Sedan jag hittade denna sida och presenterade mig så har jag tittat in flera gånger i veckan, men inte trott att det är speciellt många som håller till här. Nu är det i alla fall tre som skriver att ni tittar regelbundet så då skriver jag lite.
Just nu är jag nere i en väldig svacka och det känns inte som om jag har någon som förstår. Alla vänner är snälla och menar väl, men de vet inte hur det känns. Jag tycker att alla bagatelliserar det vi går igenom. Kanske är det som uppmuntran de säger saker som \"när det här är gjort kommer ni inte att minnas det\", \"hon kommer ju bli bra\" etc. För mig känns det som ett hån för alla har ju bebisar som inte har några problem alls medan min har flera.
Vi har gjort en operation i vä jumske för några dagar sen och sen blev det gips efter att ha provat och misslyckats med skena. Minst tre månader, kanske sex, ska hon ha gipset med omgipsning var fjärde vecka. Självklart vill jag att hon ska bli bra, men jag förstår inte varför vi måste ha gips så länge. Varför kan vi inte gå över till den mycket smidigare skenan efter några månader?
Ni kanske inte tycker att det här låter så jobbigt men för mig är det det. Jag sörjer att inte få sätta på min dotter alla fina kläder som hon fått, att inte få bada henne eller kunna gosa tätt intill. Det känns jobbigt med alla sjukhusbesök för vi har dessutom en annan utredning på gång som oroar mig mycket. Min dotter har även en hörselnedsättning som vi ännu inte vet hur allvarlig den är och det är ju något bestående som vi måste lära oss leva med. Höftluxen och knäskadan ska ju gå att rätta till.
Ni som orkat läsa ända hit, är det någon som förstår hur ledsen och trött jag är? Får man vara det trots att det inte är någon livshotande sjukdom? Jag vet att det inte är något att göra åt detta och andra med höftlux verkar ta det med en klackspark enligt de jag känner som tydligen känner folk som haft barn med höftlux ..\"men de tyckte att man vande sig snabbt och sen var det inte så jobbigt\". Varför är jag så ledsen?
/A
1
Så det är alltså inte tomt här. Hej!
Sedan jag hittade denna sida och presenterade mig så har jag tittat in flera gånger i veckan, men inte trott att det är speciellt många som håller till här. Nu är det i alla fall tre som skriver att ni tittar regelbundet så då skriver jag lite.
Just nu är jag nere i en väldig svacka och det känns inte som om jag har någon som förstår. Alla vänner är snälla och menar väl, men de vet inte hur det känns. Jag tycker att alla bagatelliserar det vi går igenom. Kanske är det som uppmuntran de säger saker som \"när det här är gjort kommer ni inte att minnas det\", \"hon kommer ju bli bra\" etc. För mig känns det som ett hån för alla har ju bebisar som inte har några problem alls medan min har flera.
Vi har gjort en operation i vä jumske för några dagar sen och sen blev det gips efter att ha provat och misslyckats med skena. Minst tre månader, kanske sex, ska hon ha gipset med omgipsning var fjärde vecka. Självklart vill jag att hon ska bli bra, men jag förstår inte varför vi måste ha gips så länge. Varför kan vi inte gå över till den mycket smidigare skenan efter några månader?
Ni kanske inte tycker att det här låter så jobbigt men för mig är det det. Jag sörjer att inte få sätta på min dotter alla fina kläder som hon fått, att inte få bada henne eller kunna gosa tätt intill. Det känns jobbigt med alla sjukhusbesök för vi har dessutom en annan utredning på gång som oroar mig mycket. Min dotter har även en hörselnedsättning som vi ännu inte vet hur allvarlig den är och det är ju något bestående som vi måste lära oss leva med. Höftluxen och knäskadan ska ju gå att rätta till.
Ni som orkat läsa ända hit, är det någon som förstår hur ledsen och trött jag är? Får man vara det trots att det inte är någon livshotande sjukdom? Jag vet att det inte är något att göra åt detta och andra med höftlux verkar ta det med en klackspark enligt de jag känner som tydligen känner folk som haft barn med höftlux ..\"men de tyckte att man vande sig snabbt och sen var det inte så jobbigt\". Varför är jag så ledsen?
lyssnar gärna på dig. Jag kan börja med att svara på att för mig var det ingen klackspark att August låg i skena, snarare mer en \"sorg\". En sorg som kändes lite förbjuden då det är som du säger ingen livshotande sjukdom. Och eftersom alla kom med glada hejarop så höll man väl masken många gånger. Men att inte kunna hålla om sitt barn, gosa fritt och inte slänga upp han på axeln efter amning etc, gjorde att det kändes som man missade den första tiden, fast man inte missade den om du är med på vad jag menar. Känslan av när man står där mitt i natten och gråtandes ska byta på sitt barn, och skenan ska kläs om med allt bök det innebär, den glömmer jag aldrig. Nu ska jag inte bli långrandig...
LÅg din tjej i skena först, jag hängde inte med där riktigt, och sedan blev det operation? Om du orkar får du gärna berätta mer om operationen, för om en sådan vet jag ingeting. Men nu skickar jag först å främst ett gäng kramar till dig!!! Och du, skriv så mycket du orkar, det finns fler här som lyssnar och svarar. *kramar* Camilla & August
2
Vi finns här och lyssnar gärna på dig. Jag kan börja med att svara på att för mig var det ingen klackspark att August låg i skena, snarare mer en \"sorg\". En sorg som kändes lite förbjuden då det är som du säger ingen livshotande sjukdom. Och eftersom alla kom med glada hejarop så höll man väl masken många gånger. Men att inte kunna hålla om sitt barn, gosa fritt och inte slänga upp han på axeln efter amning etc, gjorde att det kändes som man missade den första tiden, fast man inte missade den om du är med på vad jag menar. Känslan av när man står där mitt i natten och gråtandes ska byta på sitt barn, och skenan ska kläs om med allt bök det innebär, den glömmer jag aldrig. Nu ska jag inte bli långrandig...
LÅg din tjej i skena först, jag hängde inte med där riktigt, och sedan blev det operation? Om du orkar får du gärna berätta mer om operationen, för om en sådan vet jag ingeting. Men nu skickar jag först å främst ett gäng kramar till dig!!! Och du, skriv så mycket du orkar, det finns fler här som lyssnar och svarar. *kramar* Camilla & August
får du vara ledsen! Jag var jätteledsen för Myras höfter hela vägen. Förstår precis vad du menar när du säger att folk inte förstår. De gjorde precis samma sak med mig och jag skulle vara \"tacksam\" över att det inte var en allvarligare skada. Men för mig var det en stor sorg att inte få ha en \"vanlig\" bebis att gosa med. De försöker nog bara vara snälla för att uppmuntra men jag tog det inte så. Jag tog det som att de förringade Myras problem.
Vi finns här för dig och stöttar mer än gärna när du behöver!!!
Kram till dig!
3
Självklart... får du vara ledsen! Jag var jätteledsen för Myras höfter hela vägen. Förstår precis vad du menar när du säger att folk inte förstår. De gjorde precis samma sak med mig och jag skulle vara \"tacksam\" över att det inte var en allvarligare skada. Men för mig var det en stor sorg att inte få ha en \"vanlig\" bebis att gosa med. De försöker nog bara vara snälla för att uppmuntra men jag tog det inte så. Jag tog det som att de förringade Myras problem.
Vi finns här för dig och stöttar mer än gärna när du behöver!!!
Jo, det där med att hålla masken känner jag verkligen igen. Alla tycker att vi är duktiga, men det skulle bara veta vad det egentligen kostar att kämpa på OCH försöka vara precis som vanligt.
På Antonia så konstaterades intabilitet på hö höft redan på BB så vi fick remiss till ortopeden. Då visste vi inget så det var nästan en chock att efter en snabb koll på ortopeden plötsligt ha henne i skena. Vi tyckte att det var bökigt och jobbigt men alla runt om sa att de kände folk som haft skena och de hade minsann tyckt att det hade gått så bra.
På första återbesöket så upptäcktes det att den andra höften låg konstigt i skenan och efter vidare utredning så visade det sig att Antonia hade en ovanligare höftlux där + jumske som inte gick att töja ut så höftkulan ligger rätt. Skenan var alltså skadlig och fick tas bort. Sen fick vi vänta nästan två månader på att lilltjejen skulle gå upp mer i vikt innan vi denna vecka fick operation.
Vid operationen har man gått in i jumsken på två ställen och kapat senor och sedan lagt höftkulan till rätta och så att säga skapat en skål. Det har varit jobbigt att ha vår tjej som ju inte går upp i vikt som hon ska fastande och det blev strul med droppet så hon var utan vätska i sju timmar. Jättejobbigt! Nu ska vi försöka att ta hand om Antonia och byta specialtillklippta blöjor under gipset och se till att det inte blir vått = bök! Hon som älskar att bada får inte göra det på månader!!!
Skönt att få läsa det du skrev så att jag inte är den enda med dessa förbjudna känslor. Varför är de förbjudna? De man måste hålla masken inför är ju inte de som själva är drabbade av något jobbigt utan ofta tvärtom!
Tack för att jag får skriva av mig!
/A
4
Tack för snabbt svar! Jo, det där med att hålla masken känner jag verkligen igen. Alla tycker att vi är duktiga, men det skulle bara veta vad det egentligen kostar att kämpa på OCH försöka vara precis som vanligt.
På Antonia så konstaterades intabilitet på hö höft redan på BB så vi fick remiss till ortopeden. Då visste vi inget så det var nästan en chock att efter en snabb koll på ortopeden plötsligt ha henne i skena. Vi tyckte att det var bökigt och jobbigt men alla runt om sa att de kände folk som haft skena och de hade minsann tyckt att det hade gått så bra.
På första återbesöket så upptäcktes det att den andra höften låg konstigt i skenan och efter vidare utredning så visade det sig att Antonia hade en ovanligare höftlux där + jumske som inte gick att töja ut så höftkulan ligger rätt. Skenan var alltså skadlig och fick tas bort. Sen fick vi vänta nästan två månader på att lilltjejen skulle gå upp mer i vikt innan vi denna vecka fick operation.
Vid operationen har man gått in i jumsken på två ställen och kapat senor och sedan lagt höftkulan till rätta och så att säga skapat en skål. Det har varit jobbigt att ha vår tjej som ju inte går upp i vikt som hon ska fastande och det blev strul med droppet så hon var utan vätska i sju timmar. Jättejobbigt! Nu ska vi försöka att ta hand om Antonia och byta specialtillklippta blöjor under gipset och se till att det inte blir vått = bök! Hon som älskar att bada får inte göra det på månader!!!
Skönt att få läsa det du skrev så att jag inte är den enda med dessa förbjudna känslor. Varför är de förbjudna? De man måste hålla masken inför är ju inte de som själva är drabbade av något jobbigt utan ofta tvärtom!
kanske är det inte så att det finns massor av folk som tycker att det är piece of cake med höftlux. Det har ju alltid varit folk som känt nån och denna någon har inte tyckt att det var så farligt. Kanske att de också har fått hålla masken eller blivit missförstådda. Nu vet jag att det åtminstone finns två till som tycker att det har varit jobbigt. Visst känns det som om problemen förringas när man bara får hurtiga tillrop. Vi går ju faktiskt miste om mycket som man inte får igen och även om det inte är det värsta problem man kan ha så är det en sorg. Faktiskt!
Tack snälla för ditt stöd! Det känns faktiskt liiite bättre nu, men jag behöver nog skriva av mig mycket mer. Nu ska jag titta på 24 (inspelat).
Kram!
5
Så det finns fler! kanske är det inte så att det finns massor av folk som tycker att det är piece of cake med höftlux. Det har ju alltid varit folk som känt nån och denna någon har inte tyckt att det var så farligt. Kanske att de också har fått hålla masken eller blivit missförstådda. Nu vet jag att det åtminstone finns två till som tycker att det har varit jobbigt. Visst känns det som om problemen förringas när man bara får hurtiga tillrop. Vi går ju faktiskt miste om mycket som man inte får igen och även om det inte är det värsta problem man kan ha så är det en sorg. Faktiskt!
Tack snälla för ditt stöd! Det känns faktiskt liiite bättre nu, men jag behöver nog skriva av mig mycket mer. Nu ska jag titta på 24 (inspelat).
som ni fick gå igenom på kort tid :(
August höftlux upptäckte de också på BB, precis vid utskrivningen. Visst blev det en chock när ens barn las i en skena, huga. Dessutom hade jag hade aldrig hört talas om höftlux innan heller för den delen. Vad har hon för problem med vikten? Jag hade ju stora problem med amningen, men som tur var gick han ju upp som han skulle. Tack för infon om operationen. Stackars liten, hon blev väl inte uttorkad?! Sköt om er! *kram*
8
Oj, det var mycket som ni fick gå igenom på kort tid :(
August höftlux upptäckte de också på BB, precis vid utskrivningen. Visst blev det en chock när ens barn las i en skena, huga. Dessutom hade jag hade aldrig hört talas om höftlux innan heller för den delen. Vad har hon för problem med vikten? Jag hade ju stora problem med amningen, men som tur var gick han ju upp som han skulle. Tack för infon om operationen. Stackars liten, hon blev väl inte uttorkad?! Sköt om er! *kram*
det som du skrivit till Camilla.
Vi fick veta på BB precis innan vi skulle åka hem, att Myra hade lux. De var inte alls särskilt meddelsamma och hade inte ens ett infoblad att ge oss för de var slut. Vi stod med en vanlig bilbarnstol, som hon inte gick ned i och undrade hur vi skulle ta oss hem!!! Som tur var hade de en låne \"babybox\" som vi fick ta och hade i ett par dagar innan vi lämnade tillbaka den. Fick själva låna en annan av några vänner vi hade senare.
Jag var så besviken över hur vi blev behandlade av sjukhuset, de är ju med om detta ofta, men det var INTE vi. Vi hade ju inte en aning om vad detta innebar för varken henne eller oss. Gud vad jag grät de första dygnen innan vi fick komma tillbaka på koll, vi visste ju INGENTING!!! Som tur var sökte jag på nätet och fick upp luxsidan som det skrivits om här tidigare och senare hittade jag även hit där jag fick skriva av mig vilket var ett stort stöd.
Jag har skrivit ett långt brev till SÖS där jag har betättat hur illa vi har blivit bemötta (till någon ombudsman). Vi fick aldrig svar men det kändes skönt att få säga hur vi upplevde det med läkare som kom och gick, hur vi aldrig fick träffa samma läkare två gånger och hur totalt ointresserade sköterskorna var. Kanske kan det hjälpa någon annan.
Jag har sett två bebisar innan Myra som hade skena, så det var inte så att jag aldrig sett det. Men jag visste inte vad det innebar och varför de hade den. Jag har två barn innan och jag har alltid undrat varför de bänder så mycket på ben och höftleder när de är nyfödda men nu vet jag bättre. Tycker att de kan informera om varför, det i mina ögon, ser ut som om de plågar barnen så mycket när de gör så.
Fortsätt skriv till oss! Du har vårt stöd!!!
Kram!
10
Jag läste det som du skrivit till Camilla.
Vi fick veta på BB precis innan vi skulle åka hem, att Myra hade lux. De var inte alls särskilt meddelsamma och hade inte ens ett infoblad att ge oss för de var slut. Vi stod med en vanlig bilbarnstol, som hon inte gick ned i och undrade hur vi skulle ta oss hem!!! Som tur var hade de en låne \"babybox\" som vi fick ta och hade i ett par dagar innan vi lämnade tillbaka den. Fick själva låna en annan av några vänner vi hade senare.
Jag var så besviken över hur vi blev behandlade av sjukhuset, de är ju med om detta ofta, men det var INTE vi. Vi hade ju inte en aning om vad detta innebar för varken henne eller oss. Gud vad jag grät de första dygnen innan vi fick komma tillbaka på koll, vi visste ju INGENTING!!! Som tur var sökte jag på nätet och fick upp luxsidan som det skrivits om här tidigare och senare hittade jag även hit där jag fick skriva av mig vilket var ett stort stöd.
Jag har skrivit ett långt brev till SÖS där jag har betättat hur illa vi har blivit bemötta (till någon ombudsman). Vi fick aldrig svar men det kändes skönt att få säga hur vi upplevde det med läkare som kom och gick, hur vi aldrig fick träffa samma läkare två gånger och hur totalt ointresserade sköterskorna var. Kanske kan det hjälpa någon annan.
Jag har sett två bebisar innan Myra som hade skena, så det var inte så att jag aldrig sett det. Men jag visste inte vad det innebar och varför de hade den. Jag har två barn innan och jag har alltid undrat varför de bänder så mycket på ben och höftleder när de är nyfödda men nu vet jag bättre. Tycker att de kan informera om varför, det i mina ögon, ser ut som om de plågar barnen så mycket när de gör så.
Jag blev snittat när jag fick Ella. Så när de gjorde läkar koll gjorde dem det med min fästman. Och då sade dem bara att lederna var mjuka i höften. Och att de skulle komma och förklara sedan vad det innebär men att vi skulle ha dubbla blöjor tills vi träffat ortopeden. Jag blev jätteledsen och chockad. Jag fattade inte vad det innebar. Jag trodde att hon kanske aldrig mer skulle kunna gå. Dem kom aldrig heller och berättade för mig vad det innebar. Utan jag fick vänta 4 dagar tills jag träffade ortopeden och då blev jag lite lugnare i och med jag hade gått runt dem dagarna och trott att jag skulle få ett barn som aldrig kunde gå.
Så jag var jätteledsen då. OCh det var inte kul med skena för som alla säger. Man missar en viktig tid med sin lilla bebis. Men jag var ändå lättad när de sade att gör dem detta så blir hon helt bra.
Men jag förstår helt dina känslor. Det är jättejobbigt. Och man har rätt att vara ledsen.
11
det var inte alls kul Jag blev snittat när jag fick Ella. Så när de gjorde läkar koll gjorde dem det med min fästman. Och då sade dem bara att lederna var mjuka i höften. Och att de skulle komma och förklara sedan vad det innebär men att vi skulle ha dubbla blöjor tills vi träffat ortopeden. Jag blev jätteledsen och chockad. Jag fattade inte vad det innebar. Jag trodde att hon kanske aldrig mer skulle kunna gå. Dem kom aldrig heller och berättade för mig vad det innebar. Utan jag fick vänta 4 dagar tills jag träffade ortopeden och då blev jag lite lugnare i och med jag hade gått runt dem dagarna och trott att jag skulle få ett barn som aldrig kunde gå.
Så jag var jätteledsen då. OCh det var inte kul med skena för som alla säger. Man missar en viktig tid med sin lilla bebis. Men jag var ändå lättad när de sade att gör dem detta så blir hon helt bra.
Men jag förstår helt dina känslor. Det är jättejobbigt. Och man har rätt att vara ledsen.
låg hon i säte? eller vad var orsaken till ert snitt?
Så var det för mig i alla fall.
Och för oss upptäcktes luxen redan på undersökningsbordet inne i operationssalen, så min bebis fick skena då hon bara var ett dygn gammal.
Flickor som ligger i säte har tydligen extra stor benägenhet att ha höftledsluxation, av någon anledning.
Annars var det precis likadant för mig, trots att detta var mitt tredje barn hade jag aldrig hört talas om luxationer, och informationen vi fick var mer än bristfällig. Det va en av anledningarna till att jag och en annan drabbad mamma satte ihop en hemsida i ämnet. http://hem.passagen.se/luxation/
Men det va nu över 7 år sen, så allt är säkert inte aktuellt längre...
Fast jag blev aldrig särskilt bedrövad över det där med skenan. Tyckte det va lite spännande att ha ett \"speciellt\" barn, och skenan var lite praktisk också, Disa blev mer lätthållen av sina storasystrar. Och hon verkade inte lida av det själv alls.
12
låg hon i säte? låg hon i säte? eller vad var orsaken till ert snitt?
Så var det för mig i alla fall.
Och för oss upptäcktes luxen redan på undersökningsbordet inne i operationssalen, så min bebis fick skena då hon bara var ett dygn gammal.
Flickor som ligger i säte har tydligen extra stor benägenhet att ha höftledsluxation, av någon anledning.
Annars var det precis likadant för mig, trots att detta var mitt tredje barn hade jag aldrig hört talas om luxationer, och informationen vi fick var mer än bristfällig. Det va en av anledningarna till att jag och en annan drabbad mamma satte ihop en hemsida i ämnet. http://hem.passagen.se/luxation/
Men det va nu över 7 år sen, så allt är säkert inte aktuellt längre...
Fast jag blev aldrig särskilt bedrövad över det där med skenan. Tyckte det va lite spännande att ha ett \"speciellt\" barn, och skenan var lite praktisk också, Disa blev mer lätthållen av sina storasystrar. Och hon verkade inte lida av det själv alls.
hon låg inte i säte. Jag fick ett snitt därför att när jag födde mitt första barn så gick hennes hjärtljud upp så de tog henne med tång och då fick jag en total sfinker raptur och detta ville dem inte riskera att jag fick igen så därför fick jag snitt.
Dem sade till mig att det kunder bero på att Ella förberedde sig på en snabb förlossning som hennes höft var instabil. Min första förlossning gick fort tog inte ens 5 timmar. Så de trodde att denna hade nog gått snabbare.
vad tyckte du om att göra ett snitt.
13
nej hon låg inte i säte. Jag fick ett snitt därför att när jag födde mitt första barn så gick hennes hjärtljud upp så de tog henne med tång och då fick jag en total sfinker raptur och detta ville dem inte riskera att jag fick igen så därför fick jag snitt.
Dem sade till mig att det kunder bero på att Ella förberedde sig på en snabb förlossning som hennes höft var instabil. Min första förlossning gick fort tog inte ens 5 timmar. Så de trodde att denna hade nog gått snabbare.
Jag tyckte det va helt OK göra snitt. Hade redan fött två vaginalt så det visste jag ju hur det känns. Mest var jag livrädd för det där med dropp i handryggen o spinalsprutan.
Sen då jag blev gravid på nytt så ville jag ju helst föda vaginalt igen, det är ändå ett enklare sätt att föda på, och det gick hur bra som helst det med.
Vad menar du med \"snabb förlossning\"? 5 timmar låter inte så jättesnabbt i mina öron. Tror nog att 2 av mina vaginala förlossningar var under den tiden ifall man räknar från första indikation (vattenavgång) och tills bebin föds, både tvåan o fyran föddes nog inom 3-timmarsgransen. Fast det är klart, ettan tog nog i alla fall 8 timmar på sig.
Men då förstår jag mer varför de inte direkt misstänkte att din dotter hade luxation. Det är antagligen om barnet ligger i säte som de blir uppmärksammade på det.
14
helt OK Jag tyckte det va helt OK göra snitt. Hade redan fött två vaginalt så det visste jag ju hur det känns. Mest var jag livrädd för det där med dropp i handryggen o spinalsprutan.
Sen då jag blev gravid på nytt så ville jag ju helst föda vaginalt igen, det är ändå ett enklare sätt att föda på, och det gick hur bra som helst det med.
Vad menar du med \"snabb förlossning\"? 5 timmar låter inte så jättesnabbt i mina öron. Tror nog att 2 av mina vaginala förlossningar var under den tiden ifall man räknar från första indikation (vattenavgång) och tills bebin föds, både tvåan o fyran föddes nog inom 3-timmarsgransen. Fast det är klart, ettan tog nog i alla fall 8 timmar på sig.
Men då förstår jag mer varför de inte direkt misstänkte att din dotter hade luxation. Det är antagligen om barnet ligger i säte som de blir uppmärksammade på det.
min lilla tjej föddes med ryggmärgsbråck så det har inte bara handlat om att fixa till höften.. Jag har varit så ledsen många gånger pga av alla skenbehandlingar gips m.m. En liten bebis vill man kunna ha nära sig på ett ORDENTLIGT sätt utan att man ska behöva irritera sig över att gips o skenor ska vara i vägen.
Möter också människor i min omgivning som tycker att detta ska väl inte vara hela världen men som sagt.. lätt för dom o säga..
15
vet vad du pratar om min lilla tjej föddes med ryggmärgsbråck så det har inte bara handlat om att fixa till höften.. Jag har varit så ledsen många gånger pga av alla skenbehandlingar gips m.m. En liten bebis vill man kunna ha nära sig på ett ORDENTLIGT sätt utan att man ska behöva irritera sig över att gips o skenor ska vara i vägen.
Möter också människor i min omgivning som tycker att detta ska väl inte vara hela världen men som sagt.. lätt för dom o säga..
ja, att ni fick fyra veckors gips (som iofs blev åtta) och sen skena och vi ska ha minst tre månader, kanske sex. Jag ska verkligen prata med Antonias läkare vid omgipsningen för att höra hur han motiverar det. Efter tre månaders gips borde höfterna vara tillräckligt stabila för en skena skulle man väl tycka.
Om kläder så har jag precis plockat undan alla söta småkläder som vi har fått och som Antonia inte kan använda. Tråkigt! Vad hade ni för kläder under gipsperioden? Har du köpt något fint till din flicka nu för att fira att ni slipper gipset?
/A
17
men jättekonstigt då ja, att ni fick fyra veckors gips (som iofs blev åtta) och sen skena och vi ska ha minst tre månader, kanske sex. Jag ska verkligen prata med Antonias läkare vid omgipsningen för att höra hur han motiverar det. Efter tre månaders gips borde höfterna vara tillräckligt stabila för en skena skulle man väl tycka.
Om kläder så har jag precis plockat undan alla söta småkläder som vi har fått och som Antonia inte kan använda. Tråkigt! Vad hade ni för kläder under gipsperioden? Har du köpt något fint till din flicka nu för att fira att ni slipper gipset?
Jag förstår inte att det kan vara en sån skillnad på behandlingstid. Vi har varit inlagda i lund.
Kläder jag använt till Nathalie..jaa du bodys. Vi har inte kunnat ha några byxor alls pga att det sitter en stång mellan hennes vrister.. som ska göra gipset stabilare och för att vi ska lätt kunna lyfta upp rumpan när vi ska byta blöja =)
har inte handlat kläder ännu men kommer göra det snart.
Har ni vanligt gips eller har ni som vi plastgips?
På omgipsningen fick vi TILLOCHMED välja färg ( vår kära dr trodde väl att jag skulle tycka det skulle kännas bättre..) Dom är ju roliga!!!!
19
olika behandlingstid Jag förstår inte att det kan vara en sån skillnad på behandlingstid. Vi har varit inlagda i lund.
Kläder jag använt till Nathalie..jaa du bodys. Vi har inte kunnat ha några byxor alls pga att det sitter en stång mellan hennes vrister.. som ska göra gipset stabilare och för att vi ska lätt kunna lyfta upp rumpan när vi ska byta blöja =)
har inte handlat kläder ännu men kommer göra det snart.
Har ni vanligt gips eller har ni som vi plastgips?
På omgipsningen fick vi TILLOCHMED välja färg ( vår kära dr trodde väl att jag skulle tycka det skulle kännas bättre..) Dom är ju roliga!!!!
kan jag tänka mig.
Att första barnet kommer inom 5 timmar är väldigt snabbt. Det brukar ta längre tid med allt arbete med att öppna sig och sedan krysta osv.
De trodde att detta barnet ville kanske komma ut ännu snabbare med kanske mer än halva tiden. Men de kan ju inte vara säkra på den punkten heller.
Jag vill föda vaginalt nästa gång. Hoppas att det går. Jag ska be om igång sättning istället för det får inte bli en 4 kg bebis. För då får jag inte föda vaginalt.
20
jo det kan jag tänka mig.
Att första barnet kommer inom 5 timmar är väldigt snabbt. Det brukar ta längre tid med allt arbete med att öppna sig och sedan krysta osv.
De trodde att detta barnet ville kanske komma ut ännu snabbare med kanske mer än halva tiden. Men de kan ju inte vara säkra på den punkten heller.
Jag vill föda vaginalt nästa gång. Hoppas att det går. Jag ska be om igång sättning istället för det får inte bli en 4 kg bebis. För då får jag inte föda vaginalt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
