Vems roll är det att hjälpa oss?

[Anonym (TS)]

Jag har en son på snart 13 år som har AS och ADHD (har medicinerat mot ADHD senaste halvåret). Han funkar hyfsat hemma, är snäll och go, men är inte särskilt social och sitter helst och spelar datorspel eller iPad när han är hemma. Det kan vara extremt svårt att få honom att följa med på aktiviteter, men de stora svårigheterna ligger i att få honom till skolan (han går i AS-klass) och för skolan att få honom att prestera när han är där. Vi har i två års tid nu skjutsat honom till skolan varje morgon och följt honom upp till uppehållsrummet för att han alls ska komma dit. Han har rymt och försökt gå hem ett antal gånger, det har tack och lov varit ett par månader sedan sist nu.
Problemet är att vi vill ju att han ska klara sin skolgång och skolan försöker verkligen men lyckas inte så där jättebra eftersom sonen är så motsträvig. Han deltar nu i lektionerna i 30+30+15 minuters pass per dag. Det är alltså 75 minuters lektionstid per dag och den tiden tycks han mest vara trulig och vägra svara på frågor. Är han på 1 till 1 med en assistent/lärare så gör han sina uppgifter (fast de måste vara tydligt detaljerade och presenterade för honom i ett schema). Råkar lärarna säga nåt som kan tolkas som en uppföljningsfråga på nåt han redan besvarat så vägrar han samarbeta mer. Är det nåt i schemat som kan tolkas som att han ska kunna komma undan att göra nåt, så utnyttjar han den chansen till fullo.
Vi har därför efterfrågat hjälp från BUP att få mer verktyg till att få främst skolsituationen att funka. De skickade remiss till BUP FUNK - men från dem fick jag idag höra att just skolsituationer ingår inte i deras roll att hjälpa till med. Jag tycker det är udda, det är en så himla stor del av hans vardag som spenderas i skolan, och skolan lyckas inte så bra som den borde göra (och erkänner det själva). Han är helt enkelt för anti för att de ska nå fram på ett effektivt sätt och få honom att prestera. Han har kapaciteten, det som saknas är viljan... Nu kommer han få gå om 6an eftersom det endast är ett fåtal ämnen han lyckas få ens godkänt i. Han uppfattas som en av de "svåraste" barn man nånsin haft där. Inte så att han är otrevlig och illa omtyckt, men för att han är så svår att nå fram till och för att han så konsekvent vägrar samarbeta eller visa upp vad han kan.
I alla fall, den hjälp vi får från BUP är obefintlig förutom som samtalspartner för oss föräldrar. Dessutom är vi inne på läkare #3 och psykolog/kurator #2 på två år. De har inte hjälpt alls vad det gäller skolsituationen förutom då att skicka iväg remiss till BUP FUNK, och BUP FUNK är tydligen inte intresserade av det heller. Så när skolan själva säger att de behöver mer verktyg och vi efterfrågar dessa, både för vår egen skull och för skolans skull, vems roll är det då att hjälpa oss? Var kan vi få den hjälp och de verktyg som vi så desperat behöver för att vår son alls ska klara grundskolan? Finns det någon instans som ser till helheten? Att han har ett liv i skolan också som måste klaras av, och inte bara hemmalivet?

[Anne m 2]

Jag har inga bra svar, men tycker er situation låter jättejobbig. Just det där med att se till barnets helhet tycker jag är något som oftast tappas bort och precis som du säger så är skolan en stor del av vardagen och den behöver ju funka.

Har du provat att kontakta specialpedagogiska skolmyndigheten? Om skolan står rådvill i hur de skall förhålla sig till er son skulle de kanske kunna hjälpa genom att komma med konkreta råd. I er situation skulle jag lyssna med dem för att se om de i alla fall kan ge någon input.

[MsBecks]

Läs på om ODD/Trotssyndrom... åhåj vad jag känner igen detta från min son. Med rätt bemötande blir det bättre, men han är enveten som en blåmålad gris. jupp jupp

och det där med att "vi arbetar inte i skolan" det har jag mötts av med. Var på att jag glatt (okej något ansträngt, för inombords svor jag som en fiskarhustru från 1800-talet) att habiliteringen (i detta fallet) fanns till för just barnet och familjerna och om skolan behöver hjälp med att bli bättre i sitt bemötande av barnet och barnet där igenom mår bättre av detta, så får de bita ihop och börja jobba och så var det med den saken tacksåhemsktmycket...

Hej och hå vad gärna de plötsligt ville hjälpa till.

Självklart skall ni få hjälp till sonen även i skolan, kan inte vad hette dom?? Bup FUNK hjälpa till, så får väl BUP själva lyfta arslet och börja slita rygg en stund. Jag är av åsikten "jag bryr mig inte vem som gör vad, se till att besluta er i de egna leden och sätt igång och jobba nu".