Gällande tråd... "Hur ska jag se på..."

[Anonym]

Det bara fortsätter..
vi var på resa för att rå om varandra, så skickar hans ex sms om att bilen inte gick att starta, vad händer? Jo, han sitter och sitter och letar hur hon ska göra, vilket försäkringsbolag hon ska ringa osv osv. Efter en havltimme säger jag "hon väljer sina tillfällen bra.."
till svar är han irriterad och säger "jag valde att hjälpa henne! Inte hon!"

Där droppade jag diskussionen.
Så imorgon ska hon på tjänsteresa... Hon messar min "sambo" och menar på att hon vill komma o träffa barnen och frågar givetvis om jag är hemma...
han svarar henne och medd att jag skall åka iväg och hon går så till honom när jag åkt. Hur roligt känns detta?
Inte alls. Att man har bra relation när man har barn tillsammans förstår jag, men hon kan inte med att se att han har en ny fast det nu är två år sedan hon valde att gå sin väg..
Jag förstår om hon hade betett sig så här om jag kommit emellan, men det har jag inte.

Att han dessutom sist jag åkte iväg, passade på att gå hem till henne o äta middag kändes som en kniv rakt igenom mitt hjärta.

Hade hon accepterat mig, kunnat lämna barnens saker när jag är hemma, menar inte att vi behöver ta en kaffe ihop, men att vara vuxen och kunna agera därefter hade varit mycket lättare för mig.
Nu känns det som att hon gör allt för hans uppmärksamhet och han i sin tur svansar efter, för att han är rädd att det blir osämja.

Att han ens accepterar detta, att medd henne när jag åkt iväg.. Det är ju jätteknepigt.

Och som svar på ett av era svar, ja de ska ses på semestern, de har planerat att de åker samtidigt över en helg till deras gemensamma vänner. Och nej, jag är inte bjuden.

Jag har mardrömmar om detta.. Att det blir de två igen eller att hon förför honom och så blir det som det blir.
Hon har ju även talat om för min "sambos" familj att hon inte vill träffa någon ny.
Så vad detta är och hur jag ska tolka o reagera i detta, vet jag inte.
Hon kommer i första hand och jag i andra.

[Anonym]

Rättelse: "jag som ser fel på saken"

[Snäckan #1]

Jag kan ju egentligen tycka att din sambo är ett problem och inte hans ex. Det är ju hon som ber om hjälp och hade han haft lite vett i skallen så hade han sagt nej tack, du är inte mitt ansvar...

Det är en fördel att ha en bra relation när man separerar och då för barnens skull MEN det finns gränser på vad relationen bör/ska innebära.
Att han går in i exets uteslutningslek av dig, tycker jag är oförlåtligt.
Din relation till barnen lär ju påverkas.

För din egen skull så ska du inte acceptera detta! Ska du ha något "on-off-läge" så att när han umgås med sitt ex så ska du bara acceptera det och sen när exet är hemma hos sig så ska han vara med dig??

Nä! Du måste ta tag i detta! Du måste se till vad du känner är bäst för dig. Antingen kan du fortsätta älta deras relation eller ställer du krav på din så kallade sambo, att han prioriterar dig före sitt ex. Antingen har han ingen stake eller har han kvar sina känslor.. Det var ju trots allt hon som lämnade...

Jag personligen hade ALDRIG accepterat att min ev sambo hade haft semester med sitt ex!!!!!! Hur fasen tänker man??
Jag tror ju att det är något mellan dem... För här ligger det en hund begraven.

Tillåt dig inte att bli trampad på! Ta tillbaka "fjärr"kontrollen över ditt liv och låt inte de två trycka på knapparna!!

[Anonym]

Du har rätt. Det tar bara av min energi för att försöka förstå.
De gånger jag tagit upp det med honom, blir han irriterad på mig och försvarar henne in i det sista. Så därför varken vill eller orkar jag ta upp det igen. Det enda som nu kvarstår är att antingen acceptera att det ska vara så här eller så lägga ner förhållandet och så får de göra hur de vill.

Han an säger själv att han inte vet hur han kommer reagera när och om hon träffar en ny, vilket för mig låter lite konstigt.
För mig, om man säger o känner så, då finns det känslor kvar för henne.

[erikastockholm]

Ja han har nog absolut känslor kvar för henne. Det behöver inte betyda att han vill ha henne tillbaka bara att han inte har bearbetat henne klart. Eller så vill han ha henne tillbaka, eller kanske kärnfamiljen.

Jag håller med de övriga om att det dock är han som är problemet. Precis som han själv säger är det han som väljer att hjälpa henne. Han måste prioritera henne framför dig, vilket han inte gör nu. Jag tänker också att ni kanske blev ihop lite för tidigt. Att han inte alls var klar med skilsmässan och att det nu slår tillbaka på er två.

Jag tror att du måste bestämma dig. Kan du leva med honom om det är så här? Självklart kan du försöka förändra honom, men att tjata löser inget. Om du inte kan tänka dig att ha det så här i framtiden så får du ställa ultimatum, men var beredd på att han kanske inte väljer dig. Vill du inte ställa ultimatum bör du nog backa och acceptera att så här är hans prioriteringar. Om du går runt och är missnöjd utan att han lyssnar så blir ert förhållande en plåga.

[erikastockholm]

Han måste prioritera dig framför henne skulle det stå.

[Anonym]

Ja man tycker ju det. Nu är jag mest orolig att jag är här helt i onödan och spenderar min tid på just ingenting.
Min magkänsla säger mig att han inte är helt nöjd med mig och att det förr eller senare kommer bli ett slut.
Att gå omkring och ha dessa tankar är inte speciellt trevligt eller energiboostande utan mer tvärtom.
Jag vågar inte satsa fullt ut för jag tror mig veta att jag kommer bli lämnad.

[Malinau]

Han behandlar inte dig och er relation på ett vettigt sätt och det är väl egentligen det enda du behöver veta och förstå. Varför han gör det är väl ganska ointressant? Vilken skillnad skulle det göra?

Du kan inte ändra på en annan människa eller hur denne beter sig. Det kan bara den personen själv göra. Det är ju för övrigt inte hon som väljer några tillfällen, utan han som inte sätter gränser.

Bestäm själv hur du vill ha det i ditt liv och agera därefter. Som någon skrev om fjärrkontrollen.