Telefonskräck ;-)

[Maria m Joy + 2 grabbar]

Joy ääälskar att leka med telefoner. Men jag har några gånger låtit henne prova att \"prata\" när t ex pappa har ringt hem från jobbet och då stirrar hon skräckslaget på telefonen och börjar först nästan skratta, men så övergår leendet snabbt i gråt istället...hon ser för söt ut *ler* Men tids nog blir det väl oändliga telefonräkningar från hennes sida tänker jag ;-)

[Sabina m barnen]

det också med telefoner, hon har redan ringt upp en o annan när hon fått tag på den trådlösa.

[Linni]

med mormor i telefonen och blir överlycklig när hon hör henne! :0) Hon skriker eller bara småpratar... eller väser. *s*
Ibland så sitter hon bara tyst och ler så hon håller på att spricka!

Så kanske ska jag börja oroa mig extra mkt... om hon redan nu är inbiten telefonpratare. Mina två äldre verkar dessvärre (fast kul förstås) oxå vara såna. Fyraåringen har nog pratat en timme med mormor en gång, varav han pratade ungefär 90% av den timmen. *ler*

Så här får det nog bli egna abonemang för varje barn i tonåren... åsså får dom betala räkningen själv (kan ju stå för abonemangskostnaden för dom istället *skratt*)

[mejamy]

En timme?! Vilken telefonpratkvarn ;-)Ja du lär nog få se upp i framtiden...mina killar (3 o 5), gillar också att prata i telefonen, men de säger bara ett par meningar så är det bra sen (tack o lov)