Separerade från min dotters pappa för ca 2 år sedan och vi har vår dotter varannan vecka. Vår relation funkar bra och vi bråkar inte. Anledning till vår separation var att \"gled ifrån\" varandra. Lillan var liten (1,5 år), vi byggde hus, vi skaffade hund. Ja, allt på en gång och det blev absolut för mycket och enda utvägen just då var att lämna allt för min del.
Nu är det så här att jag börjar fundera på om jag inte vill att vi ska börja träffas lite igen.. Så sakta och fint men ändå mer än bara när det gäller vår dotter. Jag vill prova..
Pappan har mycket och göra, jobbar mkt osv. När jag frågade honom här för ngn vecka sedan hur han tänkte inför framtiden säger han att han tycker det är lugnt och skönt och att han kan göra som han vill när han vill. Att träffa någon är sista prioritet.
Hur ska jag göra? Jag vill inte \"ligga på\" och forcera fram något. Men lite tips från er pappor hade jag tacksamt tagit emot. Hur ni tänker.
Är det kört?
1
Vad göra? Separerade från min dotters pappa för ca 2 år sedan och vi har vår dotter varannan vecka. Vår relation funkar bra och vi bråkar inte. Anledning till vår separation var att \"gled ifrån\" varandra. Lillan var liten (1,5 år), vi byggde hus, vi skaffade hund. Ja, allt på en gång och det blev absolut för mycket och enda utvägen just då var att lämna allt för min del.
Nu är det så här att jag börjar fundera på om jag inte vill att vi ska börja träffas lite igen.. Så sakta och fint men ändå mer än bara när det gäller vår dotter. Jag vill prova..
Pappan har mycket och göra, jobbar mkt osv. När jag frågade honom här för ngn vecka sedan hur han tänkte inför framtiden säger han att han tycker det är lugnt och skönt och att han kan göra som han vill när han vill. Att träffa någon är sista prioritet.
Hur ska jag göra? Jag vill inte \"ligga på\" och forcera fram något. Men lite tips från er pappor hade jag tacksamt tagit emot. Hur ni tänker.
isär! Det har gått 2 år och han trivs med sitt liv.
Nej, det är inte kört MEN det kommer att vara det om inte ni båda har rensat ut det som inte fungerade.
Han blir inte intresserat av dig om inte antingen han har ändrat inställning på de punkter det körde ihop sig eller du har ändrat beteende till ett sätt som han trivs med eller (såklart det bäste) en kombination därav.
Jag tror att när ett förhållande avslutas är det många gånger för att ena eller båda parter har på tok för höga förväntningar, man måste komma ihåg att har man höga krav på andra måste man leva upp till dom själv!
2
Ni har gått... isär! Det har gått 2 år och han trivs med sitt liv.
Nej, det är inte kört MEN det kommer att vara det om inte ni båda har rensat ut det som inte fungerade.
Han blir inte intresserat av dig om inte antingen han har ändrat inställning på de punkter det körde ihop sig eller du har ändrat beteende till ett sätt som han trivs med eller (såklart det bäste) en kombination därav.
Jag tror att när ett förhållande avslutas är det många gånger för att ena eller båda parter har på tok för höga förväntningar, man måste komma ihåg att har man höga krav på andra måste man leva upp till dom själv!
Det viktigaste e ju att ni inte hamnar i samma spår igen. Han kanske trivs nu med sitt liv just för att ni inte är ihop. Ibland så trivs man bättre med varandra när det inte finns något imellan varandra typ som kompisar.
Inte ovanligt att ens ex blir intressant igen när den blir levnadsglad igen och charmen finns där igen men frågan behåller han den om du kommer åter i hans liv.
3
Svåra frågor. Det viktigaste e ju att ni inte hamnar i samma spår igen. Han kanske trivs nu med sitt liv just för att ni inte är ihop. Ibland så trivs man bättre med varandra när det inte finns något imellan varandra typ som kompisar.
Inte ovanligt att ens ex blir intressant igen när den blir levnadsglad igen och charmen finns där igen men frågan behåller han den om du kommer åter i hans liv.
det är klart att allt måste rensas upp. Vi vet ju vad som gjorde att vi gled isär. Vissa saker har ju ändrats som att lillan har blivit större, hunden är tillbaka lämnad till kenneln. Huset däremot har ju stannat upp i och med att han måste jobba häcken av sig för att klara av att betala det.
Jag pratade med honom alldeles nyss och han säger att han inte vill ha några \"störmoment\" nu. Han måste kunna jobba och stå för att få det hela att gå ihop.
Han tycker att det är jobbigt att jag tar upp detta. Då försöker jag säga att det inte är så att jag vill flytta hem igen utan att jag vill att vi ses lite oftare för att se om det finns något. Jag vet ju inte ens själv... Vi har inte levt ihop på snart 2 år.
Jag vill som sagt inte pressa honom men samtidigt vill jag nå fram till honom.
4
Jo, det är klart att allt måste rensas upp. Vi vet ju vad som gjorde att vi gled isär. Vissa saker har ju ändrats som att lillan har blivit större, hunden är tillbaka lämnad till kenneln. Huset däremot har ju stannat upp i och med att han måste jobba häcken av sig för att klara av att betala det.
Jag pratade med honom alldeles nyss och han säger att han inte vill ha några \"störmoment\" nu. Han måste kunna jobba och stå för att få det hela att gå ihop.
Han tycker att det är jobbigt att jag tar upp detta. Då försöker jag säga att det inte är så att jag vill flytta hem igen utan att jag vill att vi ses lite oftare för att se om det finns något. Jag vet ju inte ens själv... Vi har inte levt ihop på snart 2 år.
Jag vill som sagt inte pressa honom men samtidigt vill jag nå fram till honom.
är nog ganska lik den han va när jag flyttade ut. Det är mer så att jag funderar och tänker mycket på bra vi egentligen skulle kunna ha det tillsammans. (Vi hade så stora drömmar om vår familj.)
Fast förutsättningarna var lika med noll för 2 år sen. Som jag skrev med bebis, husbygge och hundvalp.
Nu hade det funkat bättre och det känns som om det finns energi att bygga upp något igen.
Men problemet är ju att han känner sig pressad av att våra \"träffar\" ska leda till att vi blir tillsammans igen. Något jag säger att det inte alls behöver bli utan att vi får se vart det leder.
Hmm..det är så svårt! Vill få upp ögonen på honom och få honom att se att det inte bara är nackdelar med att leva med någon. Att det inte är något som sätter käppar i hjulen för honom.
Vill inte skrämma iväg honom!
5
Han är nog ganska lik den han va när jag flyttade ut. Det är mer så att jag funderar och tänker mycket på bra vi egentligen skulle kunna ha det tillsammans. (Vi hade så stora drömmar om vår familj.)
Fast förutsättningarna var lika med noll för 2 år sen. Som jag skrev med bebis, husbygge och hundvalp.
Nu hade det funkat bättre och det känns som om det finns energi att bygga upp något igen.
Men problemet är ju att han känner sig pressad av att våra \"träffar\" ska leda till att vi blir tillsammans igen. Något jag säger att det inte alls behöver bli utan att vi får se vart det leder.
Hmm..det är så svårt! Vill få upp ögonen på honom och få honom att se att det inte bara är nackdelar med att leva med någon. Att det inte är något som sätter käppar i hjulen för honom.
Vill inte skrämma iväg honom!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
