Tack för dina svar. Du skrev att det brukar vara nödvändigt med myc´ket planering hos barn med autsim och det brukar det vara. Fast jag måste säga att vår dotter är mycket flexibel trots sin autism, så länge det rör saker hon är van vid. Vi behöver inte förbereda för saker som hör till vardagen längre. Vi kan säga att nu åker vi och handlar, nu ska du till doktorn idag osv. Men om man ska göra något nytt så behöver hon få mer info om det innan så hon är förberedd. Hon har svårt att träffa nya människor ibland. Vi har varit på hjärtebarnshelger och det är aldrig några problem. Men det är ju sådant man berättar i förväg och inte bara sticker iväg på.
Men går vi nere i vårt centrum och jag möter en arbetskamrat t ex som hon inte känner så börjar hon dra i mig och gråta. Hon är livrädd för att personen ska börja prata med henne. Gör dom det så blir hon hemskt nervös och försöker hitta ett sätt att ta sig därifrån. Hon har problem att föra dialoger med människor och det blir nog för mycket att tänka på om hon möter en ny person.
Hon har nog som du säger lärt sig hur allt fungerar hemma och i skolan. Hon funkar bra på de ställen hon är trygg. Och om vi föräldrar är med. För ett par år sedan tog min mamma med henne till Värmland en helg på semester. På vägen bestämde hon att de skulle hälsa på släktingar som dottern aldrig träffat. Hon vägrade lämna bilen och satt i den i två timmar medan min mamma och hennes moster som också var med , satt och fikade. Tittade de på henne så började hon gråta....Nu vet vi ju varför.
Nu ska vi bara hitta et bra sätt att träna detta...
Kram Anette
1
Pia & Mimi. LÅNGT: Tack för dina svar. Du skrev att det brukar vara nödvändigt med myc´ket planering hos barn med autsim och det brukar det vara. Fast jag måste säga att vår dotter är mycket flexibel trots sin autism, så länge det rör saker hon är van vid. Vi behöver inte förbereda för saker som hör till vardagen längre. Vi kan säga att nu åker vi och handlar, nu ska du till doktorn idag osv. Men om man ska göra något nytt så behöver hon få mer info om det innan så hon är förberedd. Hon har svårt att träffa nya människor ibland. Vi har varit på hjärtebarnshelger och det är aldrig några problem. Men det är ju sådant man berättar i förväg och inte bara sticker iväg på.
Men går vi nere i vårt centrum och jag möter en arbetskamrat t ex som hon inte känner så börjar hon dra i mig och gråta. Hon är livrädd för att personen ska börja prata med henne. Gör dom det så blir hon hemskt nervös och försöker hitta ett sätt att ta sig därifrån. Hon har problem att föra dialoger med människor och det blir nog för mycket att tänka på om hon möter en ny person.
Hon har nog som du säger lärt sig hur allt fungerar hemma och i skolan. Hon funkar bra på de ställen hon är trygg. Och om vi föräldrar är med. För ett par år sedan tog min mamma med henne till Värmland en helg på semester. På vägen bestämde hon att de skulle hälsa på släktingar som dottern aldrig träffat. Hon vägrade lämna bilen och satt i den i två timmar medan min mamma och hennes moster som också var med , satt och fikade. Tittade de på henne så började hon gråta....Nu vet vi ju varför.
Nu ska vi bara hitta et bra sätt att träna detta...
typ böcker som beskriver sådana situationer som din tjej inte gillar? att träffa nya människor, att behöva prata med människor som man inte känner? Bill och Bolla finns ju, men det är ju på ett annat sätt. Ett tag läste jag lite på snacket om autism (en vän hade fått diagnosen autism på sin dotter och jag ville veta mer) och där pratade man mycket om böcker/situationsberättelser som de skrev själva, där ens eget barn var huvudpersonen: t ex \"idag ska Lena följa med mamma till jobbet. Det tycker inte Lena om för hon är rädd för att de ska börja prata med henne\"osv. Minns inte om de skrev en lösning på situationen, eller om man pratade sig fram till en lösning. Det lät rätt bra, tycker jag. Men samtidigt är det ju rätt svårt att alltid ha förberett sig för rätt situation...... hm....
Men det låter skönt att din tjej är så trygg i vardagen. Du har gjort ett bra jobb!
Kram
pia
2
Finns det sagoböcker om barn med autism? typ böcker som beskriver sådana situationer som din tjej inte gillar? att träffa nya människor, att behöva prata med människor som man inte känner? Bill och Bolla finns ju, men det är ju på ett annat sätt. Ett tag läste jag lite på snacket om autism (en vän hade fått diagnosen autism på sin dotter och jag ville veta mer) och där pratade man mycket om böcker/situationsberättelser som de skrev själva, där ens eget barn var huvudpersonen: t ex \"idag ska Lena följa med mamma till jobbet. Det tycker inte Lena om för hon är rädd för att de ska börja prata med henne\"osv. Minns inte om de skrev en lösning på situationen, eller om man pratade sig fram till en lösning. Det lät rätt bra, tycker jag. Men samtidigt är det ju rätt svårt att alltid ha förberett sig för rätt situation...... hm....
Men det låter skönt att din tjej är så trygg i vardagen. Du har gjort ett bra jobb!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
