5+3 känner ingen glädje alls.
Junibarn 2016
  1. Medlem sedan
    Oct 2015
    #1

    5+3 känner ingen glädje alls.

    Är det någon mer än jag som känner sig deprimerad? Kan inte glädjas åt graviditeten alls.
    Har varit gifta i fem år. ÄR DET NORMALT ATT KÄNNA SÅHÄR??
    är fruktansvärt trött, lätt illamående.
    Första barnet efter en abort för 1.5 år sen
  2. 1
    5+3 känner ingen glädje alls. Är det någon mer än jag som känner sig deprimerad? Kan inte glädjas åt graviditeten alls.
    Har varit gifta i fem år. ÄR DET NORMALT ATT KÄNNA SÅHÄR??
    är fruktansvärt trött, lätt illamående.
    Första barnet efter en abort för 1.5 år sen
  3. Medlem sedan
    Jan 2015
    #2
    Kan du inte boka en tidig inskrivning och berätta för BM hur du känner? Det finns säkert hjälp att få!!
  4. 2
    Kan du inte boka en tidig inskrivning och berätta för BM hur du känner? Det finns säkert hjälp att få!!
  5. Medlem sedan
    Sep 2014
    #3
    Jo. Jag är deprimerad. Kommit de senaste dagarna här. Har velat bli gravid i 6-7 år, blev gravid nu med IVF men är inte glad. Har svårt att tro på det. Mår egentligen bra i övrigt. Inga kräkningar, knappt illamående. Är trött bara.. Men ska prata med MVC på måndag om det här.
    Jag är i vecka 9.
  6. 3
    Jo. Jag är deprimerad. Kommit de senaste dagarna här. Har velat bli gravid i 6-7 år, blev gravid nu med IVF men är inte glad. Har svårt att tro på det. Mår egentligen bra i övrigt. Inga kräkningar, knappt illamående. Är trött bara.. Men ska prata med MVC på måndag om det här.
    Jag är i vecka 9.
  7. Medlem sedan
    Oct 2015
    #4

    tack sisterland

    Tack för ditt svar! Kände mig så ensam och vilsen tidigare.
    Bokade tid idag. Den 19 nov är det dags för kontroll
  8. 4
    tack sisterland Tack för ditt svar! Kände mig så ensam och vilsen tidigare.
    Bokade tid idag. Den 19 nov är det dags för kontroll
  9. Medlem sedan
    Oct 2015
    #5
    Hur mådde du innan graviditeten då? Var du lätt nedstämd då??
    Har svårt att förstå varför du inte kan glädjas åt det! Ni har ju kämpat i så många år. I mitt fall var graviditeten inte planerad alls. Vet inte ens om jag lever med rätt man. Massa konstigheter som hänt osv.


    Önskar dig lycka till
    Skriv gärna hur mötet gick
    Ta hand om dig.
  10. 5
    Hur mådde du innan graviditeten då? Var du lätt nedstämd då??
    Har svårt att förstå varför du inte kan glädjas åt det! Ni har ju kämpat i så många år. I mitt fall var graviditeten inte planerad alls. Vet inte ens om jag lever med rätt man. Massa konstigheter som hänt osv.


    Önskar dig lycka till
    Skriv gärna hur mötet gick
    Ta hand om dig.
  11. Medlem sedan
    Sep 2014
    #6
    Jag vet inte om det här kommer ifrån att vi just har försökt i så många år, att nu är målet här liksom. Att det är någon slags reaktion att känslor jag känt under dom här åren liksom kommer ikapp nu..samtidigt som hormonerna går runt i kroppen.
    Jag hoppas att det blir lättare ju mer verkligt det börjar bli med växande mage och så.
  12. 6
    Jag vet inte om det här kommer ifrån att vi just har försökt i så många år, att nu är målet här liksom. Att det är någon slags reaktion att känslor jag känt under dom här åren liksom kommer ikapp nu..samtidigt som hormonerna går runt i kroppen.
    Jag hoppas att det blir lättare ju mer verkligt det börjar bli med växande mage och så.
  13. Medlem sedan
    Jan 2015
    #7
    Åh frucsvensson, jag tror du har helt rätt i att det är en reaktion på att ni kämpat så länge! Det finns ju kuratorer på många IVF-kliniker som är experter på känslor i samband med IVF! Kanske vore värt att kolla om er klinik har någon sådan?

    @VloS, skönt att du fått en tid! Hoppas du kan få bra stöd och hjälp!
  14. 7
    Åh frucsvensson, jag tror du har helt rätt i att det är en reaktion på att ni kämpat så länge! Det finns ju kuratorer på många IVF-kliniker som är experter på känslor i samband med IVF! Kanske vore värt att kolla om er klinik har någon sådan?

    @VloS, skönt att du fått en tid! Hoppas du kan få bra stöd och hjälp!
  15. Medlem sedan
    Sep 2014
    #8
    ..blir lite jobbigt att fara över 30 mil för ett kuratorsamtal vi har ingen klinik i närheten alltså. Vi for över 30 mil två omgångar för att göra IVFen.

    Jag ska som sagt prata med barnmorskan på måndag så får vi se vad som händer.
  16. 8
    ..blir lite jobbigt att fara över 30 mil för ett kuratorsamtal vi har ingen klinik i närheten alltså. Vi for över 30 mil två omgångar för att göra IVFen.

    Jag ska som sagt prata med barnmorskan på måndag så får vi se vad som händer.
  17. Medlem sedan
    Oct 2015
    #9
    Tror det är den psykologiska delen i dig som spelar dig ett spratt!!
    Precis som du säger "nu är målet här" and now what??
    Tror de blir bättre när man ser bebisen i magen då blir det verklighet
  18. 9
    Tror det är den psykologiska delen i dig som spelar dig ett spratt!!
    Precis som du säger "nu är målet här" and now what??
    Tror de blir bättre när man ser bebisen i magen då blir det verklighet
  19. Medlem sedan
    Sep 2014
    #10
    Jag tror också att jag inte var beredd på hur jag skulle må under graviditeten. Jag är inte van att vara såhär orkeslös och trött. Det kom som en chock. Och humöret är förändrat.

    Det ger nog med sig så småningom.
  20. 10
    Jag tror också att jag inte var beredd på hur jag skulle må under graviditeten. Jag är inte van att vara såhär orkeslös och trött. Det kom som en chock. Och humöret är förändrat.

    Det ger nog med sig så småningom.
  21. Medlem sedan
    Jan 2015
    #11
    Jag kände för första gången igår att jag nog inte var så säker på att jag uppskattar att vara gravid. Har mått riktigt illa hela veckan och kände bara "hur ska jag orka detta??" Men sen fick jag såklart genast dåligt samvete...
  22. 11
    Jag kände för första gången igår att jag nog inte var så säker på att jag uppskattar att vara gravid. Har mått riktigt illa hela veckan och kände bara "hur ska jag orka detta??" Men sen fick jag såklart genast dåligt samvete...
  23. Medlem sedan
    Sep 2015
    #12
    Jag känner mig också nedstämd och har gjort det i några veckor, jag blir så less på allt snack om glädjehormoner och ökad nyfikenhet och sug efter nyttig mat och motion. Yadi yadi. Jag är trött, lätt illamående hela tiden och får lätt huvudvärk. Det lägger liksom sordin över mitt känsloliv och sådant jag tidigare uppskattat - läsning, yoga, promenader - känns bara jobbigt och meningslöst nu. Jag är väldigt lycklig med min partner och ser såå fram emot att få barn men graviditeten i sig, nä, det är mest blöö. Har lidit av psykisk ohälsa sedan tonåren med mycket ångestproblematik, jag känner dock alls ingen ångest nu utan mer likgiltighet. Hoppas verkligen att det blir bättre snart, är i vecka 10 nu.
  24. 12
    Jag känner mig också nedstämd och har gjort det i några veckor, jag blir så less på allt snack om glädjehormoner och ökad nyfikenhet och sug efter nyttig mat och motion. Yadi yadi. Jag är trött, lätt illamående hela tiden och får lätt huvudvärk. Det lägger liksom sordin över mitt känsloliv och sådant jag tidigare uppskattat - läsning, yoga, promenader - känns bara jobbigt och meningslöst nu. Jag är väldigt lycklig med min partner och ser såå fram emot att få barn men graviditeten i sig, nä, det är mest blöö. Har lidit av psykisk ohälsa sedan tonåren med mycket ångestproblematik, jag känner dock alls ingen ångest nu utan mer likgiltighet. Hoppas verkligen att det blir bättre snart, är i vecka 10 nu.
  25. Medlem sedan
    Sep 2014
    #13
    Jag år också i vecka 10 nu och jag mår piss emellanåt. Igår började jag grina för att min chef frågade hur jag mådde (hon vet att jag är gravid).
    Jag har insett att för MIN del handlar det mycket om att jag har en dålig inställning ibland. Alltså att jag gruvar mig före jag ska göra något och så blir jag på ett pissigt humör och grinar typ.
    Jag oroar mig endel och jag har det svårt fysiskt ibland på jobbet (sjukvården). Orkar mindre, sämre tålamod osv..
  26. 13
    Jag år också i vecka 10 nu och jag mår piss emellanåt. Igår började jag grina för att min chef frågade hur jag mådde (hon vet att jag är gravid).
    Jag har insett att för MIN del handlar det mycket om att jag har en dålig inställning ibland. Alltså att jag gruvar mig före jag ska göra något och så blir jag på ett pissigt humör och grinar typ.
    Jag oroar mig endel och jag har det svårt fysiskt ibland på jobbet (sjukvården). Orkar mindre, sämre tålamod osv..
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar