Min son är född 22 december 2000 vilket betyder att han börjar förskoleklass till hösten och nu i november ska vi ha valt skola. Storasyster har inte gått på den skola vi ska välja men hon kommer att gå där till hösten då hon börjar fyran. Hon är född i april och var då nästan 6,5 när hon började förskoleklass. Sonen kommer att vara endast 5,5 år. Han är långt framme när det gäller social kompentens, tal, motorik, koncentration och annat så det oroar jag mig inte för. Han är dessutom lång för sin ålder så han kommer nog inte att upplevas som liten. Men just tanken att han bara är 5,5 år då och kommer att gå på en stor skola med många barn. De kommer säkert att vara kanske 25 barn i klassen. Min oro är om fröknarna kan hålla koll på barnen eller de måste klara sig själva på den stora skolan. Oroar mig också för att kraven ska vara för stora.
Skulle vilja höra erfarenheter från föräldrar som haft barn födda sent på året och som börjat \"rätt\" år.
1
Fler med barn födda sent på året? Min son är född 22 december 2000 vilket betyder att han börjar förskoleklass till hösten och nu i november ska vi ha valt skola. Storasyster har inte gått på den skola vi ska välja men hon kommer att gå där till hösten då hon börjar fyran. Hon är född i april och var då nästan 6,5 när hon började förskoleklass. Sonen kommer att vara endast 5,5 år. Han är långt framme när det gäller social kompentens, tal, motorik, koncentration och annat så det oroar jag mig inte för. Han är dessutom lång för sin ålder så han kommer nog inte att upplevas som liten. Men just tanken att han bara är 5,5 år då och kommer att gå på en stor skola med många barn. De kommer säkert att vara kanske 25 barn i klassen. Min oro är om fröknarna kan hålla koll på barnen eller de måste klara sig själva på den stora skolan. Oroar mig också för att kraven ska vara för stora.
Skulle vilja höra erfarenheter från föräldrar som haft barn födda sent på året och som börjat \"rätt\" år.
är född i december och vi funderade mycket kring hennes skolstart. Hon var en ganska framåt tjej som kunde läsa rimligt bra. MEn med facit i handen skulle vi ha låtit henne vänta. Nu fungerar det bra för henne, hon går i en liten, åldersblandad klass. Men det märks att hon är yngst. När hon började skolan avstannade hennes läsutveckling helt, hon klarade inte av att både få i hop det sociala och lära sig \"skolkunskaper\" samtidigt. Lillasyster, som är född tidigt på året, är i dag lika gammal som storasyster var när hon började skolan, men är då kvar på dagis. Det känns helt overkligt att min lilla skulle kunna börja nu. Jag tror att många barn ahde mått bättre av ett system där man skulle ha fyllt 6 innan man fick börja.
2
Min dotter är född i december och vi funderade mycket kring hennes skolstart. Hon var en ganska framåt tjej som kunde läsa rimligt bra. MEn med facit i handen skulle vi ha låtit henne vänta. Nu fungerar det bra för henne, hon går i en liten, åldersblandad klass. Men det märks att hon är yngst. När hon började skolan avstannade hennes läsutveckling helt, hon klarade inte av att både få i hop det sociala och lära sig \"skolkunskaper\" samtidigt. Lillasyster, som är född tidigt på året, är i dag lika gammal som storasyster var när hon började skolan, men är då kvar på dagis. Det känns helt overkligt att min lilla skulle kunna börja nu. Jag tror att många barn ahde mått bättre av ett system där man skulle ha fyllt 6 innan man fick börja.
...skulle gärna ha sett ett tvåterminssystem där man kunde börja antingen på hösten eller våren. Läste något om att man funderar på att testa det i Malmö. Jag vill inte vänta med min son, dels för att jag inte märker någon skillnad i utveckling när det gäller det sociala, tal, motorik o s v jämfört med barn födda tidigit på året (han har lättare att koncentera sig än en kompis som är född i februari t ex) och dels för att han är lång och om vi då skulle vänta skulle han antagligen vara huvudet längre än sina klasskompisar vilket jag inte tror är så kul. Läser gör han förstås inte. Han skriver sitt namn och några bokstäver till men det ska man ju inte behöva kunna när man börjar 6-års. Fast ändå kan jag inte låta bli att oroa mig men jag kanske hänger upp för mycket på siffran (hans ålder).
Tack för ditt svar! Roligt att höra hur andra tänker!
3
Jag... ...skulle gärna ha sett ett tvåterminssystem där man kunde börja antingen på hösten eller våren. Läste något om att man funderar på att testa det i Malmö. Jag vill inte vänta med min son, dels för att jag inte märker någon skillnad i utveckling när det gäller det sociala, tal, motorik o s v jämfört med barn födda tidigit på året (han har lättare att koncentera sig än en kompis som är född i februari t ex) och dels för att han är lång och om vi då skulle vänta skulle han antagligen vara huvudet längre än sina klasskompisar vilket jag inte tror är så kul. Läser gör han förstås inte. Han skriver sitt namn och några bokstäver till men det ska man ju inte behöva kunna när man börjar 6-års. Fast ändå kan jag inte låta bli att oroa mig men jag kanske hänger upp för mycket på siffran (hans ålder).
Tack för ditt svar! Roligt att höra hur andra tänker!
Föräldrarna fick välja när barnen skulle börja, tidigast det år de fyllde 5 år och senast det år de fyllde 7 år (eller var det 8 år?).
4
Kanske som det var när vi bodde i Alabama Föräldrarna fick välja när barnen skulle börja, tidigast det år de fyllde 5 år och senast det år de fyllde 7 år (eller var det 8 år?).
Min erfarenhet är visserligen ganska begränsad. Barnet i fråga är född 29 november -99 och har gått i förskoleklass sedan i augusti. Vi tycker det fungerar bra. Starten var inte så rolig, men det verkar ha rett upp sig nu.Hon finner sig väl tillrätta både i skolan och på fritids. I klassen är de 23 barn och i fritidsgruppen är de väl drygt det dubbla, antar jag.
Fast, det är klart. Hon kände redan de allra flesta av barnen i klassen. De har gått på samma förskoleavdelning i flera år. Det är gamla kompisar, och de har alltid haft olika födelsedagar. Några är födda tidigt på året, andra sent. Vi har aldrig märkt att januaribarnen ligger så mycket före att de inte skulle kunna ha utbyte av varandra.
Att vår dotter skulle vänta ett år med att börja förskoleklass var aldrig ens en avlägsen tanke för oss. På gott eller ont följer vi strömmen...
5
Min erfarenhet Min erfarenhet är visserligen ganska begränsad. Barnet i fråga är född 29 november -99 och har gått i förskoleklass sedan i augusti. Vi tycker det fungerar bra. Starten var inte så rolig, men det verkar ha rett upp sig nu.Hon finner sig väl tillrätta både i skolan och på fritids. I klassen är de 23 barn och i fritidsgruppen är de väl drygt det dubbla, antar jag.
Fast, det är klart. Hon kände redan de allra flesta av barnen i klassen. De har gått på samma förskoleavdelning i flera år. Det är gamla kompisar, och de har alltid haft olika födelsedagar. Några är födda tidigt på året, andra sent. Vi har aldrig märkt att januaribarnen ligger så mycket före att de inte skulle kunna ha utbyte av varandra.
Att vår dotter skulle vänta ett år med att börja förskoleklass var aldrig ens en avlägsen tanke för oss. På gott eller ont följer vi strömmen...
...vet inte hur många min son kommer att känna eftersom han går hos dagmamma. Det blir nog några stycken. Nu kommer han förstås bara att gå 15 timmar i veckan eftersom antingen jag eller maken då är föräldraledig med en bebis. Så det blir inte så många timmmar i denna \"stora\" miljö.
Hur stor är er skola? Du har inte upplevt att din dotter \"försvinner i mängden\"? Det är mest det jag är orolig för.
Tack för ditt svar!
7
Jag... ...vet inte hur många min son kommer att känna eftersom han går hos dagmamma. Det blir nog några stycken. Nu kommer han förstås bara att gå 15 timmar i veckan eftersom antingen jag eller maken då är föräldraledig med en bebis. Så det blir inte så många timmmar i denna \"stora\" miljö.
Hur stor är er skola? Du har inte upplevt att din dotter \"försvinner i mängden\"? Det är mest det jag är orolig för.
Skolan är ganska medelstor. Klass F-5 och ca 220 elever. Det här året finns det två förskoleklasser, vilket gjorde att stämningen vid skolstart inte var den bästa, men det verkar funka bra, det med.
Jag tycker hon blir sedd. Hon säger själv att det är bra i skolan. Hon gillar att äta i matsalen. Personalen känner igen oss föräldrar och när vi kommer till fritids för att hämta vet de alltid var hon är.
Med tanke på din kille... Dottern lärde känna en av de nya eleverna de första dagarna. En pojke som bor några hus ifrån oss, men som hon inte har lekt med tidigare. Han hade inte heller gått på samma avdelning som de andra barnen och kände bara en till i klassen. Nu är han lika mycket del av gruppen som de andra barnen. Det går fort att komma in i olika sammanhang när man är så liten. Den här killen är född i augusti, tror jag. Alla kan ju inte vara januaribarn.
Ungarna är ju faktiskt utspridda över hela året. Något jag har haft en tendens att glömma bort de gånger jag tyckt synd om min dotter som är \"ett år yngre än alla andra\".
Om din son är så framåt tror jag inte han far illa av att börja det år han ska. Han lär snart känna de andra barnen och får det jätteroligt.
PS. Min man är född sent i december och började skolan \"rätt\" år. Det var jobbigt i början. Han hade inte lekt färdigt och hade inget större intresse av att lära sig. Det tog tid innan han knäckte läskoden. Men när det väl var gjort gick han både ifatt och förbi kamraterna i skolarbetet. Han skulle ha fått det jättejobbigt i skolan om han gått med de som var födda året efter...
8
Skolan Skolan är ganska medelstor. Klass F-5 och ca 220 elever. Det här året finns det två förskoleklasser, vilket gjorde att stämningen vid skolstart inte var den bästa, men det verkar funka bra, det med.
Jag tycker hon blir sedd. Hon säger själv att det är bra i skolan. Hon gillar att äta i matsalen. Personalen känner igen oss föräldrar och när vi kommer till fritids för att hämta vet de alltid var hon är.
Med tanke på din kille... Dottern lärde känna en av de nya eleverna de första dagarna. En pojke som bor några hus ifrån oss, men som hon inte har lekt med tidigare. Han hade inte heller gått på samma avdelning som de andra barnen och kände bara en till i klassen. Nu är han lika mycket del av gruppen som de andra barnen. Det går fort att komma in i olika sammanhang när man är så liten. Den här killen är född i augusti, tror jag. Alla kan ju inte vara januaribarn.
Ungarna är ju faktiskt utspridda över hela året. Något jag har haft en tendens att glömma bort de gånger jag tyckt synd om min dotter som är \"ett år yngre än alla andra\".
Om din son är så framåt tror jag inte han far illa av att börja det år han ska. Han lär snart känna de andra barnen och får det jätteroligt.
PS. Min man är född sent i december och började skolan \"rätt\" år. Det var jobbigt i början. Han hade inte lekt färdigt och hade inget större intresse av att lära sig. Det tog tid innan han knäckte läskoden. Men när det väl var gjort gick han både ifatt och förbi kamraterna i skolarbetet. Han skulle ha fått det jättejobbigt i skolan om han gått med de som var födda året efter...
...började i förskoleklass som 5,5-åring (fast han är född i januari och började ett år tidigare). Jag tycker att det fungerade väldigt bra. Vår något udda son (alltså, jag tycker ju att han är helt normal men jag har förstått att andra uppfattar honom som lite annorlunda, han är \"akademiskt begåvad\" och möjligen det som man kallar \"spirited child\") trivdes aldrig på dagis eftersom han inte passade in i dagisets mall på ett \"normalt barn\", men i skolan blev han äntligen sedd och accepterad för den han är.
Skolan är en 3-parallellig F-5-skola, med ca 450 elever. Skolan ligger i ett skogs-/parkområde med flera olika byggnader och små/stora lekytor. Förskoleklasserna har egna byggnader och egna lekytor där de är på för- och eftermiddagarna, och på lunchrasten är de på stora skolgården. De är ca 20-25 barn i varje klass, och 3 personal, även på fritidsdelen av dagen. Personalen hade god hand med, och bra koll på, barnen. De hjälpte till så mycket som behövdes i situationer som i matsalen och på gymnastiken etc.
Vår son låg också långt fram både på det akademiska planet och socialt/motoriskt och han är också lång för sin ålder, så han smälter in väl i klassen och det märks inte alls att han är yngst.
9
Vår son... ...började i förskoleklass som 5,5-åring (fast han är född i januari och började ett år tidigare). Jag tycker att det fungerade väldigt bra. Vår något udda son (alltså, jag tycker ju att han är helt normal men jag har förstått att andra uppfattar honom som lite annorlunda, han är \"akademiskt begåvad\" och möjligen det som man kallar \"spirited child\") trivdes aldrig på dagis eftersom han inte passade in i dagisets mall på ett \"normalt barn\", men i skolan blev han äntligen sedd och accepterad för den han är.
Skolan är en 3-parallellig F-5-skola, med ca 450 elever. Skolan ligger i ett skogs-/parkområde med flera olika byggnader och små/stora lekytor. Förskoleklasserna har egna byggnader och egna lekytor där de är på för- och eftermiddagarna, och på lunchrasten är de på stora skolgården. De är ca 20-25 barn i varje klass, och 3 personal, även på fritidsdelen av dagen. Personalen hade god hand med, och bra koll på, barnen. De hjälpte till så mycket som behövdes i situationer som i matsalen och på gymnastiken etc.
Vår son låg också långt fram både på det akademiska planet och socialt/motoriskt och han är också lång för sin ålder, så han smälter in väl i klassen och det märks inte alls att han är yngst.
...att sonen i princip inte kände någon i den nya förskoleklassen, men det spelade inte så stor roll. Han fick ganska snabbt nya kompisar.
10
Kan tillägga... ...att sonen i princip inte kände någon i den nya förskoleklassen, men det spelade inte så stor roll. Han fick ganska snabbt nya kompisar.
...som vår skola där det är 240 elever i F-5. Och du har ju rätt i att alla andra kommer ju inte att vara födda i januari.
Tack för dina svar!
12
Det är nästan... ...som vår skola där det är 240 elever i F-5. Och du har ju rätt i att alla andra kommer ju inte att vara födda i januari.
Tack för dina svar!
Undrar hur vanligt det är i svenska skolor? Vi bor i Australien och här är det vanligt med ett (fadder-)buddysystem där nollorna får en kompis från årskurs 6 som skall hjälpa och stötta första tiden i skolan. Vår son fyller 5 år den 26 december och han börjar i \"sexårsverksamheten\", kindergarten, i slutet på januari nästa år. Här blir han ett \"mellanbarn\" åldersmässigt.
På \"vår\" skola fick sonen ett brev i augusti från sin blivande buddy där denne bla berättade vad han heter och att de skulle ses senare i höst. Vid tre entimmestillfällen i oktober har vi gått till skolan och där har sonen mötts och tagits omhand av sin buddy. De har efter samlingen gått iväg till kindergartenrummen och träffat fröknarna medans vi föräldrar fått information av rektorn. Inte ett enda ledset barn vad jag kunnat se när de hand i hand med sin buddy vandrat i väg.
När terminen börjar nästa år så möts barnen av sina buddies på skolgården de första veckorna. Buddisarna följer dem till klassrummet, visar var toaletter, bibliotek och specialklassrum finns, var man äter sin medhavda lunch, var man får leka och inte leka mm. Allteftersom terminen går \"fasas\" buddyn ut iom att barnen kan skolområdet, rutiner och regler samt har fått egna kamrater.
Vi har som sagt inte så lång erfarenhet än men tycker systemet verkar jättebra och sonen lääängtar verkligen till skolstarten.
13
Buddy/fadderverksamhet Undrar hur vanligt det är i svenska skolor? Vi bor i Australien och här är det vanligt med ett (fadder-)buddysystem där nollorna får en kompis från årskurs 6 som skall hjälpa och stötta första tiden i skolan. Vår son fyller 5 år den 26 december och han börjar i \"sexårsverksamheten\", kindergarten, i slutet på januari nästa år. Här blir han ett \"mellanbarn\" åldersmässigt.
På \"vår\" skola fick sonen ett brev i augusti från sin blivande buddy där denne bla berättade vad han heter och att de skulle ses senare i höst. Vid tre entimmestillfällen i oktober har vi gått till skolan och där har sonen mötts och tagits omhand av sin buddy. De har efter samlingen gått iväg till kindergartenrummen och träffat fröknarna medans vi föräldrar fått information av rektorn. Inte ett enda ledset barn vad jag kunnat se när de hand i hand med sin buddy vandrat i väg.
När terminen börjar nästa år så möts barnen av sina buddies på skolgården de första veckorna. Buddisarna följer dem till klassrummet, visar var toaletter, bibliotek och specialklassrum finns, var man äter sin medhavda lunch, var man får leka och inte leka mm. Allteftersom terminen går \"fasas\" buddyn ut iom att barnen kan skolområdet, rutiner och regler samt har fått egna kamrater.
Vi har som sagt inte så lång erfarenhet än men tycker systemet verkar jättebra och sonen lääängtar verkligen till skolstarten.
...hos oss finns det nog också ett faddersystem. Fast jag tror man får faddrarna efter man börjat och min uppfattning är att faddrarna inte gör så mycket. Så jag ifrågasätter meningen med det. Vore nog bra med lite struktur så som du skriver.
14
Det låter ju bra... ...hos oss finns det nog också ett faddersystem. Fast jag tror man får faddrarna efter man börjat och min uppfattning är att faddrarna inte gör så mycket. Så jag ifrågasätter meningen med det. Vore nog bra med lite struktur så som du skriver.
På dotterns skola har de fått faddrar. Det är barn i femman som är faddrar åt barnen i förskoleklassen. Detta hände ett par veckor in i terminen.
Faddrarna har väl egentligen inga \"uppgifter\", men vinsterna kan jag se klart ändå. De barn som är störst och minst på skolan får kontakt med varandra. De små behöver inte vara rädda för de stora, anonyma kaxpellarna, och femmorna blir erkända som störst på ett positivt sätt. Utan att hota och skrämmas.
När jag gick i ettan var jag livrädd för barnen i sexan. Jag visste inte vad någon av dem hette, men aldrig att jag gick i närheten av dem. Kontakten var noll! Men dottern leker med flera femmor när de har rast gemensamt. Och känner hon igen något äldre barn på stan eller någon annan stans hälsar de så glatt på varandra. Det tackar jag faddersystemet för.
15
Faddrar På dotterns skola har de fått faddrar. Det är barn i femman som är faddrar åt barnen i förskoleklassen. Detta hände ett par veckor in i terminen.
Faddrarna har väl egentligen inga \"uppgifter\", men vinsterna kan jag se klart ändå. De barn som är störst och minst på skolan får kontakt med varandra. De små behöver inte vara rädda för de stora, anonyma kaxpellarna, och femmorna blir erkända som störst på ett positivt sätt. Utan att hota och skrämmas.
När jag gick i ettan var jag livrädd för barnen i sexan. Jag visste inte vad någon av dem hette, men aldrig att jag gick i närheten av dem. Kontakten var noll! Men dottern leker med flera femmor när de har rast gemensamt. Och känner hon igen något äldre barn på stan eller någon annan stans hälsar de så glatt på varandra. Det tackar jag faddersystemet för.
De mindre barnen lär känna de större och vice versa samt att de större barnen får öva på ansvarstagande och ledarskap.
Skolan är liten, lite drygt 200 elever, och all personal känner alla barn vid namn och de flesta barnen känner varandra om inte till namn så åtminstonne till utseendet.
16
Så är det De mindre barnen lär känna de större och vice versa samt att de större barnen får öva på ansvarstagande och ledarskap.
Skolan är liten, lite drygt 200 elever, och all personal känner alla barn vid namn och de flesta barnen känner varandra om inte till namn så åtminstonne till utseendet.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
