Julen och "A L D R I G"
Änglabarn
  1. Medlem sedan
    May 2003
    #1

    Julen och \"A L D R I G\"

    Det är så ohyggligt svårt att ens bara vara. Får inte luft och tårarna bränner hela tiden. Första julen var hemsk, men nu är det ännu värre. \"Aldrig\" är ett så abstrakt ord som man inte riktigt förstår, men jag tror jag börjar att inse.... Det är så ohyggligt svårt. Jag längtar så efter min fine lillkille med det stora smajlet och de varma, busiga ögonen. Hur kunde det bli såhär?
  2. 1
    Julen och \"A L D R I G\" Det är så ohyggligt svårt att ens bara vara. Får inte luft och tårarna bränner hela tiden. Första julen var hemsk, men nu är det ännu värre. \"Aldrig\" är ett så abstrakt ord som man inte riktigt förstår, men jag tror jag börjar att inse.... Det är så ohyggligt svårt. Jag längtar så efter min fine lillkille med det stora smajlet och de varma, busiga ögonen. Hur kunde det bli såhär?
  3. Medlem sedan
    Dec 2003
    #2

    Åhh,

    jag känner verkligen igen mig. Har inte varit här inne på ett tag men kände behov nu. Jag har ju min dotter i år att glädjas med men saknaden efter Pontus bränner. Han skulle ju varit med och slagit in paket och busat med lillasyster. Mitt i min glädje när jag slog in paket så kom smärtan och just känslan av att aldrig, aldrig mer, aldrig ska jag få snusa på Pontus kind och pussa på hans fötter. Det gör så mycket mer ont nu än jag trodde. Kärleken till Josefine gör att kärleken till Pontus också känns mer på gott och ont. Sorg och lycka vandrar sida vid sida sägs det ju. Men just nu vill jag bara känna total lycka och få ha mina båda barn hos mig. Se deras förväntansfulla blickar vid jul. Åh, jag älskar verkligen Pontus också och det känns hela tiden som jag inte tänker på honom tillräckligt, inte pratar om honom tillräckligt. Kram till dig!
  4. 2
    Åhh, jag känner verkligen igen mig. Har inte varit här inne på ett tag men kände behov nu. Jag har ju min dotter i år att glädjas med men saknaden efter Pontus bränner. Han skulle ju varit med och slagit in paket och busat med lillasyster. Mitt i min glädje när jag slog in paket så kom smärtan och just känslan av att aldrig, aldrig mer, aldrig ska jag få snusa på Pontus kind och pussa på hans fötter. Det gör så mycket mer ont nu än jag trodde. Kärleken till Josefine gör att kärleken till Pontus också känns mer på gott och ont. Sorg och lycka vandrar sida vid sida sägs det ju. Men just nu vill jag bara känna total lycka och få ha mina båda barn hos mig. Se deras förväntansfulla blickar vid jul. Åh, jag älskar verkligen Pontus också och det känns hela tiden som jag inte tänker på honom tillräckligt, inte pratar om honom tillräckligt. Kram till dig!
  5. Medlem sedan
    May 2003
    #3

    Smärtan

    Ja, den kan verkligen slå benen av en på en mikrosekund! Livet är oberäkneligt och svårt. Det är väl så det ska vara, antar jag! Men samtidigt kan det vara fantastiskt och härligt! Som du säger; sorg och lycka går hand i hand.
    Kramar dig
  6. 3
    Smärtan Ja, den kan verkligen slå benen av en på en mikrosekund! Livet är oberäkneligt och svårt. Det är väl så det ska vara, antar jag! Men samtidigt kan det vara fantastiskt och härligt! Som du säger; sorg och lycka går hand i hand.
    Kramar dig
  7. Medlem sedan
    Aug 2003
    #4

    Ja, att

    det kan finnas något sådant som aldrig, att något kan vara för evigt, det är så stort, så stort och det gör så ont, så ont att ens tänka på. Ibland känns det så där alldeles särskilt tydligt, är väl då det blir helt outhärdligt. Dagarna före jul var helt vidriga, så mycket jobbigare i år än förra året, andra julen även för oss. Kankse att man slapnat av lite mer nu, kanske orkade vi känna lite mer än förra julen, kankse är det därför det var svårare nu än för ett år sedan? Inget vet jag, varke om det eller hur det kunde få bli så här, men jag tänker på dig, känner med dig.
    Kram
  8. 4
    Ja, att det kan finnas något sådant som aldrig, att något kan vara för evigt, det är så stort, så stort och det gör så ont, så ont att ens tänka på. Ibland känns det så där alldeles särskilt tydligt, är väl då det blir helt outhärdligt. Dagarna före jul var helt vidriga, så mycket jobbigare i år än förra året, andra julen även för oss. Kankse att man slapnat av lite mer nu, kanske orkade vi känna lite mer än förra julen, kankse är det därför det var svårare nu än för ett år sedan? Inget vet jag, varke om det eller hur det kunde få bli så här, men jag tänker på dig, känner med dig.
    Kram

Liknande trådar

  1. Julen är här..
    By Zarios in forum _1106 Junibarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2010-12-19, 23:26
  2. Plus under julen
    By PernillaM in forum Vikt
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2009-12-30, 07:58
  3. Den här julen
    By viven in forum Autismspektrum
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2009-12-25, 22:01
  4. julen
    By Tussilago2 in forum Känsliga snack
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-12-28, 22:41
  5. Julen är ute!
    By mia* in forum _0402 Februaribarn
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-01-16, 21:19
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar