Fasen, Tuva är likadan... :-(

[lannagirl]

Känner att jag måste skriva av mig lite här inne hos \"oss\" på vårbarn också... Man blir väl \"oss\" med alla inne på höstbarn också sedan! ;-) Fast jag skriver inte lika mycket nu som då Freja var bebis.

Alltså, jag vet inte om vissa av er minns att jag var så ledsen för att Freja var så OERHÖRT mammig då hon var bebis!? Det går knappt att beskriva.

Meeeen, Tuva har blivit precis likadan (hon är nu 3 måander)! Första månaden gick sååå bra och vi var så glada! Det bara lyste pappastolthet om sambon.

Alltså, det är SJUKT egentligen! Hon gallskiker så fort hon kommer till sin pappa. Hon kan ha varit hur glad som helst hos mig och så tar pappan henne och hon gallskriker. Hon skriker så hon både pruttar och kräks slem... Och så har vi hela tiden sagt \"men gud vad ont i magen hon har\" typ. Men nu inser vi det att det är INTE ont i magen, för så fort hon kommer till mig börjar hon jollra igen! Visst, hon skriker ju så hon sväljer en massa luft, så lite tjorvigt blir det kanske i magen iof.

Detta är sååå jobbigt! Jag tycker man hör alla andra pappor som kan ta sina små bebisar och man läser om så mysiga pappa-bebisstunder. De är få för min sambo kan jag säga! Jo, hon fullkomligt älskar när han tex pratar med henne på skötbordet eller om hon är glad och sitter i babysittern eller i min famn. Så vi säger att han får njuta av de stunderna liksom. Men det är ju inte kul för honom att ha en skrikande bebis då han vet att det är för att hon är hos honom... :-(

JAg känner mig oerhört pressad då Freja ju också är himla mammig... När jag nattar henne gallskriker Tuva hos sambon... Alltså, hon skriker, så somnar hon en stund av utmattning, så vaknar hon och då orkar hon skrika en stund till och så somnar hon av utmattning, ja ni fattar va?

HAr ni haft mammiga bebisar eller känner ni någon som har haft det? Tycker man hör sällan om det! Fattar inte vad det beror på! Men visst Freja är och har alltid varit ett envist barn (de är MYCKET envisa i sambons familj, både han och hans mamma). Det är väl Tuva också.

Men det var säkert vanligt på typ 70-talet också, bara det att då hade mamman ju bebisen för det mesta, så att bebisen var mammig då var ju \"helt naturligt\". Idag ska ju pappan vara precis som mamman liksom.

Jag ammade Freja i 9 månader, men Tuva ammar jag inte (ammade i två månader, slutade pga bla mjölkstockning) så amningen beror det ju inte på. Vi skyllde lite på det med Frejas mammighet nämligen.

JA, han får ju ta henne endel, jag msået ju dela min tid mellan Tuva och Freja liksom... Alla säger att det är bara att vänja henne, låt henne skrika m.m. Frågan är om det är rätt sätt? Det bästa vore kanske att han bara tog de mysiga stunderna för att hon ska få en fin känsla för honom? Ja råden är många. Vi kör att han faktikst får ta henne endel så att jag kan vara med Freja lite.

Usch, deppinlägg bara... Och så lämnar man ut sig så mycket, men någonstans måste man ju skriva av sig ju...

Någon som har lite pepptalk? Kan behöva det...

[nikki73]

livet består inte av enbart mysiga stunder och jag tror nog att det är viktigt att pappa redan nu tar Tuva och att kanske du och Freja ger er av ut på något kul ibland. Jag tror att det blir en stor vinst för er alla att Tuva och pappa verkligen får en chans att lära känna varandra. Hur går det om pappa matar henne med flaskan? Om hon är riktigt hungrig och du inte är i närheten alls?

Det är underbart att se att barnen är lika trygga med mamma som med pappa så jag tror nog att ni ska försöka få det att fungera!

Lycka till!

Nikki

[heakin]

Nu har jag ju bara en unge, så några syskonråd kan jag inte komma med men jag känner med er:( Trist att det ska vara så.
Hur skulle ni vilja lösa situationen? Du och sambon alltså? Om ni skulle strunta i alla råd och allt vad alla tycker och bara fundera på vad som är rätt för er och er familj.
*peppeppepepepep*

[Sol m.A&L]

ett barn föds inte pappigt/mammigt. Låt pappan ta Tuva under längre perioder.

[lannagirl]

Skrev även inlägget på höstbarn 05 och lite olika råd har man ju fått! Det är det som är så bra med aff, att man får hör många olika personers synpunkter!

Endel tycker att man ska ju inte låta bebisen skrika ihjäl sig, som någon skrev, en bebis vet inget om den jämställdhetsdebatt som pågår i samhället! ;-)

Medan då andra tycker att jag måste släppa lite och låta Tuva skrika, bebisar föds inte pappiga eller mammiga.

Med Freja gjorde vi så att jag i stort sätt bara tog henne, pappan hade de goa stunderna.

Nu med Tuva kör vi väl på som tidigare... Sambon försöker ta de goa stunderna så mycket det går, MEN jag tar min lilla stund med Freja på kvällarna (läsa någon/några böcker och natta, tar allt mellan 30-45 min kanske) och då tar han skrik-Tuva. ;-).

Det är även så att jag och Freja ska börja på friskis och svettis familjegympa på lördags-fm i stan (tar ca 20 min enkel väg), så vi blir väl borta ca 2-3 timmar kanske, då får ju pappan ta lill-Tuvan. Hoppas det går bra... Men dettta har jag klovat Freja, hon längar så!

Tack alla för svar!

[Morran m. tre]

Två av mina tre barn har varit riktiga mammagrisar :)
Både M (02) och Lilla L (04) har varit otroligt mammaiga. Jag försökte också göra saker med M när Lilla L var bebis men det var nästan lönlöst för sambon ringde efter 15-20 min och sa att lilla L skrek hysteriskt vad han än gjorde. När jag kom och tog henne vart hon lugn.
Det var jätte många som sa till mig att jag skulle träna dom båda på att vara utan mamma.
Det hade jag ingen lust med och nu är M pappas flicka, det är bara pappa som gäller. Lilla L är fortfarande mammig då det gäller vakna mitt i natten och är ledsen, ramlat och slagit sig osv.
När Lilla L var liten fick hon bara hänga med, hon hängde dom tre första månaderna i BB selen och där sov hon gott så då hade jag tid över för M.
Men jag har inget råd till dig. Du måste känna efter själv om du står ut med att Tuva skriker så efter dig eller om Freja får lära sig att ni tjejer gör saker tillsammans.
Kan iallafall tala om för dig att mina tjejer inte är avis på varandra utan vill att den andre ska vara med hela tiden.
Hoppas att det löser sig för dig!