Jag har gjort mitt på den fronten, i alla fall att vara gravidfronten, jag mår såå dåligt, jag mår först super illa i 12 veckor och efter det får jag foglossningar och ont ont ont...
2
Jag vill INTE Jag har gjort mitt på den fronten, i alla fall att vara gravidfronten, jag mår såå dåligt, jag mår först super illa i 12 veckor och efter det får jag foglossningar och ont ont ont...
var jag också nu innan vi bestämde oss. Vi pratade om en till redan när Emil var ganska liten, o jag började aldrig med p-piller, men både jag o sambon ändrade oss (tur att det inte han bli någon bebis då) o jag började äta p-piller. Vi pratade ganska mycket om det hur vi tycket o kännde (eftersom det ju ändrades helatiden, ville den ena så ville inte den andra). Jag har väll inget tips egentligen mer än att ni kanske ska vänta tills ni verkligen är säkra och har varit det ett tag... Blir ju inget roligt om ni skulle ändra er när du väl blivit gravid
Kram
4
Precis så... var jag också nu innan vi bestämde oss. Vi pratade om en till redan när Emil var ganska liten, o jag började aldrig med p-piller, men både jag o sambon ändrade oss (tur att det inte han bli någon bebis då) o jag började äta p-piller. Vi pratade ganska mycket om det hur vi tycket o kännde (eftersom det ju ändrades helatiden, ville den ena så ville inte den andra). Jag har väll inget tips egentligen mer än att ni kanske ska vänta tills ni verkligen är säkra och har varit det ett tag... Blir ju inget roligt om ni skulle ändra er när du väl blivit gravid
Nej, vi vill inte ha fler barn_just_nu_! Vi tycker det är så skönt att allting äntligen börjar ordna upp sig för oss!
Men man är ju tjej med tillhöranda mammahormoner. Suget både kommer och går. :0)
5
He he.. Nej, vi vill inte ha fler barn_just_nu_! Vi tycker det är så skönt att allting äntligen börjar ordna upp sig för oss!
Men man är ju tjej med tillhöranda mammahormoner. Suget både kommer och går. :0)
... att jag inte vill ha fler.
Men sen tror jag att det alltid kommer att finnas ett litet bebis-sug, och det skulle det säkert göra även om vi fick fler.
Jag har mått pyton båda graviditeterna, och spytt i 38 veckor typ. Men ändå har jag älskat känslan att vara gravid. Bara att få se det där positiva graviditetstestet, att få fundera och undra vem som finns i magen, den spända förväntningen inför förlossningen osv. Det känns sorgligt att man inte ska få vara med om det igen.
Men jag tror inte det blir fler. Maken tycker att det är perfekt som vi har det nu och jag håller nog med. Jag skulle i alla fall inte vilja ha en till NU, utan det skulle i så fall vara en rikrig sladdis, när de andra börjat skolan båda två och man kan vara hemma själv och gulla med den lilla/lille, hehe. Men då är jag 37 år och kommer kanske att känna mig för gammal (?). Sen ser vi också fram emot den tid då tjejerna är lite större, säg 7 resp 10 år, och småbarnstiden är slut och man t ex kan åka på andra typer av semestrar och hitta på skojiga grejer ihop osv. Då kanske det inte känns som att man vill \"börja om\" med en till liten bebis.
Nä, det får nog vara bra för min del nu. Jag har alltid tänkt mig själv som en tvåbarnsmamma och hade i hemlighet önskat mig just 2 tjejer också, så det känns litegrann som att \"uppdraget utfört\" eller hur man nu ska säga.
Men man ska väl aldrig säga aldrig antar jag. Det finns ju trots allt inget bättre än att få barn.
Nu har jag svamlat färdigt...
6
Jag TROR att jag vet...
... att jag inte vill ha fler.
Men sen tror jag att det alltid kommer att finnas ett litet bebis-sug, och det skulle det säkert göra även om vi fick fler.
Jag har mått pyton båda graviditeterna, och spytt i 38 veckor typ. Men ändå har jag älskat känslan att vara gravid. Bara att få se det där positiva graviditetstestet, att få fundera och undra vem som finns i magen, den spända förväntningen inför förlossningen osv. Det känns sorgligt att man inte ska få vara med om det igen.
Men jag tror inte det blir fler. Maken tycker att det är perfekt som vi har det nu och jag håller nog med. Jag skulle i alla fall inte vilja ha en till NU, utan det skulle i så fall vara en rikrig sladdis, när de andra börjat skolan båda två och man kan vara hemma själv och gulla med den lilla/lille, hehe. Men då är jag 37 år och kommer kanske att känna mig för gammal (?). Sen ser vi också fram emot den tid då tjejerna är lite större, säg 7 resp 10 år, och småbarnstiden är slut och man t ex kan åka på andra typer av semestrar och hitta på skojiga grejer ihop osv. Då kanske det inte känns som att man vill \"börja om\" med en till liten bebis.
Nä, det får nog vara bra för min del nu. Jag har alltid tänkt mig själv som en tvåbarnsmamma och hade i hemlighet önskat mig just 2 tjejer också, så det känns litegrann som att \"uppdraget utfört\" eller hur man nu ska säga.
Men man ska väl aldrig säga aldrig antar jag. Det finns ju trots allt inget bättre än att få barn.
finns nog alltid, bara för att de är så söta och mysiga. Men de är ju inte bebisar hela tiden, det är ju otroligt mycket jobb med att vara förälder och man vill ju vara en bra sådan också.
Efter att jag fått Jonatan så var jag jätte ledsen i hjärtat att jag inte skulle få uppleva en graviditet igen och få fler barn. Hade ju redan då bestämt att 3 räcker gott. Sambon ville inte ha fler.
Jag känner att jag måste ha
tid för dem (och mig själv),
ha plats för dem, (vilket vi inte har som det är nu),
ha ork med dem (jag gör 70 % av allt vad gäller barnen),
och råd med dem, (det är först nu som ekonomin funkar bra, när jag jobbar heltid).
Så 3 är lagom, får plats i en \"vanlig\" bil, runt matbordet osv
Jag har trott nu för ett tag sedan att jag var gravid, kände alla symptomen men det var nog bara att mensen var på väg. Jag fick i allafall smått panik, jag som precis börjat jobba och allt. Så där fick jag svart på vitt att jag inte vill ha fler barn, men OM jag skulle bli gravid igen så skulle jag nog inte ta bort det, känns fel för mig och jag kan inte säga att det inte skulle vara välkommet, visst skulle det vara det. Men nu blir det inte så. Ska kolla p-medel nu.
7
bebissuget finns nog alltid, bara för att de är så söta och mysiga. Men de är ju inte bebisar hela tiden, det är ju otroligt mycket jobb med att vara förälder och man vill ju vara en bra sådan också.
Efter att jag fått Jonatan så var jag jätte ledsen i hjärtat att jag inte skulle få uppleva en graviditet igen och få fler barn. Hade ju redan då bestämt att 3 räcker gott. Sambon ville inte ha fler.
Jag känner att jag måste ha
tid för dem (och mig själv),
ha plats för dem, (vilket vi inte har som det är nu),
ha ork med dem (jag gör 70 % av allt vad gäller barnen),
och råd med dem, (det är först nu som ekonomin funkar bra, när jag jobbar heltid).
Så 3 är lagom, får plats i en \"vanlig\" bil, runt matbordet osv
Jag har trott nu för ett tag sedan att jag var gravid, kände alla symptomen men det var nog bara att mensen var på väg. Jag fick i allafall smått panik, jag som precis börjat jobba och allt. Så där fick jag svart på vitt att jag inte vill ha fler barn, men OM jag skulle bli gravid igen så skulle jag nog inte ta bort det, känns fel för mig och jag kan inte säga att det inte skulle vara välkommet, visst skulle det vara det. Men nu blir det inte så. Ska kolla p-medel nu.
Vi var helt inne på att skaffa syskon till Tindra tätt, men eftersom det inte ville sig och jag mådde så psykiskt dåligt av att ha misslyckats varje månad när mensen kom, beslutade vi att vi fick nöja oss med Tindra. Men jag kan inte påstå att suget inte finns kvar..... *suckar*
8
Det gör jag inte... Vi var helt inne på att skaffa syskon till Tindra tätt, men eftersom det inte ville sig och jag mådde så psykiskt dåligt av att ha misslyckats varje månad när mensen kom, beslutade vi att vi fick nöja oss med Tindra. Men jag kan inte påstå att suget inte finns kvar..... *suckar*
Det känns nästan som om man är i valet och kvalet hela tiden.
Men tänk vad skönt när de här små växer upp och man kan börja göra lite andra grejer! *längtar*
9
Jag tänker PRECIS likadant som du! :0) Det känns nästan som om man är i valet och kvalet hela tiden.
Men tänk vad skönt när de här små växer upp och man kan börja göra lite andra grejer! *längtar*
Tyvärr kan man inte bara tänka med hjärtat utan man måste även tänka med hjärnan (och med plånboken). Jag älskar barn och skulle kunna tänka mig att ha flera stycken till om det vore så att orken, pengarna och tiden räckte till.
10
Precis! Tyvärr kan man inte bara tänka med hjärtat utan man måste även tänka med hjärnan (och med plånboken). Jag älskar barn och skulle kunna tänka mig att ha flera stycken till om det vore så att orken, pengarna och tiden räckte till.
Nej jag tror inte det, jag tror jag hade hoppat över det i alla fall. Och det är ett rent egoistiskt val, just nu känner jag att jag har tid för barnen OCH mig själv jag tror inte jag hade haft det med ett barn till
13
Hmmm Nej jag tror inte det, jag tror jag hade hoppat över det i alla fall. Och det är ett rent egoistiskt val, just nu känner jag att jag har tid för barnen OCH mig själv jag tror inte jag hade haft det med ett barn till
Vi har ju bara ett!
För mig är det självklart att Alvin ska få ett syskon (nu är det ju redan på väg också så...)
Sen kommer vi ganska säkert att vilja ha fler. Jag har alltid sagt att jag ska ha fler barn tills jag har en av varje, men minst 3! Så vi får väl se vad det är för en denna gången.
Men själva beslutet var enkelt. Syskon är jättehärligt, barn är underbara, alltså vill vi ha flera!
14
Jättelätt! Vi har ju bara ett!
För mig är det självklart att Alvin ska få ett syskon (nu är det ju redan på väg också så...)
Sen kommer vi ganska säkert att vilja ha fler. Jag har alltid sagt att jag ska ha fler barn tills jag har en av varje, men minst 3! Så vi får väl se vad det är för en denna gången.
Men själva beslutet var enkelt. Syskon är jättehärligt, barn är underbara, alltså vill vi ha flera!
Självklart håller jag med er alla som säger att man måste ha tid, plats och råd med sina barn, framförallt tid, det andra fixar sig alltid! Och självklart ska man tänka på det. Nu har vi plats så det räcker och blir över, råd skulle jag tro att vi har med ett par till och tid, tjaa... det får man väl ta sig. Men det är klart att man funderar i dessa banor också. Men just den här gången lät jag bara känslorna styra svaret (det första..) ;-)
16
Måste verka lite \"redig\" också... ;-) Självklart håller jag med er alla som säger att man måste ha tid, plats och råd med sina barn, framförallt tid, det andra fixar sig alltid! Och självklart ska man tänka på det. Nu har vi plats så det räcker och blir över, råd skulle jag tro att vi har med ett par till och tid, tjaa... det får man väl ta sig. Men det är klart att man funderar i dessa banor också. Men just den här gången lät jag bara känslorna styra svaret (det första..) ;-)
Nu känner vi oss klara. Jag vet inte om vi skulle våga oss på en 4:e. När man har fått 3 friska barn känns det som man utmanar ödet på något sätt. Men det är inte därför. 3 räcker väl. Man vill ju gärna kunna resa lite och hinna med varje barn. Man måste ha tid och råd!
Nu har vi lämnat över stafettpinnen till våra yngre systrar! :)
17
Vi är nöjda med våra 3! Nu känner vi oss klara. Jag vet inte om vi skulle våga oss på en 4:e. När man har fått 3 friska barn känns det som man utmanar ödet på något sätt. Men det är inte därför. 3 räcker väl. Man vill ju gärna kunna resa lite och hinna med varje barn. Man måste ha tid och råd!
Nu har vi lämnat över stafettpinnen till våra yngre systrar! :)
Det känns i hela kroppen. Sedan försöker man tänka förnuftigt, ekonomiskt och tidsmässigt planering. Men i kroppen, ja då vet jag helt enkelt att ett barn till skulle vara sååå välkommet oavsett det förnuftiga.
18
Jag VET att jag vill ha fler barn. Det VET min make också.
Det känns i hela kroppen. Sedan försöker man tänka förnuftigt, ekonomiskt och tidsmässigt planering. Men i kroppen, ja då vet jag helt enkelt att ett barn till skulle vara sååå välkommet oavsett det förnuftiga.
Tror nog att man tillslut känner sig färdig. Jag vill inte ha fler barn, men innan jag fick Engla så kände jag lite som du att det varierade från dag till dag. Kankse är det så tills man helt enkelt är klar? fast man ska ju aldrig säga aldrig, men jag har MYCKET svårt att tänka mig att jag kommer att VILJA ha fler barn.
19
vet och vet... Tror nog att man tillslut känner sig färdig. Jag vill inte ha fler barn, men innan jag fick Engla så kände jag lite som du att det varierade från dag till dag. Kankse är det så tills man helt enkelt är klar? fast man ska ju aldrig säga aldrig, men jag har MYCKET svårt att tänka mig att jag kommer att VILJA ha fler barn.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
