Ni andra \"äldre\" föräldrar, hur har ni det med avlastning från era föräldrar? Får ni hjälp eller är de för gamla för att orka? Både min mamma och min svärmor är döda och barnens morfar är 72, deras farfar 70. Morfar bor långt bort och är aldrig barnvakt. Farfar är barnvakt ibland men orkar mindre och mindre.
Jag har två barn, 4 resp 2 år och börjar så smått längta efter en trea. Men det är svårt när vi har så lite möjlighet till avlastning. Min mans bror med familj bor i närheten och hjälper till ibland men inte så ofta för de är också \"äldre\" föräldrar med tre barn från 7 år och nedåt.
Skulle vara kul att höra hur ni andra har det!
1
Äldre föräldrar=äldre mor/farföräldrar? Ni andra \"äldre\" föräldrar, hur har ni det med avlastning från era föräldrar? Får ni hjälp eller är de för gamla för att orka? Både min mamma och min svärmor är döda och barnens morfar är 72, deras farfar 70. Morfar bor långt bort och är aldrig barnvakt. Farfar är barnvakt ibland men orkar mindre och mindre.
Jag har två barn, 4 resp 2 år och börjar så smått längta efter en trea. Men det är svårt när vi har så lite möjlighet till avlastning. Min mans bror med familj bor i närheten och hjälper till ibland men inte så ofta för de är också \"äldre\" föräldrar med tre barn från 7 år och nedåt.
Skulle vara kul att höra hur ni andra har det!
mamma 67, 200 mil bort... Farfar räknas inte (han bor förresten nästan 60 mil härifrån), vi försöker \"titta in\" hos honom någon gång om året, men han söker i princip ingen kontakt själv, är rätt speciell, om man säger så. Morfar bor med mormor, men vill inte resa, så vi träffas bara då vi åker till Sverige.
M.a.o. har vi ingen avlastning från familjen, och inte från vänner heller egentligen, men det går ändå. Fast jag är ju hemmafru förstås (två flickor, 5 och 2 år, en trea beräknad till juli). Men visst, ibland drömmer jag om att ha svärmor på närmare håll (skulle vara kul med mina föräldrar också, eller syster med familj, men man får ju vara realist!), bara det att kunna lämna barnen där ett par timmar, eller gå dit och fika vore toppen.
2
Svärmor 61 på 53 mils avstånd, mamma 67, 200 mil bort... Farfar räknas inte (han bor förresten nästan 60 mil härifrån), vi försöker \"titta in\" hos honom någon gång om året, men han söker i princip ingen kontakt själv, är rätt speciell, om man säger så. Morfar bor med mormor, men vill inte resa, så vi träffas bara då vi åker till Sverige.
M.a.o. har vi ingen avlastning från familjen, och inte från vänner heller egentligen, men det går ändå. Fast jag är ju hemmafru förstås (två flickor, 5 och 2 år, en trea beräknad till juli). Men visst, ibland drömmer jag om att ha svärmor på närmare håll (skulle vara kul med mina föräldrar också, eller syster med familj, men man får ju vara realist!), bara det att kunna lämna barnen där ett par timmar, eller gå dit och fika vore toppen.
som är 68 resp. 71 ställer upp så fort de får! För några veckor sedan hade de båda barnen (2 resp. 4 år) en långhelg på egen begäran. Tyvärr bor de några timmars resa härifrån så det blir inte att vi träffas mer än ca 1 gång per månad.
Farfar som bor 10 minuter härifrån har aldrig tid att ställa upp eftersom jobbet, golfen, resorna, vännerna tar alldeles för lång tid. Vi brukar kunna lämna barnen där 1-2 gånger per år och då ca 2 timmar/gång. Han är 55 år!
Farmor som är 54 år är alldeles för sjuklig för att orka bry sig om sina barnbarn mer än 1-2 gånger per år. Hon har aldrig varit barnvakt.
Med andra ord, inte bara åldern utan även lusten spelar stor roll, åtminstone här.
3
Mina föräldrar som är 68 resp. 71 ställer upp så fort de får! För några veckor sedan hade de båda barnen (2 resp. 4 år) en långhelg på egen begäran. Tyvärr bor de några timmars resa härifrån så det blir inte att vi träffas mer än ca 1 gång per månad.
Farfar som bor 10 minuter härifrån har aldrig tid att ställa upp eftersom jobbet, golfen, resorna, vännerna tar alldeles för lång tid. Vi brukar kunna lämna barnen där 1-2 gånger per år och då ca 2 timmar/gång. Han är 55 år!
Farmor som är 54 år är alldeles för sjuklig för att orka bry sig om sina barnbarn mer än 1-2 gånger per år. Hon har aldrig varit barnvakt.
Med andra ord, inte bara åldern utan även lusten spelar stor roll, åtminstone här.
Mina föräldrar är 74 och 73 år, de bor bara några km från oss och ställer upp så mycket de kan och orkar. Förra helgen sov de två yngsta (4 och 3år) över där en natt. Min syster med familj bor också nära och tar också barnen lite nu och då.
Mina svärföräldrar 78 och 75 år bor så långt ifrån så dom träffar vi bara ca 2 ggr/år.
Jag tycker att vi är lyckligt lottade när det gäller avlastning. Ibland drar jag mig för att fråga mina föräldrar för de är lite krassliga men de vill gärna ha barnen och säjer aldrig nej då vi frågar.
4
Så här har vi det. Mina föräldrar är 74 och 73 år, de bor bara några km från oss och ställer upp så mycket de kan och orkar. Förra helgen sov de två yngsta (4 och 3år) över där en natt. Min syster med familj bor också nära och tar också barnen lite nu och då.
Mina svärföräldrar 78 och 75 år bor så långt ifrån så dom träffar vi bara ca 2 ggr/år.
Jag tycker att vi är lyckligt lottade när det gäller avlastning. Ibland drar jag mig för att fråga mina föräldrar för de är lite krassliga men de vill gärna ha barnen och säjer aldrig nej då vi frågar.
... är 12,10 och 8 nu och mor- och farföräldrarna mellan 65 och 70. De orkar massor och så är det ju pensionärer vilket innebär att de har mer tid än yngre far- och morföräldrar:-) Men fick jag ett barn till nu så skulle det förstås kunna te sig annorlunda om några år.
5
Mina ungar... ... är 12,10 och 8 nu och mor- och farföräldrarna mellan 65 och 70. De orkar massor och så är det ju pensionärer vilket innebär att de har mer tid än yngre far- och morföräldrar:-) Men fick jag ett barn till nu så skulle det förstås kunna te sig annorlunda om några år.
... har vi ingen alls till vardags, vi bor på 60 mils håll från släkten på båda sidor. Nu är farmor och farfar både engagerade i föreningar och nätverk och reser därför till Stockholm av den anledningen rätt ofta. Vi får besök lite på köpet;-) och kan passa på att göra ett och annat på tumanhand och passar det tidsmässigt så hämtar de förstås barnen från skolan eller gör dem sällskap en stund på eftermiddagen. Men som helhet har vi dragit runt hela familjekalaset alldeles själva. Det har varit det normala för oss och på den positiva sidan finns ju all den tid som vi, antingen tillsammans eller var för sig, tillbringar med våra barn.
6
Avlastning... ... har vi ingen alls till vardags, vi bor på 60 mils håll från släkten på båda sidor. Nu är farmor och farfar både engagerade i föreningar och nätverk och reser därför till Stockholm av den anledningen rätt ofta. Vi får besök lite på köpet;-) och kan passa på att göra ett och annat på tumanhand och passar det tidsmässigt så hämtar de förstås barnen från skolan eller gör dem sällskap en stund på eftermiddagen. Men som helhet har vi dragit runt hela familjekalaset alldeles själva. Det har varit det normala för oss och på den positiva sidan finns ju all den tid som vi, antingen tillsammans eller var för sig, tillbringar med våra barn.
haft avlastning! Kan inte påstå att jag saknat det heller.
Vi har önskat oss många barn utan att tänka eller räkna med hjälp ifrån andra.
Senaste året däremot har svärmor kommit lite oftare då hon \"bara\" bor 15 mil bort. Dessutom har ingen av barnet gått på dagis så här har vi varit mycket med barnen dygnet runt.
Vår tid kommer när barnen blivit större.
Vi har 5 barn mellan 1-12år
7
Har nästan aldrig haft avlastning! Kan inte påstå att jag saknat det heller.
Vi har önskat oss många barn utan att tänka eller räkna med hjälp ifrån andra.
Senaste året däremot har svärmor kommit lite oftare då hon \"bara\" bor 15 mil bort. Dessutom har ingen av barnet gått på dagis så här har vi varit mycket med barnen dygnet runt.
När jag fick dom två första barnen hade jag \"bara\" min mamma som inte varit nämnvärt intresserad av att vara barnvakt. Då var ju både hon och jag betydligt yngre än vad vi är nu.
Nu har jag en ny svärmor till yngsta barnet och hon är 69. Hon ställer upp när helst vi vill. Är jätteduktig med barn och tycker att det är roligt. Själv känner jag inte samma behov av avlastning som jag gjorde när jag var yngre. Då var jag mer sugen på att gå ut och dansa mm, vilket inte känns så viktigt idag. Så för min del är det bättre nu:).
8
Bättre nu När jag fick dom två första barnen hade jag \"bara\" min mamma som inte varit nämnvärt intresserad av att vara barnvakt. Då var ju både hon och jag betydligt yngre än vad vi är nu.
Nu har jag en ny svärmor till yngsta barnet och hon är 69. Hon ställer upp när helst vi vill. Är jätteduktig med barn och tycker att det är roligt. Själv känner jag inte samma behov av avlastning som jag gjorde när jag var yngre. Då var jag mer sugen på att gå ut och dansa mm, vilket inte känns så viktigt idag. Så för min del är det bättre nu:).
Flickornas farfar och morföräldrar bor mer än 100 mil från oss, så där är inte att tänka på barnvakt. Farfar är dessutom 75 år gammal och vill nog helst inte lämnas ensam med barnen, vilket mormor och morfar (60 resp 63) mer än gärna fixar när vi träffas.
Ibland önskar man förståss att man bodde närmare varandra, för barnens skull i första hand, men också för barnvaktsfrågan. Nu har vi vant oss vid att alltid ha barnen med oss, eller stanna hemma. Visst är det tråkigt att ibland tvingas tacka nej för att man inte kan ordna barnvakt, men å andra sidan så kan man ju inte lita på att ens föräldrar kan ställa upp alltid heller. Avlastning för att få lite egentid eller för att kunna göra nåt utan barnen har vi faktiskt aldrig haft (!)
9
Långa avstånd Flickornas farfar och morföräldrar bor mer än 100 mil från oss, så där är inte att tänka på barnvakt. Farfar är dessutom 75 år gammal och vill nog helst inte lämnas ensam med barnen, vilket mormor och morfar (60 resp 63) mer än gärna fixar när vi träffas.
Ibland önskar man förståss att man bodde närmare varandra, för barnens skull i första hand, men också för barnvaktsfrågan. Nu har vi vant oss vid att alltid ha barnen med oss, eller stanna hemma. Visst är det tråkigt att ibland tvingas tacka nej för att man inte kan ordna barnvakt, men å andra sidan så kan man ju inte lita på att ens föräldrar kan ställa upp alltid heller. Avlastning för att få lite egentid eller för att kunna göra nåt utan barnen har vi faktiskt aldrig haft (!)
Precis som någon annan skrev så har man nog mindre behov nu att vara ute och roa sig än när man var ung, men det vore kul att bara gå ut och äta någon gång med bara maken. Vi längtar dock inte bara efter egentid utan ser även fram mot att barnen blir lite större så vi kan ge oss ut på lite äventyr hela familjen, tex skidresor eller en resa till sydafrika.
10
Tack för era svar! Precis som någon annan skrev så har man nog mindre behov nu att vara ute och roa sig än när man var ung, men det vore kul att bara gå ut och äta någon gång med bara maken. Vi längtar dock inte bara efter egentid utan ser även fram mot att barnen blir lite större så vi kan ge oss ut på lite äventyr hela familjen, tex skidresor eller en resa till sydafrika.
har avlastning eller barnvakt i någon större utsträckning. Har väl haft barnvakt 4-5 ggr på 15 år och då har farfar, 71 år, kommit hem till oss några timmar. Min mamma som är 60 år skulle säkert orka vara barnvakt men då hon har ett lindrigt förståndshandikapp som gör att hon inte riktigt kan läsa av mindre barn gör att det aldrig varit aktuellt. Hon har förresten bott 120 mil härifrån tills för 2 år sedan då hon flyttade litet närmare.
Även om våra resp föräldrar hade kunnat ha barnen mer är det inte säkert att vi skulle bett om det. Det har helt enkelt inte funnits i vårat tänk med en större familj att lämna bort dem. Jag tycker om att ha dem nära mig och blir förtvivlad när 12-åriga dottern vill sova borta hos kompisar (enl dottern behöver jag söka hjälp för det, ha!)
Nå, i alla fall så har vi det.
11
Inte heller vi har avlastning eller barnvakt i någon större utsträckning. Har väl haft barnvakt 4-5 ggr på 15 år och då har farfar, 71 år, kommit hem till oss några timmar. Min mamma som är 60 år skulle säkert orka vara barnvakt men då hon har ett lindrigt förståndshandikapp som gör att hon inte riktigt kan läsa av mindre barn gör att det aldrig varit aktuellt. Hon har förresten bott 120 mil härifrån tills för 2 år sedan då hon flyttade litet närmare.
Även om våra resp föräldrar hade kunnat ha barnen mer är det inte säkert att vi skulle bett om det. Det har helt enkelt inte funnits i vårat tänk med en större familj att lämna bort dem. Jag tycker om att ha dem nära mig och blir förtvivlad när 12-åriga dottern vill sova borta hos kompisar (enl dottern behöver jag söka hjälp för det, ha!)
Nå, i alla fall så har vi det.
Mina föräldrar var unga när jag kom; de är 60 och 62 nu (jag blir 40). För maken är det tvärtom- hans pappa är död och hans mamma är närmare 80 (hon var 43 när han kom).
Vi får- tack och lov- bra hjälp från mina föräldrar (om vi frågar). Samtidigt är de ganska aktiva och upptagna själva så de lever liksom inte för barnbarnen *ler* , men hjälp får vi och våra barn avgudar dem :-)
Med hjälp menar jag tex när jag var höggravid och hade havandeskapsförgiftning; eller när vi någon enstaka gång går ut bara maken och jag.
12
Inte här Mina föräldrar var unga när jag kom; de är 60 och 62 nu (jag blir 40). För maken är det tvärtom- hans pappa är död och hans mamma är närmare 80 (hon var 43 när han kom).
Vi får- tack och lov- bra hjälp från mina föräldrar (om vi frågar). Samtidigt är de ganska aktiva och upptagna själva så de lever liksom inte för barnbarnen *ler* , men hjälp får vi och våra barn avgudar dem :-)
Med hjälp menar jag tex när jag var höggravid och hade havandeskapsförgiftning; eller när vi någon enstaka gång går ut bara maken och jag.
Mina föräldrar var 65 resp 68 åt när vi träffades, idag är de 77 resp 80 år. De har aldrig varit barnvakt eller hjälpt till med avlastning. Idag är de så gamla och skröpliga att barnvakt nog fortfarande är uteslutet, däremot kan vi ju träffas allihop tillsammans! Det var nu tio år sedan de var här, troligen kommer de inte att komma hit ngn mer gång (trots att jag erbjudit mig att skjutsa dem), tror min dotter hade uppskattat att de kommit på besök i alla fall EN gång under hennes liv.
13
Har aldrig haft avlastning/barnvakt Mina föräldrar var 65 resp 68 åt när vi träffades, idag är de 77 resp 80 år. De har aldrig varit barnvakt eller hjälpt till med avlastning. Idag är de så gamla och skröpliga att barnvakt nog fortfarande är uteslutet, däremot kan vi ju träffas allihop tillsammans! Det var nu tio år sedan de var här, troligen kommer de inte att komma hit ngn mer gång (trots att jag erbjudit mig att skjutsa dem), tror min dotter hade uppskattat att de kommit på besök i alla fall EN gång under hennes liv.
d v s 74 resp 82 år, ställer mina svärföräldrar upp en hel del när vi behöver, och som tur är bor de 5 min från oss dessutom. Perfekt m a o, fast det blir förstås svårare med åren då deras hälsa försämras. Mina egna föräldrar är yngre men bor 180 mil bort så tyvärr, det går inte...
14
Trots att de är gamla.. d v s 74 resp 82 år, ställer mina svärföräldrar upp en hel del när vi behöver, och som tur är bor de 5 min från oss dessutom. Perfekt m a o, fast det blir förstås svårare med åren då deras hälsa försämras. Mina egna föräldrar är yngre men bor 180 mil bort så tyvärr, det går inte...
Har funderat mycket på detta med att mina föräldrar var gamla när de fick mig ... och nu verkar det inte som att jag kommer att få barn särskilt ung heller. (har inga barn ännu)
Avlastning funderar jag inte alls på - det är alldeles för mycket begärt! Men jag hoppas så innerligt att de i alla fall skall leva så att de får SE mina barn.
Skulle helst vilja att barnen hannn bli så gamla att de kom ihåg mormor och morfar sedan, men så blir det nog inte.
15
jobbigt Har funderat mycket på detta med att mina föräldrar var gamla när de fick mig ... och nu verkar det inte som att jag kommer att få barn särskilt ung heller. (har inga barn ännu)
Avlastning funderar jag inte alls på - det är alldeles för mycket begärt! Men jag hoppas så innerligt att de i alla fall skall leva så att de får SE mina barn.
Skulle helst vilja att barnen hannn bli så gamla att de kom ihåg mormor och morfar sedan, men så blir det nog inte.
Farmor är lite skröpplig för mer än mycket korta pass åt 3-åringen. Han är dock mogen nog att ta det lugnt de få stunder hon vaktar honom. Farmor närmar sig 90.
Mormor och morfar fick sitt första barnbarn när det var i 60-årsåldern. När de fortfarande jobbade åkte de inte jorden runt stup i kvarten. Nu får man boka dem långt i förväg för de är oftast ute på golfresor, körläger, vinresor eller bara på upptäcktsfärd. De orkar fortfarande pojken så där får vi avlastning om vi har bra framförhållning.
Maken har två vuxna barn och jag har en tonåring så vi kan få hjälp av dem. Tonåringen är dock dyr.
16
Unga pensionärer har ju inte tid Farmor är lite skröpplig för mer än mycket korta pass åt 3-åringen. Han är dock mogen nog att ta det lugnt de få stunder hon vaktar honom. Farmor närmar sig 90.
Mormor och morfar fick sitt första barnbarn när det var i 60-årsåldern. När de fortfarande jobbade åkte de inte jorden runt stup i kvarten. Nu får man boka dem långt i förväg för de är oftast ute på golfresor, körläger, vinresor eller bara på upptäcktsfärd. De orkar fortfarande pojken så där får vi avlastning om vi har bra framförhållning.
Maken har två vuxna barn och jag har en tonåring så vi kan få hjälp av dem. Tonåringen är dock dyr.
Min mamma är ganska ung men missbrukare och har därför ingen kontakt med barnen. Min pappa är också relativt ung men har inte mycket tid för barnbarnen.
Svärföräldrarna är båda 75 med begynnande demens.
Så tyvärr ingen avlastning här heller. Men som tur är har jag en underbar syster som ställer upp så ofta hon kan.
Det var givande (men sorgligt)att se att så många saknar avlastning. Jag trodde det var ett problem som mest drabbat oss. Jag försöker kompenser bristerna genom att ha bra relationer med barnenes kamrater och deras föräldrar på så vis går det alltid att samköra och hjälpa varnadra vid behov.
19
ingen avlastning här heller Min mamma är ganska ung men missbrukare och har därför ingen kontakt med barnen. Min pappa är också relativt ung men har inte mycket tid för barnbarnen.
Svärföräldrarna är båda 75 med begynnande demens.
Så tyvärr ingen avlastning här heller. Men som tur är har jag en underbar syster som ställer upp så ofta hon kan.
Det var givande (men sorgligt)att se att så många saknar avlastning. Jag trodde det var ett problem som mest drabbat oss. Jag försöker kompenser bristerna genom att ha bra relationer med barnenes kamrater och deras föräldrar på så vis går det alltid att samköra och hjälpa varnadra vid behov.
Vi bor i USA och min mamma i Sverige så det blir ju ingen avlastning alls där förutom att hon kan vara barnvakt när hon hälsar på här eller vi åker dit.
Mina svärföräldrar är sjukliga och bor 3 timmars bilresa härifrån så de är aldrig barnvakt.
Vill vi ha barnvakt så får vi betala någon som kommer hit. Det är helt klart mycket tråkigt att ha det så.
20
Också utan avlastning... Vi bor i USA och min mamma i Sverige så det blir ju ingen avlastning alls där förutom att hon kan vara barnvakt när hon hälsar på här eller vi åker dit.
Mina svärföräldrar är sjukliga och bor 3 timmars bilresa härifrån så de är aldrig barnvakt.
Vill vi ha barnvakt så får vi betala någon som kommer hit. Det är helt klart mycket tråkigt att ha det så.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
