4-åringar - stor förändring?

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

Hej
Jag brukar aldrig skriva här inne, men nu känner jag att jag skulle behöva lite hjälp av er med barn i samma ålder som min pojke.

Vi flyttade i somras och barnen har börjat nytt dagis. De trivs där, men på pojkens avdelning har det varit lite rörigt med konflikter, och han har börjat kategorisera sina kompisar i dumma resp snälla. Det har han aldrig gjort förut. Vi har tagit upp detta med personalen och de jobbar aktivt på att förbättra situationen.

Det jag undrar nu är hur mycket förändras barnen nu i 4-årsåldern? Alltså, börjar de rent generellt bli mer trotsiga och allmänt skrikiga. Oroliga nätter och konflikter på dagarna. Jag kan ju inte lägga hela skulden på dagis, eller hur?! Jag tycker det vore skönt att veta att det även kan vara åldern, att han ska vara så här nu i en period. Annars vill jag ju inte ha kvar honom på detta dagis, om det är så att hans nya humör beror på orolig barngrupp och att kompisarna är på honom på ett oschysst sätt.

Det här med oroligheterna inom barngruppen är några händelser, även där mina barn inte varit inblandade, som gränsar till mobbing.

Förstår ni vad jag menar? Det här blev mest långt ohc svamligt känner jag nu.

[-Majsan-]

Jag upplever det snarare som att en fyraåring är bättre på att berätta vad som är fel, förklara händelser osv. Jämför med att gå till doktorn med en fyraåring mot ett mindre barn, en fyraåring får själv berätta vad som hänt medan när det gäller mindre barn frågar man föräldern. Jag skulle ta fyraåringen på allvar. Hoppas det blir bättre snart!

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

jo, vi pratar mycket om de olika incidenter han kommer hem och berättar om. vi pratar mycket om kompisar, vad en bra kompis är och så.

vi försöker också fundera på hur vi hanterar konflikterna här hemma, OM det nu är så att de är en reaktion på saker som händer på dagis.

Vi pratar även mycket med personalen på dagis, så fort han berättar något hemma tar vi upp det med dem och de frågar även kontinuerligt hur vi tycker att det går. De säger att han verkar trivas och är glad när han är där.

Det är svårt och vissa dagar går jag med gråten i halsen hela tiden.

[webwife]

stundtals tycker jag. Hon är bångstyrig, lyssnar inte och gör tvärtemot. Hon har faktiskt inte varit så trotsig tidgare, så jag tror att det kommer nu. Hennes dagis är toppen och hon trivs jättebra, så jag tror att hon är i en utvecklingsfas.

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

Jag vill ju helst se att det är en fas och att det inte har med dagis att göra. Det är därför jag tar upp det här istället för inne på dagis-snacket.

Det är föräldramöte om en vecka, jag tänkte avvakta och se hur de tänker prata om det här med den bråkiga stämningen i gruppen.

[Benflizan]

Där jag just nu är hans stora trygghet, pappa duger inte ett dugg. Har en otroligt bestämmd vilja och gör inte som man säger. Skriker , gråter om vartannat. Känns som om han vet att han kan så mycket och vet inte riktigt alla gånger hur han ska få det ur sig utan att det blir \"fel\"(ivåra ögon). På dagis är han en liten \"ängel\" , men går något på tok blir han jätte ledsen. Han som tidigare inte har reagerat nänmvärt på något och trivs bra. Så förhoppningsvis är det bara en fas.
Kram

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

samtidigt tänker vi fortsätta vara extra uppmärksamma på vad han berättar om dagis.

Tack

[Benflizan]

Man ska verkligen lyssna på det dom har att säga så att dom vet att man kan komma till mamma/pappa. J kommer också och säger saker som händer på dagis och det tar vi upp direkt med personalen. Just för att visa att vi lyssnar på vår son och det han säger.
Kram och hoppas att det snart går över.

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

av era tankar kring detta med bångstyriga 4-åringar.

Tänk, nu känns det genast lite bättre.

[Irene Huss]

när Julia förändrats så. Vill inte till dagis, vill vara med mamma. Inte klä på sig etc.
På Julias dagis är dom också för många barn tycker jag, märker att dom retas och bråkar en del. Och jag undrar hur fröknarna hanterar sånt. Det känns inte så bra just nu och jag måste försöka få in en samtalstid med fröknarna.

[Åsapåsa med 2 finfina ungar]

Vi pratar mycket med personalen, jag tycker att det ska vara självklart. Jag har även sagt till dem att även om jag berättar om alla konstigheter Isak kommer hem och berättar försöker vi inte på något vis tillskriva allt negativt dem.

Däremot kan jag känna att de har bestämt sig för vilka som är bråkstakarna, och då låser de sig för att se att det faktiskt är en av de \"snälla\" pojkarna som är på Isak mest. De vill helt enkelt inte se det, och det tycker jag är lite problematiskt. Men vi har föräldramöte på torsdag, då får vi se vad de har att berätta.

Hoppas du får ett bra samtal med personalen om Julia. Lycka till!