... glädjas?
Sitter här och stirrar på en sticka med ett fint plus på, det där pluset som jag har längtat efter så länge, som varit det enda jag önskat mig... och nu, nu när det är där så kan jag inte glädja mig på en fläck, bara oroa mig för _när_ missfallet ska komma. (har haft två tidiga och ett lite senare mf det senaste året) Varför är man så dum för? Är det inte bättre att glädja sig medan det faktiskt går bra, och inte bara gå och förvänta sig ett missfall??? *suckar* Önskar att man kunde bygga en tidsmaskin och hoppas fram ca 2-3 månader i tiden, så att den värsta risken är över.
Ledsen för ett sånt deppinlägg som första inlägg, men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig lite, hoppas det är OK?
1
Just fått ett +, men HUR vågar man... ... glädjas?
Sitter här och stirrar på en sticka med ett fint plus på, det där pluset som jag har längtat efter så länge, som varit det enda jag önskat mig... och nu, nu när det är där så kan jag inte glädja mig på en fläck, bara oroa mig för _när_ missfallet ska komma. (har haft två tidiga och ett lite senare mf det senaste året) Varför är man så dum för? Är det inte bättre att glädja sig medan det faktiskt går bra, och inte bara gå och förvänta sig ett missfall??? *suckar* Önskar att man kunde bygga en tidsmaskin och hoppas fram ca 2-3 månader i tiden, så att den värsta risken är över.
Ledsen för ett sånt deppinlägg som första inlägg, men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig lite, hoppas det är OK?
jag sitter i ve 21 här och jag nojjar mej hela tiden, inte känt rörelser sen igår så då tror ja absolut allt e fel, har haft oturen att inte få mage lr nått :( men i början glädjes ja inte alls ,, jag vågade inte, men nu önskar jag att jag gjort det mer
2
man e jämt rädd jag sitter i ve 21 här och jag nojjar mej hela tiden, inte känt rörelser sen igår så då tror ja absolut allt e fel, har haft oturen att inte få mage lr nått :( men i början glädjes ja inte alls ,, jag vågade inte, men nu önskar jag att jag gjort det mer
att känna så... Jag kunde heller inte glädjas åt min graviditet (har ändå bara haft ett MF) i början. Nojar mig över allt, magen som inte växer, inget illamående osv osv. Var till en kurator och pratade efter mitt missfall, vilket jag tyckte var jätteskönt. Hon sa att många kommer tillbaka i början av en ny graviditet, och jag ångrar att jag inte gjorde det. Det kan vara skönt att prata med någon utomstående ibland också. Nu har jag fått se min bebis igen, så nu känns det bättre och jag hoppas jag kan sluta tänka på missfall varje dag...
3
Det är vanligt att känna så... Jag kunde heller inte glädjas åt min graviditet (har ändå bara haft ett MF) i början. Nojar mig över allt, magen som inte växer, inget illamående osv osv. Var till en kurator och pratade efter mitt missfall, vilket jag tyckte var jätteskönt. Hon sa att många kommer tillbaka i början av en ny graviditet, och jag ångrar att jag inte gjorde det. Det kan vara skönt att prata med någon utomstående ibland också. Nu har jag fått se min bebis igen, så nu känns det bättre och jag hoppas jag kan sluta tänka på missfall varje dag...
Att vara orolig är nog ofrånkomligt... Jag förträngde min graviditet gasnka länge - vågade inte vara glad för att slippa bli ledsen när/om... Men sen insåg jag sakta att jag komemr inte vara mindre ledsen bara för att jag inte tillåter mig att vara glad... Jag hade inte pratat med någon kuator efter mf:et, men när tidpunkten för det kom närmare så insåg jag att jag verkligen behövde det, så då tog jag kontakt med en kurator. Det var skönt, men samtidigt så är jag en sådan människa som pratar mycket (och skriver) och det har hjälpt mig massor! Så mitt råd är att prata och skriva - tillåta sig att vara glad... och ledsen...
Jag hopaps verkligen att det går bra för dig den här gången! Stort grattis! Och styrkekramar!
4
Stort grattis! Att vara orolig är nog ofrånkomligt... Jag förträngde min graviditet gasnka länge - vågade inte vara glad för att slippa bli ledsen när/om... Men sen insåg jag sakta att jag komemr inte vara mindre ledsen bara för att jag inte tillåter mig att vara glad... Jag hade inte pratat med någon kuator efter mf:et, men när tidpunkten för det kom närmare så insåg jag att jag verkligen behövde det, så då tog jag kontakt med en kurator. Det var skönt, men samtidigt så är jag en sådan människa som pratar mycket (och skriver) och det har hjälpt mig massor! Så mitt råd är att prata och skriva - tillåta sig att vara glad... och ledsen...
Jag hopaps verkligen att det går bra för dig den här gången! Stort grattis! Och styrkekramar!
Ja, jag kanske ska ta kontakt med kuratorn på KK..
... igen. Eller, kanske inte hon jag pratade med, för henne gillade jag inget vidare, men de har nog flera. Vad skönt att du varit på UL(?) och fått se bebisen! :o)
6
Ja, jag kanske ska ta kontakt med kuratorn på KK.. ... igen. Eller, kanske inte hon jag pratade med, för henne gillade jag inget vidare, men de har nog flera. Vad skönt att du varit på UL(?) och fått se bebisen! :o)
Känns fortfarande helt overkligt, men det kanske sjunker in snart lite mer?! Jag känner att jag är lite på det där förträngarspåret just nu, blundar lite för att jag ÄR gravid, och vågar inte bli glad IFALL det skulle skita sig. Dumt, jag vet, men det känns på något sätt bättre att gardera sig så... Ska ta kontakt med KK och kuratorn där och se om det kan hjälpa något.
Kramar tillbaka
7
Tack! :o) Känns fortfarande helt overkligt, men det kanske sjunker in snart lite mer?! Jag känner att jag är lite på det där förträngarspåret just nu, blundar lite för att jag ÄR gravid, och vågar inte bli glad IFALL det skulle skita sig. Dumt, jag vet, men det känns på något sätt bättre att gardera sig så... Ska ta kontakt med KK och kuratorn där och se om det kan hjälpa något.
Kramar tillbaka
igår och fick då även se bebisen på ett vanligt UL. Jag höll på att börja gråta när hon frågade om mina tidigare graviditeter. Den sista slutade ju i MF. Som tur var hade jag en förstående läkare som gärna gjorde ett UL. Det var så skönt!
När det gäller kuratorer så gäller det ju att man trivs ihop, så försök att få träffa en annan!
8
Var till spec.mvc igår och fick då även se bebisen på ett vanligt UL. Jag höll på att börja gråta när hon frågade om mina tidigare graviditeter. Den sista slutade ju i MF. Som tur var hade jag en förstående läkare som gärna gjorde ett UL. Det var så skönt!
När det gäller kuratorer så gäller det ju att man trivs ihop, så försök att få träffa en annan!
eftersom jag aldrig får någon mage så antar jag hela tiden något är fel, även man gått 21 ve nu så e jag så nojjig, men e nog för man fick missfall förra gången. Man får försöka lägga det åt sidan, ha börjat köpa alla bebissaker nu!
9
vet inte om de gör det eftersom jag aldrig får någon mage så antar jag hela tiden något är fel, även man gått 21 ve nu så e jag så nojjig, men e nog för man fick missfall förra gången. Man får försöka lägga det åt sidan, ha börjat köpa alla bebissaker nu!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
