Vår december månad var väl ingen drömmånad direkt - som bara kröntes av allt sjukelände under julen :-).
Fick nämligen mitt första gallstensanfall natten till dagen före lucia. Åkte in akut och låg inne hela dagen medan de undersökte mig för att ta reda på vad det var för fel. Till slut fick jag då veta att det var just ett gallstensanfall jag drabbats av. Skickades hem med ett recept på medicin om det återkommer (om jag får feber så ska jag dock åka in) och en återbesökstid i början av januari. När jag kommer tillbaka ska jag väl undersökas igen, kan jag tro, och så ska det diskuteras huruvida gallblåsan ska tas bort helt. Jag har alltid trott att man bara spränger stenarna med laser eller vad det är, och så får man kissa ut dem - men tydligen är det så här man gör \"nuförtiden\".
Är det någon här som har erfarenhet av en sådan operation? Har ni några \"men\" efter det, mer än ärr på magen? Fungerar magen som vanligt? Kan ni äta vad ni vill? Jag funderar och funderar på hur jag ska göra med det där och känner att jag vill samla lite mer information om det hela - och veta lite hur andra har upplevt det. Tycker det är så konstigt att man bara tar bort blåsan så där - har man inte den till något? Märks det inget alls om/att den är borta?
Jag fick inte ens några restriktioner på vad jag ska eller inte ska äta, utan det skulle jag känna mig för själv... Vilket resulterade i att jag fick ett nytt anfall i slutet av förra veckan, suck! Nåja... Man lär så länge man lever... Ni som har/har haft gallsten - vad har ni reagerat på i matväg?
1
Gallstensproblematik (OT) Vår december månad var väl ingen drömmånad direkt - som bara kröntes av allt sjukelände under julen :-).
Fick nämligen mitt första gallstensanfall natten till dagen före lucia. Åkte in akut och låg inne hela dagen medan de undersökte mig för att ta reda på vad det var för fel. Till slut fick jag då veta att det var just ett gallstensanfall jag drabbats av. Skickades hem med ett recept på medicin om det återkommer (om jag får feber så ska jag dock åka in) och en återbesökstid i början av januari. När jag kommer tillbaka ska jag väl undersökas igen, kan jag tro, och så ska det diskuteras huruvida gallblåsan ska tas bort helt. Jag har alltid trott att man bara spränger stenarna med laser eller vad det är, och så får man kissa ut dem - men tydligen är det så här man gör \"nuförtiden\".
Är det någon här som har erfarenhet av en sådan operation? Har ni några \"men\" efter det, mer än ärr på magen? Fungerar magen som vanligt? Kan ni äta vad ni vill? Jag funderar och funderar på hur jag ska göra med det där och känner att jag vill samla lite mer information om det hela - och veta lite hur andra har upplevt det. Tycker det är så konstigt att man bara tar bort blåsan så där - har man inte den till något? Märks det inget alls om/att den är borta?
Jag fick inte ens några restriktioner på vad jag ska eller inte ska äta, utan det skulle jag känna mig för själv... Vilket resulterade i att jag fick ett nytt anfall i slutet av förra veckan, suck! Nåja... Man lär så länge man lever... Ni som har/har haft gallsten - vad har ni reagerat på i matväg?
Och ffa så gör det så förtvivlat ont. När jag fick mina båda stora anfall så trodde jag att jag skulle dö. Det var liksom så mkt värre än förlossningarna. Jag har tagit bort min ´gallblåsa sen ett drygt år tillbaka och jag har bara positivt att säga om det. Dels var anfallen ngt som låg över mig precis hela tiden. Så fort jag åt ngt jag inte borde var anfallet ett faktum. Jag hade hela gallblåsan full med grus men bara ett fåtal stenar och då är det inte aktuellt med att spränga som man väl mest gör vid njursten? Jag fick faktiskt ställa mig i kö till op redan vid första anfallet då Linnéa bara var fem veckor. Vi låg inne tre dagar för jag hade förhöjda levervärden och dålig funktion i den. Det gick dock över så jag fick komma hem och så illa blev det aldrig igen. Tabletterna jag fick visade sig dessutom funka dåligt vid anfallet så jag vaar himmelskt tacksam för operationen. Det enda jag märker idag är fyra små ärr på magen. Magen är ngt lösare än innan men med tanke på hur den var innan är jag bara tacksam. Jag har inga som helst problem av ngt men första tiden efter OP var inte rolig alls. Det gör ont att vakna och ha fyra små snitt i magen! Det gör dessutom ont av all luft som pumpas in i magen under op. Mitt råd till dig är att stanna kvar över natten efter op för första natten var överjävlig hemma. Jag hade bråttom hem pga Linnéa och amning men det visade sen att jag inte kunde ta hand om henne iaf.
Lycka till med operationen förresten när den nu blir. Jag fick stå i kö i drygt ett halvår innan det blev min tur.
Kram!
2
Inte roligt! Och ffa så gör det så förtvivlat ont. När jag fick mina båda stora anfall så trodde jag att jag skulle dö. Det var liksom så mkt värre än förlossningarna. Jag har tagit bort min ´gallblåsa sen ett drygt år tillbaka och jag har bara positivt att säga om det. Dels var anfallen ngt som låg över mig precis hela tiden. Så fort jag åt ngt jag inte borde var anfallet ett faktum. Jag hade hela gallblåsan full med grus men bara ett fåtal stenar och då är det inte aktuellt med att spränga som man väl mest gör vid njursten? Jag fick faktiskt ställa mig i kö till op redan vid första anfallet då Linnéa bara var fem veckor. Vi låg inne tre dagar för jag hade förhöjda levervärden och dålig funktion i den. Det gick dock över så jag fick komma hem och så illa blev det aldrig igen. Tabletterna jag fick visade sig dessutom funka dåligt vid anfallet så jag vaar himmelskt tacksam för operationen. Det enda jag märker idag är fyra små ärr på magen. Magen är ngt lösare än innan men med tanke på hur den var innan är jag bara tacksam. Jag har inga som helst problem av ngt men första tiden efter OP var inte rolig alls. Det gör ont att vakna och ha fyra små snitt i magen! Det gör dessutom ont av all luft som pumpas in i magen under op. Mitt råd till dig är att stanna kvar över natten efter op för första natten var överjävlig hemma. Jag hade bråttom hem pga Linnéa och amning men det visade sen att jag inte kunde ta hand om henne iaf.
Lycka till med operationen förresten när den nu blir. Jag fick stå i kö i drygt ett halvår innan det blev min tur.
Kram!
Fy vilken otur ni haft, hoppas att det vänder nu för er.
Ja, gallstensanfall är verkligen inte roligt. Jag hade det under ganska lång tid innan jag fick veta vad det var. Jag pinade mig igenom anfallen hemma, skulle väl behövt åkt in akut jag med flera gånger. Alla gånger har jag fått anfallen på nätterna. Jag var ner på VC på dagen efter ett av anfallen, med de trodde det var magkatarr och skrev ut tabletter mot det, som jag åt ett tag. När detta inte hjälpte var jag återigen till VC och fick då remiss för att göra gastroskopi, den visade inget konstigt. Gjorde också ultraljud på gallblåsan och där så de att det var rikligt med små stenar i.
Jag fick tabletter mot anfallen och skulle återkomma om det blev värre. Det blev det och tabletterna hjälpte inte mycket. De skrev då remiss för operation av gallblåsan. Trodde jag skulle få vänta länge, men det gick rätt snabbt att få en tid. De sade att jag skulle prioriteras med tanke på att jag då hade kraftiga anfall minst en gång i veckan.
Jag vet inte riktigt vad jag reagerade på, mot slutet kunde det vara vad som helts, men till mig sade de att jag skulle undvika äpplen, lök, vissa grönsaker, fet mat, det är vad jag kommer på.
Det du beskriver om att spränga bort och sedan kissa ut tror jag är vid njursten. Man kan också ta bort stenarna, men till mig sade de att de undviker det alltmer nu, då stenarna ofta kommer tillbaka.
Jag tog alltså bort hela gallblåsan och gjorde det med titthålsoperation. (de öppnade två små hål på höger sida vid gallblåsan, ett på mitten av magen och ett mitt i naveln). Det gick eftersom inte gallblåpsan var inflammerad. Men det var tydligen på gränsen för efter op. visade det sig att den ändå var lite inflammerad. Jag var jättenervös inför op. och nästan ångrade mig, det ångrar jag verkligen inte idag. Op gick bra. Jag kom dit på morgonen och fick åka hem samma dag på em/kvällen. Det stamade rätt mycket efteråt och visst kändes det att det varit i kroppen så att säga, samt att jag hade rätt ont i ena axeln. De har visst in luft som gör att det bildas gaser efteråt och som trycker på axeln?) Fick utskrivet smärtstillande och hade alvedon. Dagen efter var det redan mycket bättre.
Jag har inte fått några som helst men efter denna op. Vad jag vet så är gallblåsan till för att samla fettet i och portionera ut i tarmen. Vid borttagandet av gallblåsan kommer fettet direkt ner i tarmarna. Detta är inget jag på något sätt märkt av och det är nu i mars 2 år sedan. Jag var orolig för vad man kunde råka ut för efteråt. Hade hört att en del kan få ständiga diarrér. Det frågade jag om och de sade att det var väldigt ovanligt och att det flesta mår jättebra efteråt. Egentligen så fattar jag ju då inte varför vi har en gallblåsa när det går lika bra att leva utan:)
Fråga gärna mer om du undrar över något. Jag vet själv hur det var:) Och gör du operationen det kommer alldeles säkert gå bra och du slipper oroa dig för att få dessa anfall. Jag kan äta precis vad som helst nu!
3
Jag har opererat bort gallblåsan! Fy vilken otur ni haft, hoppas att det vänder nu för er.
Ja, gallstensanfall är verkligen inte roligt. Jag hade det under ganska lång tid innan jag fick veta vad det var. Jag pinade mig igenom anfallen hemma, skulle väl behövt åkt in akut jag med flera gånger. Alla gånger har jag fått anfallen på nätterna. Jag var ner på VC på dagen efter ett av anfallen, med de trodde det var magkatarr och skrev ut tabletter mot det, som jag åt ett tag. När detta inte hjälpte var jag återigen till VC och fick då remiss för att göra gastroskopi, den visade inget konstigt. Gjorde också ultraljud på gallblåsan och där så de att det var rikligt med små stenar i.
Jag fick tabletter mot anfallen och skulle återkomma om det blev värre. Det blev det och tabletterna hjälpte inte mycket. De skrev då remiss för operation av gallblåsan. Trodde jag skulle få vänta länge, men det gick rätt snabbt att få en tid. De sade att jag skulle prioriteras med tanke på att jag då hade kraftiga anfall minst en gång i veckan.
Jag vet inte riktigt vad jag reagerade på, mot slutet kunde det vara vad som helts, men till mig sade de att jag skulle undvika äpplen, lök, vissa grönsaker, fet mat, det är vad jag kommer på.
Det du beskriver om att spränga bort och sedan kissa ut tror jag är vid njursten. Man kan också ta bort stenarna, men till mig sade de att de undviker det alltmer nu, då stenarna ofta kommer tillbaka.
Jag tog alltså bort hela gallblåsan och gjorde det med titthålsoperation. (de öppnade två små hål på höger sida vid gallblåsan, ett på mitten av magen och ett mitt i naveln). Det gick eftersom inte gallblåpsan var inflammerad. Men det var tydligen på gränsen för efter op. visade det sig att den ändå var lite inflammerad. Jag var jättenervös inför op. och nästan ångrade mig, det ångrar jag verkligen inte idag. Op gick bra. Jag kom dit på morgonen och fick åka hem samma dag på em/kvällen. Det stamade rätt mycket efteråt och visst kändes det att det varit i kroppen så att säga, samt att jag hade rätt ont i ena axeln. De har visst in luft som gör att det bildas gaser efteråt och som trycker på axeln?) Fick utskrivet smärtstillande och hade alvedon. Dagen efter var det redan mycket bättre.
Jag har inte fått några som helst men efter denna op. Vad jag vet så är gallblåsan till för att samla fettet i och portionera ut i tarmen. Vid borttagandet av gallblåsan kommer fettet direkt ner i tarmarna. Detta är inget jag på något sätt märkt av och det är nu i mars 2 år sedan. Jag var orolig för vad man kunde råka ut för efteråt. Hade hört att en del kan få ständiga diarrér. Det frågade jag om och de sade att det var väldigt ovanligt och att det flesta mår jättebra efteråt. Egentligen så fattar jag ju då inte varför vi har en gallblåsa när det går lika bra att leva utan:)
Fråga gärna mer om du undrar över något. Jag vet själv hur det var:) Och gör du operationen det kommer alldeles säkert gå bra och du slipper oroa dig för att få dessa anfall. Jag kan äta precis vad som helst nu!
jag åkte in akut och fick min bortopererad under förra året...
Jag kunde få känningar av den om jag tex ätit för mycket fet mat/godsaker, äpplen, lök, ägg.... lite fett under en dag gjorde typ ingenting men åt man under flera dagar eller mycket under en dag så fick jag ont. Äpple kände jag av direkt efter ½ typ...
Ägg kände jag av i fall jag åt 2.
Känningarna/anfallen för mig visade sig som ett område mitt fram mellan naveln och brösten som blev enormt ömt, kände som en värme i området också gjorde det ont som tusan. Smärtan strålade aningens åt höger...
Anfallen gav oftast med sig inom loppet av ca 1 timme....men den dag jag åkte in akut så hade det hållt sig från ca 02.00 på natten och gav inte med sig förränn efter 3 sprutor på akuten vid 13.30 tiden....
Det som utlöste det kraftiga gallanfallet var tydligen pizzan jag ätit på kvällen + chipsen...det blev för mkt fett att ta hand om samtidigt.
Efter det att jag tagit bort gallan, titthålsoperation (som innehöll 2 stenar modell mindre + att gallblåsan var inflammerad) så har jag inte haft några känningar alls....
Gallans uppgift är ju att bryta ner fettet i maten och fördela ut det i tarmen, utan gallblåsa kommer fettet ut i tarmen direkt utan att brytas ned. Man kan efter operationen bli något lösare i magen men där har inte jag märkt någon skillnad.
Nu efter op kan jag äta äpplen utan att känna någonting, dock råds man att undvika sånt som framkallade anfallen eftersom man trots att gallan är borta kan få känningar i gallgångarna ändå av för mkt fett eller svårsmält föda.
4
Gallsten INTE kul..... jag åkte in akut och fick min bortopererad under förra året...
Jag kunde få känningar av den om jag tex ätit för mycket fet mat/godsaker, äpplen, lök, ägg.... lite fett under en dag gjorde typ ingenting men åt man under flera dagar eller mycket under en dag så fick jag ont. Äpple kände jag av direkt efter ½ typ...
Ägg kände jag av i fall jag åt 2.
Känningarna/anfallen för mig visade sig som ett område mitt fram mellan naveln och brösten som blev enormt ömt, kände som en värme i området också gjorde det ont som tusan. Smärtan strålade aningens åt höger...
Anfallen gav oftast med sig inom loppet av ca 1 timme....men den dag jag åkte in akut så hade det hållt sig från ca 02.00 på natten och gav inte med sig förränn efter 3 sprutor på akuten vid 13.30 tiden....
Det som utlöste det kraftiga gallanfallet var tydligen pizzan jag ätit på kvällen + chipsen...det blev för mkt fett att ta hand om samtidigt.
Efter det att jag tagit bort gallan, titthålsoperation (som innehöll 2 stenar modell mindre + att gallblåsan var inflammerad) så har jag inte haft några känningar alls....
Gallans uppgift är ju att bryta ner fettet i maten och fördela ut det i tarmen, utan gallblåsa kommer fettet ut i tarmen direkt utan att brytas ned. Man kan efter operationen bli något lösare i magen men där har inte jag märkt någon skillnad.
Nu efter op kan jag äta äpplen utan att känna någonting, dock råds man att undvika sånt som framkallade anfallen eftersom man trots att gallan är borta kan få känningar i gallgångarna ändå av för mkt fett eller svårsmält föda.
hade mitt elände under 2004 från maj till november innan de tog bort gallblåsan. Spränga stenar och kissa ut, blandar du nog ihop med njursten.
Det finns jättemånga som går omkring med stenar i gallan utan att någonsin känna av dem, men får man ont, så gör det så jäkla ont så det går knappt att beskriva. Jag fick mest ont av fet mat, chips, äpplen och sånt, lätt att undvika men till slut vågade jag knappt äta nåt alls, och ändå fick jag ett hemskt anfall som inte gick över och som slutade i akut operation sent en fredag kväll efter två dygns lidande samt en gastroskopiundersökning. Tack och lov för morfin ;-)
Efter operationen hade jag jätteont i 2-3 dagar, mest av all luft som de blåste in i kroppen under titthålsoperationen, efter det har jag mått prima, ångrar inte en sekund att jag lät dem ta bort blåsan.
Hoppas att det går bra för dig också, vissa har bara några anfall och känner inget mer sedan, kanske är du en av dem. Vet du någon i släkten som har/haft gallsten, i så fall är risken ökad, det är ärftligt.
5
Usch för gallsten hade mitt elände under 2004 från maj till november innan de tog bort gallblåsan. Spränga stenar och kissa ut, blandar du nog ihop med njursten.
Det finns jättemånga som går omkring med stenar i gallan utan att någonsin känna av dem, men får man ont, så gör det så jäkla ont så det går knappt att beskriva. Jag fick mest ont av fet mat, chips, äpplen och sånt, lätt att undvika men till slut vågade jag knappt äta nåt alls, och ändå fick jag ett hemskt anfall som inte gick över och som slutade i akut operation sent en fredag kväll efter två dygns lidande samt en gastroskopiundersökning. Tack och lov för morfin ;-)
Efter operationen hade jag jätteont i 2-3 dagar, mest av all luft som de blåste in i kroppen under titthålsoperationen, efter det har jag mått prima, ångrar inte en sekund att jag lät dem ta bort blåsan.
Hoppas att det går bra för dig också, vissa har bara några anfall och känner inget mer sedan, kanske är du en av dem. Vet du någon i släkten som har/haft gallsten, i så fall är risken ökad, det är ärftligt.
Ja, jag har precis som du hade - ett gäng med små små stenar, mest likt grus. Aha - jag har blandat ihop gallsten och njursten hör jag... Hehe - kan kanske vara värt att ta operationen för att få sova hemifrån ett par nätter *s*...
6
Tack för ditt svar! Ja, jag har precis som du hade - ett gäng med små små stenar, mest likt grus. Aha - jag har blandat ihop gallsten och njursten hör jag... Hehe - kan kanske vara värt att ta operationen för att få sova hemifrån ett par nätter *s*...
Vad ni är gulliga som skriver och berättar för mig hur det är! Fy 17 för ett anfall i veckan. Tycker att de två jag har haft nu räcker gott och väl!
7
Tack för ditt svar! Vad ni är gulliga som skriver och berättar för mig hur det är! Fy 17 för ett anfall i veckan. Tycker att de två jag har haft nu räcker gott och väl!
Jag hoppas att de anfall jag har haft ska räcka både vad gäller smärtmängd och antal... Det låter inget vidare med en akut operation och morfin... Huuuu!
Ja, nu när jag fick dessa anfall så kom det fram att både min faster och min farmor visst också hade problem med gallsten, så det var väl det jag ärvde från pappas sida förutom tårna :-).
9
Åh hu! Jag hoppas att de anfall jag har haft ska räcka både vad gäller smärtmängd och antal... Det låter inget vidare med en akut operation och morfin... Huuuu!
Ja, nu när jag fick dessa anfall så kom det fram att både min faster och min farmor visst också hade problem med gallsten, så det var väl det jag ärvde från pappas sida förutom tårna :-).
Jag fick rådet att undvika stekt och rökt mat, räkor, kräftor och andra skaldjur, äpplen bör skalas och gurka likaså. Följer \"reglerna\" och har faktiskt inte haft något större återfall.
10
Jag har haft problem med gallan och har varit inlagd på SöS för det.
Jag fick rådet att undvika stekt och rökt mat, räkor, kräftor och andra skaldjur, äpplen bör skalas och gurka likaså. Följer \"reglerna\" och har faktiskt inte haft något större återfall.
Jag har, tack och lov, aldrig haft några problem med gallan så jag har inga råd att ge (men du har ju fått kanonråd redan *ler*).
Ville bara skicka en kram!
11
Nej, usch, vad jobbigt! Jag har, tack och lov, aldrig haft några problem med gallan så jag har inga råd att ge (men du har ju fått kanonråd redan *ler*).
Ville bara skicka en kram!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
