Jag är just nu mammaledig med en liten prins på 4 månader. Maken och jag är så överens om att vi vill ha ett litet syskon till honom, och jag skulle nog helst vilja klämma in nästa barn direkt, så att jag inte går tillbaka och jobbar emellan. Problemet är att jag fått en ny arbetsgivare, och maken hävdar att jag nog bör gå in och jobba ett tag för att \"positionera\" mig lite innan en ny barnledighet. *suck*
Nu vrider vi och vänder på detta. Vad är egentligen bäst?
* Att stanna hemma till januari -08 direkt, istället för till hösten -06 som planerat? Dvs köra två mammaledigheter på raken.
* Eller att gå in och jobba hösten -06, och i så fall redan vara/bli gravid direkt och jobba fram till sommaren -07 för att då gå på barnledighet igen?
Det finns ett problem, och det är att jag mått riktigt dåligt under mina (3) graviditeter. Och då är det också en fråga att ta ställning till:
* Antingen vara mammaledig med lillkillen och må apa
* Eller jobba och må apa, och därmed kanske vara sjukskriven på halvtid som jag var nu senast.
Ojojoj, jag skulle såå uppskatta era synpunker. Det känns som att jag fastnat i en tankeloop.
Kramar från mig.
1
Vill ju så gärna... Jag är just nu mammaledig med en liten prins på 4 månader. Maken och jag är så överens om att vi vill ha ett litet syskon till honom, och jag skulle nog helst vilja klämma in nästa barn direkt, så att jag inte går tillbaka och jobbar emellan. Problemet är att jag fått en ny arbetsgivare, och maken hävdar att jag nog bör gå in och jobba ett tag för att \"positionera\" mig lite innan en ny barnledighet. *suck*
Nu vrider vi och vänder på detta. Vad är egentligen bäst?
* Att stanna hemma till januari -08 direkt, istället för till hösten -06 som planerat? Dvs köra två mammaledigheter på raken.
* Eller att gå in och jobba hösten -06, och i så fall redan vara/bli gravid direkt och jobba fram till sommaren -07 för att då gå på barnledighet igen?
Det finns ett problem, och det är att jag mått riktigt dåligt under mina (3) graviditeter. Och då är det också en fråga att ta ställning till:
* Antingen vara mammaledig med lillkillen och må apa
* Eller jobba och må apa, och därmed kanske vara sjukskriven på halvtid som jag var nu senast.
Ojojoj, jag skulle såå uppskatta era synpunker. Det känns som att jag fastnat i en tankeloop.
stanna hemma i ett sträck! Dels blir det ju mycket mer kontinuitet för dig och din son.
Dels tror jag inte att någon arbetsgivare uppskattar att man kommer in och jobbar bara ett tag, särskilt inte om du riskerar att må dåligt och vara sjukskriven. Jag tycker det är bättre att koncentrera sig på barnen när de är små och sen när de är större så kan man ju satsa fullt på jobbet.
Om du får barnen tätt får du ju också samma sgi, och dessutom kan din son vara hemma längre!
jag ser bara fördelar med att få barnen tätt och stanna hemma i ett sträck.
2
jag skulle absolut stanna hemma i ett sträck! Dels blir det ju mycket mer kontinuitet för dig och din son.
Dels tror jag inte att någon arbetsgivare uppskattar att man kommer in och jobbar bara ett tag, särskilt inte om du riskerar att må dåligt och vara sjukskriven. Jag tycker det är bättre att koncentrera sig på barnen när de är små och sen när de är större så kan man ju satsa fullt på jobbet.
Om du får barnen tätt får du ju också samma sgi, och dessutom kan din son vara hemma längre!
jag ser bara fördelar med att få barnen tätt och stanna hemma i ett sträck.
för ditt svar! :) Jag känner precis som du skriver, att det borde vara bättre att vara hemma rakt av och \"ha det gjort\" på nåt sätt. Å andra sidan har maken rätt i att allt går så fort i vår branch, och det vore skönt om företagsledningen kände till mig och inte får för sig att städa bort mig i nån neddragning bara för att jag är så anonym.
Hade inte läget varit så struligt på jobbet (vi säger upp flera hundra personer just nu) så skulle jag inte tveka. Dessutom skulle jag verkligen vilja att det lilla syskonet kom någorlunda tätt, just för att de (eventuellt) ska ha mycket utbyte av varandra.
Hej å hå, funderar vidare. Tack igen för ditt svar!
3
Tack för ditt svar! :) Jag känner precis som du skriver, att det borde vara bättre att vara hemma rakt av och \"ha det gjort\" på nåt sätt. Å andra sidan har maken rätt i att allt går så fort i vår branch, och det vore skönt om företagsledningen kände till mig och inte får för sig att städa bort mig i nån neddragning bara för att jag är så anonym.
Hade inte läget varit så struligt på jobbet (vi säger upp flera hundra personer just nu) så skulle jag inte tveka. Dessutom skulle jag verkligen vilja att det lilla syskonet kom någorlunda tätt, just för att de (eventuellt) ska ha mycket utbyte av varandra.
Hej å hå, funderar vidare. Tack igen för ditt svar!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.