gick överförväntan. Det känndes oerhört skönt att prata med damen (tror inte hon är enbart kurator, kanske BM/kurator) och hon ställde mycket frågor (inte för att hon skulle veta utan som jag var tvungen att ställa till mig själv) men jag känner mig säker i mitt beslut(vårt beslut) efter att ha pratat med henne. Här är det kirurgisk abort redan i v 7 så jag kommer att göra det. Men det är inte riktigt som i sv. Jag ska dit den 11/11 och de gör då ul och frågar alla frågor om anestesi och liknande. Sedan får jag en vagitorie som jag får med mig hem och ska sätta in innan nästa besök. Jag får sedan (troligtvis veckan efter) komma tillbaka och får då efter ingreppet stanna två dagar (en natt) på sjukhuset. Detta gör det lite jobbigt att pussla ihop och troligtvis måste vi kalla hit en släkting, vilket vi/jag inte är så pigga på - tänker inte berätta om detta på ett tag. Känner oss inte mogna. Om vi måste tillkalla hjälp/släkting kommer vi nog dra en vit lögn om cystor då jag haft detta innan.. Det är också det maken kommer säga på jobbet för att vara ledig.