Har en 6 åring flicka som presis börjat fsk klass. Och det är verkligen skillnad från fsk. Ser hur grupperingar gjorts redan, och de tuffare och retsammare hamnat i en och de lite mer lugnare och försiktiga i en. Har hört av min flicka att vissa inte får vara med och leka, för dom är dumma, det är något fel på dom osv, inte hennes ord, utan de mer tuffa som ( stämplar ) övriga barn. Jag förstår ju att man förr eller senare måste släppa taget och låta dom reda ut allt sånt här, vissa saker är oundvikliga. Nu har min dotter kommit in bra i klassen och ingen är dum mot henne, men borde inte fsk klass lärarna styra upp lite mer, se till att dessa gruperingar inte blir så starka, vill se lite att det är nu man lägger ribban hör och ser mycket och i bland står fröknarna där och pratar med någon förälder samtidigt som något barn kallar en annan för tjockis och man ser hur ledsen den pojken blir, ibland har jag sagt till själv även om det inte varit mitt barn, men hur gör ni andra hur fungerar det i eran skola.
1
Upplever ni grupperingar i era klasser Har en 6 åring flicka som presis börjat fsk klass. Och det är verkligen skillnad från fsk. Ser hur grupperingar gjorts redan, och de tuffare och retsammare hamnat i en och de lite mer lugnare och försiktiga i en. Har hört av min flicka att vissa inte får vara med och leka, för dom är dumma, det är något fel på dom osv, inte hennes ord, utan de mer tuffa som ( stämplar ) övriga barn. Jag förstår ju att man förr eller senare måste släppa taget och låta dom reda ut allt sånt här, vissa saker är oundvikliga. Nu har min dotter kommit in bra i klassen och ingen är dum mot henne, men borde inte fsk klass lärarna styra upp lite mer, se till att dessa gruperingar inte blir så starka, vill se lite att det är nu man lägger ribban hör och ser mycket och i bland står fröknarna där och pratar med någon förälder samtidigt som något barn kallar en annan för tjockis och man ser hur ledsen den pojken blir, ibland har jag sagt till själv även om det inte varit mitt barn, men hur gör ni andra hur fungerar det i eran skola.
Där står det att ALLA vuxna som vistas i skolan har ansvar att se till att alla har rätt förhållnngssätt gentemot varandra.
Dvs. vi föräldrar skall inte bara se till våra egna barn utan som du gjorde \"rycka in\" och medla/tillrättavisa barn oavsett vems det är då vi vistas i skolan.
Det tycker jag är bra 8det låter ju bra),men jag tror att man behöver påpeka detta mer i informationsblad så alla verkligen vet det.
På så vis har inte barnen lika lätt att vara \"ögontjänare\" då det är många barn på få personal om det finns övriga vuxna som tar ansvar och har ögon i nacken.
Ang. grupperingar
I min dotters fall är det svårt att säga då de var så stor grupp som följdes åt från dagis (11 av 19 barn i klassen)
Så deras \"grupperingar\" ser i stort ut som tidigare.
Däremot gäller det grupperingar om kompisar som leker tillsammans inte att några är tuffare/mjukare.
Jag tycker att de är måna om varandra och ingen är utanför.
Visst finns det ett fåtal som är stökiga och jobbiga som min dotter uttrycker det men inte så de utesluts från gemenskapen.
Jag tycker hennes fröknar ordnat det bra med just det här att blanda alla så alla är med alla då och då.
Tex. de får sällan välja kompis själva vid led-gång
Utan killarna får ställa sig på rad och tjejerna i en sedan får barnen gå två o två kille o tjej tillsammans efter ordningen i de respektive leden.
Eller de med röd jacka,de med keps,de med blå skor går tillsammans osv.
Till lunch sitter de vid samma bord med samma kompisar i små grupper och i
gympa/slöjd/\"må bra samtal\" och alla andra verksamheter de har varje vecka är indelat i färggrupper eller efter efternamn osv.
På det sättet är det hela tiden variation och barnen arbetar/leker med alla på så sätt.
Det här gör ju att bästisar säras ibland och man har kompisar i de olika grupperna så även de som är mer lugna/tysta har en chans att synas och höras.
För en del kan ju bli kaxiga tillsammans.
Det händer att vissa grupper funkar mindre bra och då gör personalen omgrupperingar direkt,tex om det är mkt snackigt/busigt vid ett matbord osv.
Sist men inte minst så har de sina må bra samtal varje vecka och de är till för att just samtala,berätta,känna och dela med sig om kamratskap och förhållningssätt.
Där tar de upp om något särskilt har hänt också.
2
I vår skolas handlingsplan Där står det att ALLA vuxna som vistas i skolan har ansvar att se till att alla har rätt förhållnngssätt gentemot varandra.
Dvs. vi föräldrar skall inte bara se till våra egna barn utan som du gjorde \"rycka in\" och medla/tillrättavisa barn oavsett vems det är då vi vistas i skolan.
Det tycker jag är bra 8det låter ju bra),men jag tror att man behöver påpeka detta mer i informationsblad så alla verkligen vet det.
På så vis har inte barnen lika lätt att vara \"ögontjänare\" då det är många barn på få personal om det finns övriga vuxna som tar ansvar och har ögon i nacken.
Ang. grupperingar
I min dotters fall är det svårt att säga då de var så stor grupp som följdes åt från dagis (11 av 19 barn i klassen)
Så deras \"grupperingar\" ser i stort ut som tidigare.
Däremot gäller det grupperingar om kompisar som leker tillsammans inte att några är tuffare/mjukare.
Jag tycker att de är måna om varandra och ingen är utanför.
Visst finns det ett fåtal som är stökiga och jobbiga som min dotter uttrycker det men inte så de utesluts från gemenskapen.
Jag tycker hennes fröknar ordnat det bra med just det här att blanda alla så alla är med alla då och då.
Tex. de får sällan välja kompis själva vid led-gång
Utan killarna får ställa sig på rad och tjejerna i en sedan får barnen gå två o två kille o tjej tillsammans efter ordningen i de respektive leden.
Eller de med röd jacka,de med keps,de med blå skor går tillsammans osv.
Till lunch sitter de vid samma bord med samma kompisar i små grupper och i
gympa/slöjd/\"må bra samtal\" och alla andra verksamheter de har varje vecka är indelat i färggrupper eller efter efternamn osv.
På det sättet är det hela tiden variation och barnen arbetar/leker med alla på så sätt.
Det här gör ju att bästisar säras ibland och man har kompisar i de olika grupperna så även de som är mer lugna/tysta har en chans att synas och höras.
För en del kan ju bli kaxiga tillsammans.
Det händer att vissa grupper funkar mindre bra och då gör personalen omgrupperingar direkt,tex om det är mkt snackigt/busigt vid ett matbord osv.
Sist men inte minst så har de sina må bra samtal varje vecka och de är till för att just samtala,berätta,känna och dela med sig om kamratskap och förhållningssätt.
Där tar de upp om något särskilt har hänt också.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.