blev jag sjukskriven på heltid. BM ville att jag skulle åka till förlossningen eftersom jag har så mycket sammandragningar som nästan gör att jag tappar andan, och därför ringde jag dem och fick kmma in direkt. Hjärtkurvan såg bra ut, men jag hade tydliga sammandragningar men jag hade dock inte öppnat mig. Men eftersom det inte har blivit bättre av en halvtids sjukskrivning så sjukskrev han mig på heltid i två veckor till att börja med. Sedan är det höstlov och då ska jag tillbaka för en ny bedömning och med stränga order om att komma in om det blev värre eller om det inte blev bättre av vila. I så fall kan man behöva läggas in och medicineras... Hua!
Jag som verkligen såg fram emot en \"vanlig\" graviditet den här gången (inga brutna fötter eller så...)... Men på något sätt känns det lite skönt att få vara hemma, koppla bort jobbet (går det? spciellt när utvecklingssamtalen borde börja nästa vecka... de är dessutom redan inbokade...) och ta det lugnt. Dessutom är mitt \"gamla\" bf-datum idag - så jag tror, och hoppas, att jag ska kunna gå vidare nu och se framåt, det har varit så svårt nu när jag har mått dåligt - då har jag bara velat ha min bebbe NU, den \"skulle\" ju kommit nu... Samtidigt, som jag har skrivit tidigare så vill jag ju inte ha någon annan bebbe än den HÄR och jag VILL att den ska stanna i ca 10 veckor till! Men jag vill också kunna njyuta av graviditeten!
Kramar till er!
1
Efter ett förlossningsbesök idag blev jag sjukskriven på heltid. BM ville att jag skulle åka till förlossningen eftersom jag har så mycket sammandragningar som nästan gör att jag tappar andan, och därför ringde jag dem och fick kmma in direkt. Hjärtkurvan såg bra ut, men jag hade tydliga sammandragningar men jag hade dock inte öppnat mig. Men eftersom det inte har blivit bättre av en halvtids sjukskrivning så sjukskrev han mig på heltid i två veckor till att börja med. Sedan är det höstlov och då ska jag tillbaka för en ny bedömning och med stränga order om att komma in om det blev värre eller om det inte blev bättre av vila. I så fall kan man behöva läggas in och medicineras... Hua!
Jag som verkligen såg fram emot en \"vanlig\" graviditet den här gången (inga brutna fötter eller så...)... Men på något sätt känns det lite skönt att få vara hemma, koppla bort jobbet (går det? spciellt när utvecklingssamtalen borde börja nästa vecka... de är dessutom redan inbokade...) och ta det lugnt. Dessutom är mitt \"gamla\" bf-datum idag - så jag tror, och hoppas, att jag ska kunna gå vidare nu och se framåt, det har varit så svårt nu när jag har mått dåligt - då har jag bara velat ha min bebbe NU, den \"skulle\" ju kommit nu... Samtidigt, som jag har skrivit tidigare så vill jag ju inte ha någon annan bebbe än den HÄR och jag VILL att den ska stanna i ca 10 veckor till! Men jag vill också kunna njyuta av graviditeten!
.. att du blev sjukskriven! Finns det ingen annan som kan ta u-samtalen? En rektor eller kollega i a-laget? Annars kan du ta det via telefon eller skriftligen, så får de som undrar ytterligare ringa upp hem till dig...tja, massa förslag men jag hoppas att du kommer att må bättre!
Ska det till att sammandragningarna gör så det öppnar sig lite oxå innan du fattar?? Ta det lugnt.
Och; sen är det meningen att du ska det barnet du bär på nu inte det du har burit på. Naturens vägar är outhärdliga ibland .... tror du förstår.
Hård men rättvis är jag, eller hur?!
Sköt om dig //
2
vad bra... .. att du blev sjukskriven! Finns det ingen annan som kan ta u-samtalen? En rektor eller kollega i a-laget? Annars kan du ta det via telefon eller skriftligen, så får de som undrar ytterligare ringa upp hem till dig...tja, massa förslag men jag hoppas att du kommer att må bättre!
Ska det till att sammandragningarna gör så det öppnar sig lite oxå innan du fattar?? Ta det lugnt.
Och; sen är det meningen att du ska det barnet du bär på nu inte det du har burit på. Naturens vägar är outhärdliga ibland .... tror du förstår.
Jo, jag vet! Och jo, jag har nog insett att jag måste ta det lugnt, NU! Och jo, jag vet att det är det här barnet som jag ska ha - fast jag har kännt mig så otålig nu de här dagarna när jag inte har mått bra. Nu ska det snart kännas bättre! Det kommer orda sig med utvecklingssamtalen på något sätt - det är trots allt av underordnad betydelse nu... Det är ju det mesta, när man tänker efter!
Tack för dina kloka ord!
3
Hård mot de hårda... Jo, jag vet! Och jo, jag har nog insett att jag måste ta det lugnt, NU! Och jo, jag vet att det är det här barnet som jag ska ha - fast jag har kännt mig så otålig nu de här dagarna när jag inte har mått bra. Nu ska det snart kännas bättre! Det kommer orda sig med utvecklingssamtalen på något sätt - det är trots allt av underordnad betydelse nu... Det är ju det mesta, när man tänker efter!
idag känns det rättså skönt - det är skönt att inte behöva vara på jobbet och se kaoset. Läkaren var lite roligt för han tyckte att \"då är det väl lika bra att vi sjukskriver dig helt, så får de ordna det bäst de vill\" och så skrattade han!
5
Jo, idag känns det rättså skönt - det är skönt att inte behöva vara på jobbet och se kaoset. Läkaren var lite roligt för han tyckte att \"då är det väl lika bra att vi sjukskriver dig helt, så får de ordna det bäst de vill\" och så skrattade han!
Vad bra att du har blivit sjukskriven. Tillåt dig att landa i känslan av att vara hemma och passa på att njuta av att vara gravid. Det är inte alla som är förunnade att må fantastiskt och stråla under graviditeten så vi andra får ta skeden i vacker hand och göra det bästa av situationen. Tänk istället på hur lugn, utvilad och harmonisk du kommer att vara inför förlossningen. Vad mycket tid du har att knyta an till lillskrutten i magen.
Men visst får man prestationsångest! Det är ju mellannamnet när man inte orkar stå upp till sina krav på sig själv som superkvinna. Men vi är ju superkvinnor ändå även om vi inte kan jobba just nu. Vi bär ju faktiskt på en ny liten medlem av familjen och det måste få ta på krafterna. Så lyssna på din kropp och släpp jobbkraven (lättare sagt än gjort) och njut av att vara hemma.
Stora kramar!!
6
Hej vännen! Vad bra att du har blivit sjukskriven. Tillåt dig att landa i känslan av att vara hemma och passa på att njuta av att vara gravid. Det är inte alla som är förunnade att må fantastiskt och stråla under graviditeten så vi andra får ta skeden i vacker hand och göra det bästa av situationen. Tänk istället på hur lugn, utvilad och harmonisk du kommer att vara inför förlossningen. Vad mycket tid du har att knyta an till lillskrutten i magen.
Men visst får man prestationsångest! Det är ju mellannamnet när man inte orkar stå upp till sina krav på sig själv som superkvinna. Men vi är ju superkvinnor ändå även om vi inte kan jobba just nu. Vi bär ju faktiskt på en ny liten medlem av familjen och det måste få ta på krafterna. Så lyssna på din kropp och släpp jobbkraven (lättare sagt än gjort) och njut av att vara hemma.
Stora kramar!!
Jo, jag tror att jag kommer kunna njuta - idag har jag fixat lite med jobbet och imorgon måste jag dit en sväng eftersom de tog mitt orginal som ska till fk och lämna lite prov och sådant, sedan kanske... Bara det att jag måste bestämma hur jag ska göra med utvecklingssamtalen nästa vecka oxå... Jag nästan skäms när jag skriver det - eftersom jag VET att jag och bebben är det viktigaste just nu, men min handledarkollega är alldeles ny och jag känner ett visst ansvar att lämna över såklart. Kanske är det trots allt bättre att jag gör det NU! Nu finns ju ännu tid... Studierektorn undrade om jag trodde att jag verkligen kommer tillbaka - och jag svarade att \"jag hoppas och tror ju det, men jag vet såklart inte\". Man vet ju ingenting - kroppen spelar spratt emd en hela tiden! Men visst det är bättre nu än när jag var sjukskriven på deltid!
Nu kommer visst min pappa som ska hjälpa mig ute lite, eftersom min sambo är i Stockholm på kurs den här veckan. Ha det så bra och en stor kram till dig!
7
Alltid så kloka ord! Jo, jag tror att jag kommer kunna njuta - idag har jag fixat lite med jobbet och imorgon måste jag dit en sväng eftersom de tog mitt orginal som ska till fk och lämna lite prov och sådant, sedan kanske... Bara det att jag måste bestämma hur jag ska göra med utvecklingssamtalen nästa vecka oxå... Jag nästan skäms när jag skriver det - eftersom jag VET att jag och bebben är det viktigaste just nu, men min handledarkollega är alldeles ny och jag känner ett visst ansvar att lämna över såklart. Kanske är det trots allt bättre att jag gör det NU! Nu finns ju ännu tid... Studierektorn undrade om jag trodde att jag verkligen kommer tillbaka - och jag svarade att \"jag hoppas och tror ju det, men jag vet såklart inte\". Man vet ju ingenting - kroppen spelar spratt emd en hela tiden! Men visst det är bättre nu än när jag var sjukskriven på deltid!
Nu kommer visst min pappa som ska hjälpa mig ute lite, eftersom min sambo är i Stockholm på kurs den här veckan. Ha det så bra och en stor kram till dig!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
