Skrivet: 2017-11-14, 23:29
#1
Jag säger upp mig....
Jag såg en gång en bok som heter En projektledare säger upp sig. Den handlade om en mamma som tröttnat på att hålla koll på allt och alla och få saker att hända. Där är jag.
Jag vet att jag tidigare skrivit här om en omotiverad tonårig son i skolan. Till saken hör att han bor mer hos sin pappa nu och pappan har alltid sagt till mig att han stöttar sonen i skolarbetet, men nu i höst har han erkänt att han har påmint sonen ibland, men aldrig dubbelkollat eller suttit ner och förhört och så. Det förklarar varför sonen inte velat jobba när jag föreslagit det. Han slipper ju göra det hos sin pappa och det blir modellen. Nu orkar jag inte driva på mer. Det får bli på deras sätt, alltså inte alls. Sonen har dessutom valt att bo mer hos sin pappa i höst vilket gör att det blir ännu mindre gjort.
I tillägg till det är vår familj 6 personer varannan vecka och 4 av dom tonåringar. Min sambo arbetar lite senare på dagarna än mig just nu så jag stressar hem varje dag för att laga middag. Sambon är av åsikten att de egentligen inte ska behöva hjälpa till hemma för det behövde han inte själv innan han flyttade hemifrån och det trivdes han med. Nu är det ju jag som gör det mesta av hushållsarbetet för att jag är hemma lite tidigare och när han kommer hem är han oftast väldigt trött. Dessutom har hans modell fått gälla eftersom det blir konstigt om jag ska be mina barn hjälpa till mycket hemma om hans slipper undan.
Nu är jag helt slut och har tappat lusten till det mesta faktiskt.
Jag vill säga upp mig från företaget Familjen och co. Jag orkar inte driva på allt längre.
Gör din läxa!
Ta upp dina rena kläder!
Släng dina smutsiga kläder i tvättkorgen!
Ställ in disken i diskmaskinen!
Hång upp dina kassar i hallen!
Jag är så trött på att försöka svälja och göra allt själv istället som jag försökt med en tid eftersom att ”man kan inte ändra på andra, bara på sig själv”.
Min rygg och nacke har helt gått i lås och jag gråter mycket. Jag orkar bara inte. Nu får det falla, både här och var. :-(