Syskonbråk

[Maria]

Mina barn är kille 10år o tjej 11år.
De bråkar fr att de vaknar tills de somnar så fort de ser varann.
De anmärker på varann, de tål ej att den andra tittar på honom/henne, de rör varann när de går förbi varann, mm mm.
Jag är sååå trött på detta att det jämt är bråk!
Är era barn likadana o vad gör ni åt det?

[UlLi]

ibland kan de verkligen inte vara i samma rum utan slåss konstant jag har också ett år i mellan men sonen är älst.

vad kan man göra vi har förbjudit \"polisande\" de är vi som tillrättavisar och jag lyssnar inte på skvaller om att någon tog en smula mer eller råkade sitta 1 min längre framför datorn.

i perioder delar vi upp barnen mycket så de slipper vara med varandra jämt och sedan behöver inte allt vara rättvist utan vi försker visa att i slutändan är det rättvist trots allt även om hon fick en halv skinkbit mer idag kanske han får mer leverpastej i morgon, för ofta är det ju löjliga små saker dom bråkar om mina i alla fall.
jag undviker också att tjata på dom om de bråka jag kan lämna rumet och säga de där är så löjligt så de får ni lösa själv ofta så blir dom små förlägna då och brukar kunna lösa konflikten, och ska det tex delas något får en dela och den andra välja först.

annars stå ut de går över någon gång, för i alla fall mina har ju sina underbara stunder då man inte tror de är sant som nu när vi legat sjuka och dottern pysslar om sin bror med te och hämtar de han behöver, jag tror nästan jag drömmer hon lätt tom honom sitta på favoritplatsen en hel dag utan bråk.

[Mia]

jag trodde att det brukar vara så mest med syskon av samma kön för att då kan de vara lite \"köns\" rivalitet.

är du ensamstående så kan det kanske bero på rivalitet om dig.

Jag och min syster tålde inte varann när vi växte upp.
men om jag tänker efter så kan det bero en del på att vår mor alltid gämförde oss med varann.

X är det mer synd om för hon har snuva eller y klarade ju detta galant varför gör inte du det Osv. jag anklagar inte min mor för det längre för jag är övertygad om att hon inte var medveten om innebörden av sina ord. Men jag hoppas att jag inte gör samma sak mot mina två barn omedvetet.

Har man väl börjat känna olust inför ett syskon kan det finnas kvar i många år om du inte gör något så tala med någon kunnig i ämnet. Typ på BUP. Om det inte går över snart.

Jag har nog inte svaret men funderar....

[örnen]

är starkast av dom det kan vara så att pojken prova sin
styrka barn bråka i bland och det är normalt du får sätta gränser säga ifrån på skarpen bli arg på dom
det bli bätre när dom bli lite äldre så hål ut
lycka till och trevlig helg

[Turtle_73_]

att syskonbråk finns mer och mindre oavsett kön syskonen emellan och oavsett ålder dem emellan.
Här går det i perioder och förståss blir det värre om de är trötta osv.
Vad gör man?? Antingen så hjälper man dem och reda upp det, medlar och så eller så ledsnar man efter sjuttioelfte gången den dagen och stänger öronen eller så låter man dem reda upp det själva och lyssnar på \"osynligt\" avstånd och griper in om dså behövs eller en salig blandning av allt detta.
Visst bråkar mina tjejer!! Ibland mer och ibland mindre! Ibland kan de inte ens titta på varann och ibland leker de som ler och långhalm och är hur goa som helst!
Såååånt är liiiivet sååånt är liiivet!