Hej!

I går var jag hos läk, börat äta Citalopram idag, känner att jag behöver hjälp på vägen.

På ett vis har mina sjukdomar och kriser gjort mig starkare, fått mer liverfarenhet och tänker på livet annorlunda, att man ej ska ta allt för givet.

Men nu har det blivit korvstoppning i hjärnan, det är precis som en proppa har satt sig i skallen, får liksom inte ur mig men frustration, ilska, ja....mina känslor.
Blev bara så jäkla trött....och kommer inte upp liksom.

Men det kändes bra att ta det beslutet att ta hjälp av medecin, bara jag inte får massa biverkningar...brukar få massa mystiska biverkningar av medeciner som andra inte får...*S*!

Jag fick min 50% sjukskrivning förlängd till den 18:e november, känns bra.

Och eftersom det varit så jobbig väntan innan vi fick reda på om jag hade en tumör eller ej så samlade man ju på sig så mycket känslor.
För det här har vi ju gått igenom förut när jag op levertumören, denna ångest och oro....det blir ju så att man nästan tassar på tå för varandra.
Men vi hade en urladdnig i går, och det kändes jätte bra och skönt.

Hur är det med dig, hur går det för dig och hur mår du??

Kram och tack för omtanken!