Skrivet: 2005-10-16, 21:35
#1
Min version pâ söndagsträff pâ landet!
Hej CuP! Tack igen! Vi hade jättetrevligt i dag och vi kände oss sâ varmt välkomna att man knappast kan bli mer välkomnad!
Vi lämnade hemmet sent, klockan var efter tolv, hamnade vid spârvagnsbygget vid porte de versailles och började där köra fel, Manu började bli lätt irriterad och försökte köra pâ först ett par som gick över vägen utan övergângsställe, därefter en farbror, jag höll hârt i detdärhandtagetöverdörren och kände att jag inte ville bli medmördare vid snart 27 ârs âlder! Vi körde fel mânga gânger den följande tvâ timmarna och Manu hotade ett tag med att köra tillbaka hem, men vi kom tillslut fram utan en endaste dödad person pâ vârt samvete! *puh*
Hemma hos CuP väntade god mat och bara herr CuP hade ätit för han skulle ut och cykla och kunde inte vänta ju! Vi ât och pratade, pratade och ât, fick god äppelkaka, drack te/kaffe och pratade. Gick ut, pratade, L gungade, pojkarna hoppade studsmatta, E gungade ocksâ och kröp i gräset och ât löv, L samlade nötter som en riktig ekorre och pojkarna lekte, hoppade och njöt av varandras sällskap! Det kändes perfekt! Ingen känsla av att \"nej men nu har vi varit här sâ länge att nu stör vi och mâste âka!\" utan det var solens försvinnande som fick oss att röra pâ pâkarna eftersom barnen började bli trötta och de trots allt har skola i morgon!
Vägen hem var smidigare än dit ;) inga mördartendenser, lite smâknökigt med bilar pâ motorvägen men annars rullade det fint. M somnade inom fem minuter efter avfärd, E lite efter M och L var vaken hela vägen och fick nästan âka till Eiffeltornet, vi körde nedanför/pâ andra sidan Seine och hon var nöjd nästan hela resan, ett tag försökte hon tjura men sedan kände jag ett killikill pâ axeln och där satt hon och tittade pâ mig med sin gulletjejsblick och vi kunde klappas och kramas (ja, sâ gott det nu gâr när man är fastspänd!)
Nu sover M i sin säng, L i min säng och E är uppe med pappa vid tvn och sovvägrar men det är ju bättre att hon gör det nu när vi ff är vakna än i natt när vi vill sova!
Tack igen CuP, jag gör gärna om det igen! Och förresten, ni som har sett fotona pâ CuPs pojkar, den store är verkligen en riktig snygging (om man fâr säga sâ om en väns 11-ârige son!) och den lille är ett litet charmtroll, verkligen riktiga prinsar bâda tvâ!
