviditeten men det är tvillingar denna gång så känner mig helt ny på detta igen. Trodde att det skulle kännas ännu mer eftersom att dom är två som ska samsas om utrymmet. Hur har ni det med fosterrörelserna? Känner ni lika mycket varje dag eller är det olika. Detta gör mig galen och jag har verkligen ingen lust att gå och nojja över det denna graviditet också!
  2. 1
    Fosterrörelser Tycker detta med rörelser i magen känns extremt stressande, är nu i v 20 och började känna distinkta rörelser i slutet på v 18. Det är bara det att nu känner jag knappt något alls. Var hos barnmorskan i måndags och då hörde hon hjärljud, men varför känner jag knappt något längre?! Detta är andra graviditeten men det är tvillingar denna gång så känner mig helt ny på detta igen. Trodde att det skulle kännas ännu mer eftersom att dom är två som ska samsas om utrymmet. Hur har ni det med fosterrörelserna? Känner ni lika mycket varje dag eller är det olika. Detta gör mig galen och jag har verkligen ingen lust att gå och nojja över det denna graviditet också!
  3. Medlem sedan
    Nov 2011
    #2
    Jag känner rörelser varje dag, om jag ger mig själv en stund när jag ligger på rygg. Annars kan det vara svårt tycker jag. De säger ju att man inte nödvändigtvis känner varje dag nu utan först i typ v 24-26 men jag förstår din oro till fullo, höll på att bryta ihop förra veckan när det hade gått 24h utan att jag kände något. Som sagt jag har hittat en ställning där rörelserna känns ordentligt och börjar jag bli orolig så intar jag den och då brukar jag känna.

    Jag känner dock inte lika mycket rörelser varje dag, i dag till exempel har jag legat och läst flera timmar och då känt massor, men i går när jag var på språng nästan hela dagen var det mycket lugnare.

    Prata med din BM tycker jag. Ett annat tip är att skriva upp alla rörelser du känner och se om det finns ett mönster, typ tidpunkt, hur du sitter/ligger osv.

    Lycka till.
  4. 2
    Jag känner rörelser varje dag, om jag ger mig själv en stund när jag ligger på rygg. Annars kan det vara svårt tycker jag. De säger ju att man inte nödvändigtvis känner varje dag nu utan först i typ v 24-26 men jag förstår din oro till fullo, höll på att bryta ihop förra veckan när det hade gått 24h utan att jag kände något. Som sagt jag har hittat en ställning där rörelserna känns ordentligt och börjar jag bli orolig så intar jag den och då brukar jag känna.

    Jag känner dock inte lika mycket rörelser varje dag, i dag till exempel har jag legat och läst flera timmar och då känt massor, men i går när jag var på språng nästan hela dagen var det mycket lugnare.

    Prata med din BM tycker jag. Ett annat tip är att skriva upp alla rörelser du känner och se om det finns ett mönster, typ tidpunkt, hur du sitter/ligger osv.

    Lycka till.
  5. Medlem sedan
    Nov 2012
    #3
    Jag känner i stort sett lika mycket varje dag, och ofta på samma tidpunkter. Han ger sig gärna till känna när jag åker bil, böjer mig framåt när jag sitter, och sen alltid när jag lagt mig i sängen för natten, och när jag vaknar på morgonen. Men jag skulle nog inte oroa mig för mycket om jag kände mindre någon dag, finns nog fortfarande rätt mycket plats kvar i magen att röra sig på och sparkar han bakåt ryggraden osv så känner man ju inte lika lätt. Skulle det däremot vara helt lugnt vid läggdags skulle jag bli lite fundersam eftersom han alltid är vaken då.

    Det är inte så att moderkakorna ligger i framvägg för dig så det dämpar lite? Eller så kramas dom med varandra istället för att sparka på sin mamma =) Skönt att du fått höra hjärtljuden iaf, det lugnar ju lite!
  6. 3
    Jag känner i stort sett lika mycket varje dag, och ofta på samma tidpunkter. Han ger sig gärna till känna när jag åker bil, böjer mig framåt när jag sitter, och sen alltid när jag lagt mig i sängen för natten, och när jag vaknar på morgonen. Men jag skulle nog inte oroa mig för mycket om jag kände mindre någon dag, finns nog fortfarande rätt mycket plats kvar i magen att röra sig på och sparkar han bakåt ryggraden osv så känner man ju inte lika lätt. Skulle det däremot vara helt lugnt vid läggdags skulle jag bli lite fundersam eftersom han alltid är vaken då.

    Det är inte så att moderkakorna ligger i framvägg för dig så det dämpar lite? Eller så kramas dom med varandra istället för att sparka på sin mamma =) Skönt att du fått höra hjärtljuden iaf, det lugnar ju lite!
  7. Medlem sedan
    Aug 2011
    #4
    Jag är ganska säker på att jag kände den lilla redan i v 15, men mest som lite fladder. Sen försvann det lite och jag blev också jätteorolig och så kom det tillbaka och så har det hållit på så fram till nu. Nu känner jag riktiga buffar, men inte hela tiden och mest när jag sitter eller ligger i vissa ställningar. Med min dotter kände jag också väldigt tidigt men det var mer konstant och tydligt än nu. Jag var på RUL igår och BM konstaterade att moderkakan ligger i framvägg, precis som jag misstänkte. Den blockerar mycket av rörelserna. Nu känns det bättre och jag behöver inte oroa mig lika mycket för att jag inte känner av alla rörelser.
    Har du gjort RUL än? På pappret som man får med sig hem står det vart moderkakan ligger.
  8. 4
    Jag är ganska säker på att jag kände den lilla redan i v 15, men mest som lite fladder. Sen försvann det lite och jag blev också jätteorolig och så kom det tillbaka och så har det hållit på så fram till nu. Nu känner jag riktiga buffar, men inte hela tiden och mest när jag sitter eller ligger i vissa ställningar. Med min dotter kände jag också väldigt tidigt men det var mer konstant och tydligt än nu. Jag var på RUL igår och BM konstaterade att moderkakan ligger i framvägg, precis som jag misstänkte. Den blockerar mycket av rörelserna. Nu känns det bättre och jag behöver inte oroa mig lika mycket för att jag inte känner av alla rörelser.
    Har du gjort RUL än? På pappret som man får med sig hem står det vart moderkakan ligger.
  9. Medlem sedan
    Mar 2011
    #5
    Jo det var nog så att moderkakan låg i framvägg, men det som bekymrar mig mest är att jag runt vecka 18 kände bra mycket mer än vad jag gör nu ( v21+3).
    Trodde nog med att eftersom det är två så skulle det vara bra mycket mer livat i magen. Är ju också helt omöjligt att veta om båda mår bra eller om det bara är en som rör sig. Jag har en tendens att oroa mig ganska lätt och detta gör inte saken lättare.
  10. 5
    Jo det var nog så att moderkakan låg i framvägg, men det som bekymrar mig mest är att jag runt vecka 18 kände bra mycket mer än vad jag gör nu ( v21+3).
    Trodde nog med att eftersom det är två så skulle det vara bra mycket mer livat i magen. Är ju också helt omöjligt att veta om båda mår bra eller om det bara är en som rör sig. Jag har en tendens att oroa mig ganska lätt och detta gör inte saken lättare.
  11. Medlem sedan
    Aug 2011
    #6
    Jag är likadan. Jag tyckte att bebisen låg lite konstigt på RUL och direkt blir jag orolig att det var något fel. BM sa dock att allt såg bra ut så jag borde inte oroa mig, men det är lättare sagt än gjort.
    Finns inte så mycket man kan säga för att dämpa oron. Håller tummarna för att allt går bra för dig och dina små pyren. Blir oron ohanterlig så skulle jag ringa BM och rådfråga.
  12. 6
    Jag är likadan. Jag tyckte att bebisen låg lite konstigt på RUL och direkt blir jag orolig att det var något fel. BM sa dock att allt såg bra ut så jag borde inte oroa mig, men det är lättare sagt än gjort.
    Finns inte så mycket man kan säga för att dämpa oron. Håller tummarna för att allt går bra för dig och dina små pyren. Blir oron ohanterlig så skulle jag ringa BM och rådfråga.
  13. Medlem sedan
    Nov 2011
    #7
    Håller med Millan om det blir för jobbigt ring BM, förra gången levde jag efter parollen " hellre en gång för mycket em en för lite".
  14. 7
    Håller med Millan om det blir för jobbigt ring BM, förra gången levde jag efter parollen " hellre en gång för mycket em en för lite".
  15. Medlem sedan
    Mar 2011
    #8
    Tack för de uppmuntrande orden, hoppas även att det går bra för alla er andra med!
  16. 8
    Tack för de uppmuntrande orden, hoppas även att det går bra för alla er andra med!
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar