Ämnet har varit på tapeten förr, men jag vill ändå fråga.
Finns sambo samt två hans två egna som bor vv. De är alla mellan 10 och 15 år gamla.
Mormor (min mor) fyller 70 år, och då skall vi, mormor, min syster, jag och alla våra bio barn (4 barn totalt) skall åka på gemensam semester i januari - två veckor till Egypten.
Vi reser väldigt sällan i familjen - vi har tillgång till sommarställe med pendligsavstånd till jobbet och försöker snarare ta lång ledighet på sommaren än få flera veckor tillsammans - vi är ju alla mitt i semestern hela tiden ändå :-)
Resan betalas helt med mina pengar för mig och mina barn (dvs. mina fick/sparpengar - familjens ekonomi drabbas således inte).
_SURA_ miner från sambons biosar - deras biomor reser, av samma skäl som oss, väldigt sällan.
En resa är således ganska attraktiv ur deras synvinkel sett. Sambon skall inte följa med, utan bara \"flickorna\" i min familj, han tycker det är helt OK. Styvisarna klagar och vill följa med. Det är inte en ekonomisk fråga, vi skulle säkert kunna skrapa ihop pengarna och utan att ens behöva fråga få bidrag från biomor.
Det är mer principen - jag tycker att det är OK att vi åker och firar mormor utan styvisarna. Om deras släkt vill fira på liknande sätt - dvs bara bjuda in dem tycker jag att det är helt OK.
Hur gör ni andra???
Kontakter med bioföräldrar på båda håll är helt OK; likaså det vanliga familjelivet - inte mer konflikter med styvisarna än med mina egna.
1
Resor igen... (inte ekonomisk fråga). Ämnet har varit på tapeten förr, men jag vill ändå fråga.
Finns sambo samt två hans två egna som bor vv. De är alla mellan 10 och 15 år gamla.
Mormor (min mor) fyller 70 år, och då skall vi, mormor, min syster, jag och alla våra bio barn (4 barn totalt) skall åka på gemensam semester i januari - två veckor till Egypten.
Vi reser väldigt sällan i familjen - vi har tillgång till sommarställe med pendligsavstånd till jobbet och försöker snarare ta lång ledighet på sommaren än få flera veckor tillsammans - vi är ju alla mitt i semestern hela tiden ändå :-)
Resan betalas helt med mina pengar för mig och mina barn (dvs. mina fick/sparpengar - familjens ekonomi drabbas således inte).
_SURA_ miner från sambons biosar - deras biomor reser, av samma skäl som oss, väldigt sällan.
En resa är således ganska attraktiv ur deras synvinkel sett. Sambon skall inte följa med, utan bara \"flickorna\" i min familj, han tycker det är helt OK. Styvisarna klagar och vill följa med. Det är inte en ekonomisk fråga, vi skulle säkert kunna skrapa ihop pengarna och utan att ens behöva fråga få bidrag från biomor.
Det är mer principen - jag tycker att det är OK att vi åker och firar mormor utan styvisarna. Om deras släkt vill fira på liknande sätt - dvs bara bjuda in dem tycker jag att det är helt OK.
Hur gör ni andra???
Kontakter med bioföräldrar på båda håll är helt OK; likaså det vanliga familjelivet - inte mer konflikter med styvisarna än med mina egna.
... anser att det är helt okej så ska alla utomstående skita i vad ni bestämmer. Ska inte ens din sambo, styvbarnens far, med så finns det än mindre anledning. Det verkar ju vara en intern släktresa med din mor, din syrra och era barn _utan_ partners, så då är det inte ens en fråga som ska upp för diskussion.
2
Om ni i er familj... ... anser att det är helt okej så ska alla utomstående skita i vad ni bestämmer. Ska inte ens din sambo, styvbarnens far, med så finns det än mindre anledning. Det verkar ju vara en intern släktresa med din mor, din syrra och era barn _utan_ partners, så då är det inte ens en fråga som ska upp för diskussion.
deras pappa ska ju inte ens med.
OM det händer något där ni är och nån av barnen behöver sjukhusvård tex så är du inte ens juridisk vårdnadshavare och har kanske inte ens rätt att följa med in på sjukhus.
Ha kul! och strunta i omgivningens reaktioner. Hänvisa ev till vad jag skrev ovan, man tar risker när man åker utomlands med icke biobarn.
3
Klart ni ska åka deras pappa ska ju inte ens med.
OM det händer något där ni är och nån av barnen behöver sjukhusvård tex så är du inte ens juridisk vårdnadshavare och har kanske inte ens rätt att följa med in på sjukhus.
Ha kul! och strunta i omgivningens reaktioner. Hänvisa ev till vad jag skrev ovan, man tar risker när man åker utomlands med icke biobarn.
styvbarnen vill inte följa med sina styvföräldrar iaf, så även om de är avundsjuka på själva resan, så väljer de att stanna hemma ändå.
4
knappast ett problem hos oss styvbarnen vill inte följa med sina styvföräldrar iaf, så även om de är avundsjuka på själva resan, så väljer de att stanna hemma ändå.
Rättvisefrågor tycker jag man får hantera hela tiden i styvfamiljen. Det kräver ganska mycket i personlig och känslomässig mognad att med glada miner kunna se sina \"syskon\" få åka iväg på en långresa, men själv stanna hemma. Jag tycker som de andra, att ni ska åka, som ni planerat -MEN ha förståelse för att det kan vara kämpigt för styvbarnen att stå och se på. Avund kan verkligen riva och slita i magen på en, och jag tycker de har full rätt till sin _känsla_ av att stå utanför och av att det känns orättvist att de inte får åka med. Jag tycker också att det vore schysst att prata om att de kan få göra något annat som är exklusivt _deras_ resa/nöjestripp/hobby - vad det nu kan vara... Och att ni kan skrapa ihop de pengarna du och din man tillsammans. Kanske en weekend på nåt badhotell eller vad de nu kan tänkas uppskatta? Om deras mamma aldrig skulle komma på tanken att resa med dem så är det lite taskigt att hänvisa deras \"klagomål\" dit. Ni kan försöka kompensera dem med något annat lite roligt, för att visa att ni förstår avundsjukan, och att det är okej att vara lite avundsjuk... Jag tycker inte ni kan kräva att de bara glatt ska vinka av er. Lova att köpa fina presenter å så.. och var mogna vuxna (både du och pappan!) som tar ansvar för ert beslut (att lämna dem utanför resan) och de känslor som det väcker i styvbarnen.
Låter som en härlig semester fö -jag blir också avundsjuk! :-)
5
jo, men man kan ju förstå de sura minerna... Rättvisefrågor tycker jag man får hantera hela tiden i styvfamiljen. Det kräver ganska mycket i personlig och känslomässig mognad att med glada miner kunna se sina \"syskon\" få åka iväg på en långresa, men själv stanna hemma. Jag tycker som de andra, att ni ska åka, som ni planerat -MEN ha förståelse för att det kan vara kämpigt för styvbarnen att stå och se på. Avund kan verkligen riva och slita i magen på en, och jag tycker de har full rätt till sin _känsla_ av att stå utanför och av att det känns orättvist att de inte får åka med. Jag tycker också att det vore schysst att prata om att de kan få göra något annat som är exklusivt _deras_ resa/nöjestripp/hobby - vad det nu kan vara... Och att ni kan skrapa ihop de pengarna du och din man tillsammans. Kanske en weekend på nåt badhotell eller vad de nu kan tänkas uppskatta? Om deras mamma aldrig skulle komma på tanken att resa med dem så är det lite taskigt att hänvisa deras \"klagomål\" dit. Ni kan försöka kompensera dem med något annat lite roligt, för att visa att ni förstår avundsjukan, och att det är okej att vara lite avundsjuk... Jag tycker inte ni kan kräva att de bara glatt ska vinka av er. Lova att köpa fina presenter å så.. och var mogna vuxna (både du och pappan!) som tar ansvar för ert beslut (att lämna dem utanför resan) och de känslor som det väcker i styvbarnen.
Låter som en härlig semester fö -jag blir också avundsjuk! :-)
får gärna fara iväg med dem ensamma någonstans - det är inte heller pengarna som fattas - en helhelg i Stockholm eller Göteborg med aktiviteter etc. - eller dylikt kan de säkert få göra. \"Problemet\" är nog snarare sambon - han är helt ointresserad av resor annat än till sommarstället. Möjligen skulle han kunna tänka sig att ta dem med ensamma dit för en trevlig helg. Det får nog bli någon trevlig present till dem istället från oss som åker.
7
Min sambo... får gärna fara iväg med dem ensamma någonstans - det är inte heller pengarna som fattas - en helhelg i Stockholm eller Göteborg med aktiviteter etc. - eller dylikt kan de säkert få göra. \"Problemet\" är nog snarare sambon - han är helt ointresserad av resor annat än till sommarstället. Möjligen skulle han kunna tänka sig att ta dem med ensamma dit för en trevlig helg. Det får nog bli någon trevlig present till dem istället från oss som åker.
När min mamma fyllde 60 bjöd hon mig, maken och mina barn på en resa. Makens barn fick stanna hemma hos sin mamma, och jag har åtminstone inte hört att det skulle ha varit nåt gnissel om det! När vi reser bara inom vår familj är vi alltid allihopa, men vi tillåter också \"utsvävningar\" åt båda håll då andra släktingar är inblandade!
Jag kan visst förstå att avundsjuka kan uppstå, men är det så farligt egentligen? Livet _är_ inte alltid så jäkla rättvist, inte när man blir vuxen heller. :-)
8
Har inte varit ett problem hos oss. När min mamma fyllde 60 bjöd hon mig, maken och mina barn på en resa. Makens barn fick stanna hemma hos sin mamma, och jag har åtminstone inte hört att det skulle ha varit nåt gnissel om det! När vi reser bara inom vår familj är vi alltid allihopa, men vi tillåter också \"utsvävningar\" åt båda håll då andra släktingar är inblandade!
Jag kan visst förstå att avundsjuka kan uppstå, men är det så farligt egentligen? Livet _är_ inte alltid så jäkla rättvist, inte när man blir vuxen heller. :-)
någon som gör vad jag vill göra! Åka med mina barn endast! Problemet här är att vi har ETT GEMENSAMT oxå så det blir bara en styvis som inte får åka med...Men jag säger: ÅK OCH HA DET SKÖNT!!!
9
Äntligen någon som gör vad jag vill göra! Åka med mina barn endast! Problemet här är att vi har ETT GEMENSAMT oxå så det blir bara en styvis som inte får åka med...Men jag säger: ÅK OCH HA DET SKÖNT!!!
om pappan hade åkt till egyptien med styvisarna hade
det varit kul om dina biobarn hade surat och varit avundsjuka. Nej naturligtvis inte.
10
be dem tänka tvärtom om pappan hade åkt till egyptien med styvisarna hade
det varit kul om dina biobarn hade surat och varit avundsjuka. Nej naturligtvis inte.
I vårt fall så betraktar styvmormor och styvmorfar sonen som lika mycket barnbarn som deras biologiska. Han å sin sida är omåttligt förtjust i dem också.
Det visar kanske på hur man byggt upp sin styvfamilj. Jag säger inte att det ena alternativet är \"rätt\" och det andra är \"fel\". Men jag tror att det är ganska skönt att räknas som fullvärdig medlem i familjen och i hela släkten även som styvbarn. Och att inte lämnas utanför i något sammanhang p g a att man inte har biologiska band.
Nu kanske inte mormor i det här fallet träffar de barnbarnen som inte är hennes biologiska. Då blir det förstås en lite annan sak. Kanske beror det på hur ni har sett på familjen från början? Även hur din man har sett på familjen från början?
Jag tycker inte att det är rimligt att jämföra med styvisarnas släkt. Självklart skulle det vara okej för dem att åka med sin släkt? Men deras mammas släkt har ju inte med er familj att göra. Tycker också att det är självklart att man inte ber den andra föräldern sponsra en resa som man själv ska göra.
Svårt, jag kan förstå din vinkel också, liksom jag förstår styvisarnas. Som sagt, jag tror att det beror på hur man har valt att se på den nya familjen. Kanske var styvisarna äldre när du kom in i bilden? Kanske blir det annorlunda då?
Å andra sidan så är det många styvmammor här inne som tycker att det är svårt när de inte släpps in i gemenskapen mellan pappan och barnen, att inte vara en fullvärdig medlem i familjen p g a att det inte har biologiska band. Man kan ju tro att det måste vara minst lika svårt för styvbarn att inte släppas in som fullvärdiga medlemmar i familjen eftersom de inte har biologiska band?
11
Lite spekulerande... I vårt fall så betraktar styvmormor och styvmorfar sonen som lika mycket barnbarn som deras biologiska. Han å sin sida är omåttligt förtjust i dem också.
Det visar kanske på hur man byggt upp sin styvfamilj. Jag säger inte att det ena alternativet är \"rätt\" och det andra är \"fel\". Men jag tror att det är ganska skönt att räknas som fullvärdig medlem i familjen och i hela släkten även som styvbarn. Och att inte lämnas utanför i något sammanhang p g a att man inte har biologiska band.
Nu kanske inte mormor i det här fallet träffar de barnbarnen som inte är hennes biologiska. Då blir det förstås en lite annan sak. Kanske beror det på hur ni har sett på familjen från början? Även hur din man har sett på familjen från början?
Jag tycker inte att det är rimligt att jämföra med styvisarnas släkt. Självklart skulle det vara okej för dem att åka med sin släkt? Men deras mammas släkt har ju inte med er familj att göra. Tycker också att det är självklart att man inte ber den andra föräldern sponsra en resa som man själv ska göra.
Svårt, jag kan förstå din vinkel också, liksom jag förstår styvisarnas. Som sagt, jag tror att det beror på hur man har valt att se på den nya familjen. Kanske var styvisarna äldre när du kom in i bilden? Kanske blir det annorlunda då?
Å andra sidan så är det många styvmammor här inne som tycker att det är svårt när de inte släpps in i gemenskapen mellan pappan och barnen, att inte vara en fullvärdig medlem i familjen p g a att det inte har biologiska band. Man kan ju tro att det måste vara minst lika svårt för styvbarn att inte släppas in som fullvärdiga medlemmar i familjen eftersom de inte har biologiska band?
så skulle man ju kunna hävda att endast de biologiska barnen får t ex julklappar. Om styvbarnen på julafton blir ledsna över detta så borde de av hänsyn till de biologiska barnen låtsas vara glada och trevliga ändå? Annars så är det styvbarnen som inte kan uppföra sig????
Lever du som du lär här? Om en biopappa inte har tid för en styvmamma för att han måste hinna äta middag och socialisera med barnens biomamma så ofta. Är det styvmamman som är sur och avunsjuk och bara förstör om hon har mage att opponera sig??
12
Men med det resonemanget så skulle man ju kunna hävda att endast de biologiska barnen får t ex julklappar. Om styvbarnen på julafton blir ledsna över detta så borde de av hänsyn till de biologiska barnen låtsas vara glada och trevliga ändå? Annars så är det styvbarnen som inte kan uppföra sig????
Lever du som du lär här? Om en biopappa inte har tid för en styvmamma för att han måste hinna äta middag och socialisera med barnens biomamma så ofta. Är det styvmamman som är sur och avunsjuk och bara förstör om hon har mage att opponera sig??
Vad är en familj för dig? Är det bara de biologiska banden som har betydelse för begreppet familj?
Enligt min mening spelar ingen roll vilka som har biologiska band till varandra i en familj. Lever man ihop som en familj så ÄR man en familj, biologi eller ej. Du tänker nu göra stor åtskillnad mellan barnen som ingår i din familj - vissa får följa med resan, andra får stanna hemma. Det är klart att det väcker ont blod bland de barn som du väljer bort. De känner sig orättvist behandlade, med all rätt. Eller hur tror du att dina biobarn hade känt det om mormor bara hade valt att bjuda 2 av barnen och sagt att 2 ville hon inte ha med? Och hade det varit OK för dig?
Om förutsättningen när man bildar en familj är att man tänker välja bort vissa familjemedlemmar ibland, köpa sämre kläder till dem, strunta i julklappar till dem eller på annat sätt behandla dem orättvist så tycker jag att man ska låta bli att bilda familj. Om man ser familjeenheten som den biologiska enheten så är det i så fall bättre att låta familjen bestå enbart av den. Kan man inte inkludera en ny kärleks barn i familjen bör man välja att vara särbos.
13
Familj? Vad är en familj för dig? Är det bara de biologiska banden som har betydelse för begreppet familj?
Enligt min mening spelar ingen roll vilka som har biologiska band till varandra i en familj. Lever man ihop som en familj så ÄR man en familj, biologi eller ej. Du tänker nu göra stor åtskillnad mellan barnen som ingår i din familj - vissa får följa med resan, andra får stanna hemma. Det är klart att det väcker ont blod bland de barn som du väljer bort. De känner sig orättvist behandlade, med all rätt. Eller hur tror du att dina biobarn hade känt det om mormor bara hade valt att bjuda 2 av barnen och sagt att 2 ville hon inte ha med? Och hade det varit OK för dig?
Om förutsättningen när man bildar en familj är att man tänker välja bort vissa familjemedlemmar ibland, köpa sämre kläder till dem, strunta i julklappar till dem eller på annat sätt behandla dem orättvist så tycker jag att man ska låta bli att bilda familj. Om man ser familjeenheten som den biologiska enheten så är det i så fall bättre att låta familjen bestå enbart av den. Kan man inte inkludera en ny kärleks barn i familjen bör man välja att vara särbos.
Hade du följt med på resan om den mamma bara hade bjudit dig, din man och ett av barnen? Hade det varit OK för dig att mormor utslöt ett eller flera av sina barnbarn eftersom du ju anser att livet inte är rättvist? Det är alltså OK för dig att t ex en mormor behandlar barnbarnen olika?
14
Livet är inte rättvist? Hade du följt med på resan om den mamma bara hade bjudit dig, din man och ett av barnen? Hade det varit OK för dig att mormor utslöt ett eller flera av sina barnbarn eftersom du ju anser att livet inte är rättvist? Det är alltså OK för dig att t ex en mormor behandlar barnbarnen olika?
Min mans barn har en _annan_ mormor. Och en _annan_ farmor. Om deras farmor bjuder sin son och mig och sina barnbarn på en resa, då följer jag gärna med och lämnar mina barn hos _sin_ mormor och morfar.
15
Men snälla du. Min mans barn har en _annan_ mormor. Och en _annan_ farmor. Om deras farmor bjuder sin son och mig och sina barnbarn på en resa, då följer jag gärna med och lämnar mina barn hos _sin_ mormor och morfar.
Frågan handlade om att livet inte är rättvist, och att du inte anser att det är något att bli upprörd över. Tycker du alltså att det är OK att t ex en mormor behandlar sina barnbarn olika? Att föräldrar behandlar sina barn olika? Att lärare har syndabockar och gullgrisar? För livet är ju inte rättvist, lika bra att lära sig det först som sist, eller?
16
Det var inte frågan Frågan handlade om att livet inte är rättvist, och att du inte anser att det är något att bli upprörd över. Tycker du alltså att det är OK att t ex en mormor behandlar sina barnbarn olika? Att föräldrar behandlar sina barn olika? Att lärare har syndabockar och gullgrisar? För livet är ju inte rättvist, lika bra att lära sig det först som sist, eller?
Skulle det inte räcka om styvbarnen nu har en mamma och en pappa, morföräldrar och farföräldrar? Ska de absolut älskas lika mycket av sina styvmorföräldrar och styvfarföräldrar som av sina egna biologiska? Vad är det som säger att just de barnen ska ha dubbelt upp av allt? (hur rättvist är det, skulle man ju fråga sig, för att vara petig)
Jag förstår inte varför det ska vara så himla dramatiskt att sära på sig ibland? Jag åkte på en resa med endast mina barn en gång (utan maken alltså), är jag enligt dig en väldigt elak människa då? Eller kan det ha varit så att min man då under en vecka fick chansen att i lugn och ro ägna sig helt och hållet åt sina barn...?
17
Men hur mycket familj kan en människa klara? Skulle det inte räcka om styvbarnen nu har en mamma och en pappa, morföräldrar och farföräldrar? Ska de absolut älskas lika mycket av sina styvmorföräldrar och styvfarföräldrar som av sina egna biologiska? Vad är det som säger att just de barnen ska ha dubbelt upp av allt? (hur rättvist är det, skulle man ju fråga sig, för att vara petig)
Jag förstår inte varför det ska vara så himla dramatiskt att sära på sig ibland? Jag åkte på en resa med endast mina barn en gång (utan maken alltså), är jag enligt dig en väldigt elak människa då? Eller kan det ha varit så att min man då under en vecka fick chansen att i lugn och ro ägna sig helt och hållet åt sina barn...?
... är så dumt framlagt att jag tappar lusten att svara. Men okej; tycker du att mitt resonemang tyder på att jag skulle tycka allt det där du rabblar upp? Allvarligt alltså?
18
Egentligen tycker jag det där... ... är så dumt framlagt att jag tappar lusten att svara. Men okej; tycker du att mitt resonemang tyder på att jag skulle tycka allt det där du rabblar upp? Allvarligt alltså?
Du sa ju att livet inte alltid är rättvist, inte för vuxna heller och att det inte är så mycket att haka upp sig på. Därför undrar jag hur mycket orättvisa du _faktiskt_ kan hantera. Om det finns en massa orättvisor som du inte accepterar så tycker jag inte att du ska häva ur dig att \"Livet är orättvist, det får man köpa\". Du kan ju inte kräva att andra (Annas styvbarn) ska acceptera att utstå orättvisor om du själv inte gör det...
19
Ja, jag tolkade det så Du sa ju att livet inte alltid är rättvist, inte för vuxna heller och att det inte är så mycket att haka upp sig på. Därför undrar jag hur mycket orättvisa du _faktiskt_ kan hantera. Om det finns en massa orättvisor som du inte accepterar så tycker jag inte att du ska häva ur dig att \"Livet är orättvist, det får man köpa\". Du kan ju inte kräva att andra (Annas styvbarn) ska acceptera att utstå orättvisor om du själv inte gör det...
MORMOR behöver inte alls engagera sig i annat än sina egna biologiska barnbarn. Nåt annat kan man knappast vänta sig heller. Det finns givetvis några få undantag som tar till sig bonusarna som egna men de är lätträknade.
Är inte livet i en pusselfamilj besvärligt nog ändå? än att man ska behöva dra in hela släkten i varenda olikhet som ev förekommer i fördelningen av \"gunster\"?
Nog tror jag många far/mor föräldrar emellan varven plockar ut ett el två barnbarn (av flera) och gör ngt speciell med bara dem. OCh nog blir det svartsjuka även i DE fallen. Ska man verkligen slåss om precis _allt_?
Personligen så är jag fullt tillfreds med att mina biobarn har sina far/mor föräldrar och bonusbarnen sina.
Nu ÄR det ju så här att bonusbarnen har lyckats med bravaden att få en betydligt bättre uppsättning släktingar... kanske ska dra igång ett krig om att deras halvsyskon givetvis också måste med på deras aktiviteter det blir ju inte _rättvist_ annars.
20
Vilken urbota korkad frågeställning MORMOR behöver inte alls engagera sig i annat än sina egna biologiska barnbarn. Nåt annat kan man knappast vänta sig heller. Det finns givetvis några få undantag som tar till sig bonusarna som egna men de är lätträknade.
Är inte livet i en pusselfamilj besvärligt nog ändå? än att man ska behöva dra in hela släkten i varenda olikhet som ev förekommer i fördelningen av \"gunster\"?
Nog tror jag många far/mor föräldrar emellan varven plockar ut ett el två barnbarn (av flera) och gör ngt speciell med bara dem. OCh nog blir det svartsjuka även i DE fallen. Ska man verkligen slåss om precis _allt_?
Personligen så är jag fullt tillfreds med att mina biobarn har sina far/mor föräldrar och bonusbarnen sina.
Nu ÄR det ju så här att bonusbarnen har lyckats med bravaden att få en betydligt bättre uppsättning släktingar... kanske ska dra igång ett krig om att deras halvsyskon givetvis också måste med på deras aktiviteter det blir ju inte _rättvist_ annars.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
