Separation
_0210 Oktoberbarn
  1. *
    #1

    Separation

    det är vad som upptar min hjärna just nu.
    Jag och mannen ska separera. Vi har den sista veckan pratat, pratat, pratat och pratat och pratat lite till. Vi är inte osams som tur är. Men vår relation är inte så som en kärleksrelation ska vara. Vi är nog mera världens bästa vänner.

    Tankarna far som en jojo.....denna veckan har jag för första gången i mitt liv fått uppleva riktig ångest och panikångest. Absolut inte ngt jag önskar min västa fiende.....usch!! Får ont i magen av att bara skriva det.....brrr.

    Försökte gå till jobbet i måndags, men fick gå hem vid lunch. Trode sedan i min enfald att jag skulle klara av torsdagen, men efter en timme gav kroppen upp och jag fick ångest. Usch, hyperventilerade, ett tryck över bröstet och ont i magen. Packade ihop mitt och åkte hem. Väl hemma bokade jag en tid hos företagshälsovården. Både för samtal med ngn och en läkartid på måndag. Jag klarar inte av att jobba just nu. Jag måste få vara ledsen när det behövs och jag kan inte vänta med det till klockan nio på kvällen när barnen somat, maten är klar och man sätter dig ner i soffan för att slappna av. Nej, det kommer bara att skapa ännu flera panikångestatacker och det vill jag gärna bespara mig.

    Eftersom min man är sjukskriven pga utbrändhet har mkt fallit på mig vad gäller hem och barn och att nu lägga detta på mina axlar oxå är bara för mkt. Jag vill inte bli utbränd jag med. Det behöver definitivt inte jag, våra barn och mannen just nu!!

    Ville bara skriva av mig lite, skriver inte allt för ofta här inne...tiden har liksom inte prioriterats.

    Vill vara annonym ett litet tag.....vill gärna att nära och kära får veta detta rätt väg och inte genom att läsa här....man vet ju inte vilka som läser....
  2. 1
    Separation det är vad som upptar min hjärna just nu.
    Jag och mannen ska separera. Vi har den sista veckan pratat, pratat, pratat och pratat och pratat lite till. Vi är inte osams som tur är. Men vår relation är inte så som en kärleksrelation ska vara. Vi är nog mera världens bästa vänner.

    Tankarna far som en jojo.....denna veckan har jag för första gången i mitt liv fått uppleva riktig ångest och panikångest. Absolut inte ngt jag önskar min västa fiende.....usch!! Får ont i magen av att bara skriva det.....brrr.

    Försökte gå till jobbet i måndags, men fick gå hem vid lunch. Trode sedan i min enfald att jag skulle klara av torsdagen, men efter en timme gav kroppen upp och jag fick ångest. Usch, hyperventilerade, ett tryck över bröstet och ont i magen. Packade ihop mitt och åkte hem. Väl hemma bokade jag en tid hos företagshälsovården. Både för samtal med ngn och en läkartid på måndag. Jag klarar inte av att jobba just nu. Jag måste få vara ledsen när det behövs och jag kan inte vänta med det till klockan nio på kvällen när barnen somat, maten är klar och man sätter dig ner i soffan för att slappna av. Nej, det kommer bara att skapa ännu flera panikångestatacker och det vill jag gärna bespara mig.

    Eftersom min man är sjukskriven pga utbrändhet har mkt fallit på mig vad gäller hem och barn och att nu lägga detta på mina axlar oxå är bara för mkt. Jag vill inte bli utbränd jag med. Det behöver definitivt inte jag, våra barn och mannen just nu!!

    Ville bara skriva av mig lite, skriver inte allt för ofta här inne...tiden har liksom inte prioriterats.

    Vill vara annonym ett litet tag.....vill gärna att nära och kära får veta detta rätt väg och inte genom att läsa här....man vet ju inte vilka som läser....
  3. Medlem sedan
    Apr 2002
    #2

    *kramar om*

    Låter inte alls bra, att det ska lösa sig på bästa sätt hoppas jag naturligtvis. En separation är aldrig lätt, oavsett vem som vill eller om man är överens. Ta den hjälp som finns att få och försök hitta någon att prata med. Naturligtvis får du skriva här hur mycket du vill, vi finns här i både glädje och sorg.

    Ta hand om dig!

    Kram
  4. 2
    *kramar om* Låter inte alls bra, att det ska lösa sig på bästa sätt hoppas jag naturligtvis. En separation är aldrig lätt, oavsett vem som vill eller om man är överens. Ta den hjälp som finns att få och försök hitta någon att prata med. Naturligtvis får du skriva här hur mycket du vill, vi finns här i både glädje och sorg.

    Ta hand om dig!

    Kram
  5. *
    #3

    Tack

    för kramen, den behövdes just nu.
    Naturligtvis är inte en separation lätt, det ska de ju inte vara....men när man nu sitter här med faktum så är jag så innerligt glad att vi inte bråkar. Då hade jag helt klart mått ännu sämre. Brrr...hemska tanke...kan man må sämre än nu??

    Självklart har jag ngn att pata med, en vän som lyssnar mkt bra. Plus att jag ska få prata med ngn utomstående. Samt alla timmar jag och mannen pratat den sista veckan.
  6. 3
    Tack för kramen, den behövdes just nu.
    Naturligtvis är inte en separation lätt, det ska de ju inte vara....men när man nu sitter här med faktum så är jag så innerligt glad att vi inte bråkar. Då hade jag helt klart mått ännu sämre. Brrr...hemska tanke...kan man må sämre än nu??

    Självklart har jag ngn att pata med, en vän som lyssnar mkt bra. Plus att jag ska få prata med ngn utomstående. Samt alla timmar jag och mannen pratat den sista veckan.
  7. Elin & Emilia
    #4

    Kram till dig

    och jag hoppas det lättar lite om ett tag. Jag var själv i din sits förra året runt denna tiden och det är superjobbigt. Men skönt är att ni pratar med varandra och att det inte är någon som träffat någon annan så det är därför man går skilda vägar.
    Det är säkert många saker du tänker på nu, som hur ska jag klara detta? Hur ska barnen må? Hur gör man med allt gemensamt?
    Du får ta en dag i taget. Och skriv här när du vill. Vill du och har min msn så får du gärna hojta där någon dag.
    Sköt om dig! Kram från mig.
  8. 4
    Kram till dig och jag hoppas det lättar lite om ett tag. Jag var själv i din sits förra året runt denna tiden och det är superjobbigt. Men skönt är att ni pratar med varandra och att det inte är någon som träffat någon annan så det är därför man går skilda vägar.
    Det är säkert många saker du tänker på nu, som hur ska jag klara detta? Hur ska barnen må? Hur gör man med allt gemensamt?
    Du får ta en dag i taget. Och skriv här när du vill. Vill du och har min msn så får du gärna hojta där någon dag.
    Sköt om dig! Kram från mig.
  9. Medlem sedan
    Dec 2000
    #5

    Kramar om

    Låter inte kul alls :( Men skönt ändå att ni är sams.

    *stora kramar*
  10. 5
    Kramar om Låter inte kul alls :( Men skönt ändå att ni är sams.

    *stora kramar*
  11. Medlem sedan
    Mar 2002
    #6

    Kramar!

    Låter inte som någon enkel situation. Förstår hur tungt det känns och samtidigt är du så klok. Ta nu hand om dig och se till att du får hjälp. Hoppas du blir sjukskriven så du kommer ifatt mentalt.

    Ta hand om dig!
  12. 6
    Kramar! Låter inte som någon enkel situation. Förstår hur tungt det känns och samtidigt är du så klok. Ta nu hand om dig och se till att du får hjälp. Hoppas du blir sjukskriven så du kommer ifatt mentalt.

    Ta hand om dig!
  13. Medlem sedan
    Mar 2002
    #7

    Mer kramar...

    kommer här! Klart det måste få ta tid, göra ont och stötas och blötas... sånt där är ju inte smärtfritt för fem öre. Men tänk så skönt att ni är vänner, det kunde vara så mycket värre även om det säkert är en klen tröst.

    Du får gärna skriva av dig här inne... vi finns och lyssnar så gärna! Bamsekramar så länge och lycka till med allt...
  14. 7
    Mer kramar... kommer här! Klart det måste få ta tid, göra ont och stötas och blötas... sånt där är ju inte smärtfritt för fem öre. Men tänk så skönt att ni är vänner, det kunde vara så mycket värre även om det säkert är en klen tröst.

    Du får gärna skriva av dig här inne... vi finns och lyssnar så gärna! Bamsekramar så länge och lycka till med allt...
  15. Medlem sedan
    Feb 2002
    #8

    Kramar från mig.

    Vad tråkigt att läsa ditt inlägg. Dock är jag ändå lättad över att ni är överens. Även om en separation är jobbig och sorglig oavsett. Hoppas nu att du får bli sjukskriven och att ni fortsätter komma överens i och med allt som det ska ordnas med.

    Skriv igen, vi finns här som stöd.

    Stor kram!
  16. 8
    Kramar från mig. Vad tråkigt att läsa ditt inlägg. Dock är jag ändå lättad över att ni är överens. Även om en separation är jobbig och sorglig oavsett. Hoppas nu att du får bli sjukskriven och att ni fortsätter komma överens i och med allt som det ska ordnas med.

    Skriv igen, vi finns här som stöd.

    Stor kram!
  17. Medlem sedan
    Feb 2000
    #9

    Kramar om

    vet inte riktigt vad jag ska skriva...ni har en jobbig tid framför er och jag hoppas att ni kan fortsätta att ha en bra kommunikation mellan er. Jag hoppas att du får bli sjukskriven så att du inte går in i väggen du också!
    Skickar en hög med styrkekramar till dig!
    OCh som alla andra skrivit, skriv så mycket du vill och behöver, vi finns här.
  18. 9
    Kramar om vet inte riktigt vad jag ska skriva...ni har en jobbig tid framför er och jag hoppas att ni kan fortsätta att ha en bra kommunikation mellan er. Jag hoppas att du får bli sjukskriven så att du inte går in i väggen du också!
    Skickar en hög med styrkekramar till dig!
    OCh som alla andra skrivit, skriv så mycket du vill och behöver, vi finns här.
  19. CHENOA
    #10

    usch:( skickar en kram

    och hoppas allt löser sig..jag vet hur det är att skiljas inget kul alls..:(
    svårt att hitta de rätta orden men ta vara på er nu..
  20. 10
    usch:( skickar en kram och hoppas allt löser sig..jag vet hur det är att skiljas inget kul alls..:(
    svårt att hitta de rätta orden men ta vara på er nu..
  21. *
    #11

    TACK Elin

    Denna vecka har faktiskt mina funderingar funnits hos dig. Jag vet ju att du gått igenom detta och att du lyckats hitta kärleken igen.....det ger mig en morot på ngt sätt.

    Jag är så rädd för att bli ensam!

    Kanske hojtar jag ngn dag....har dock rensat min MSN för ett tag sedan, men jag kanske hittar ditt alias någonstans.
  22. 11
    TACK Elin Denna vecka har faktiskt mina funderingar funnits hos dig. Jag vet ju att du gått igenom detta och att du lyckats hitta kärleken igen.....det ger mig en morot på ngt sätt.

    Jag är så rädd för att bli ensam!

    Kanske hojtar jag ngn dag....har dock rensat min MSN för ett tag sedan, men jag kanske hittar ditt alias någonstans.
  23. *
    #12

    Jo, vist

    är det skönt att vi är sams.....även om jag igår kväll ilsknade till. Vilket man så klart ska/får göra. Det trista är att man inte blir så konstruktiv just då. Sitter därför här nu på morgonen med en ångestklump i magen.
    Ska säga förlåt mer ordentligt när han lämnat barnen på dagis.

    Tack för kramen!
  24. 12
    Jo, vist är det skönt att vi är sams.....även om jag igår kväll ilsknade till. Vilket man så klart ska/får göra. Det trista är att man inte blir så konstruktiv just då. Sitter därför här nu på morgonen med en ångestklump i magen.
    Ska säga förlåt mer ordentligt när han lämnat barnen på dagis.

    Tack för kramen!
  25. *
    #13

    Så glad

    jag blir av att läsa att ngn utomstående säger at jag är klok. Just nu känner jag mig som en liten liten brödsmula och de är ju inte så kloka ;-)

    Tack!
  26. 13
    Så glad jag blir av att läsa att ngn utomstående säger at jag är klok. Just nu känner jag mig som en liten liten brödsmula och de är ju inte så kloka ;-)

    Tack!
  27. *
    #14

    Jo, det

    hade kunnat varit bra många resor värre, jag vet. Men när man ALDRIG i hela sitt liv mått så dåligt är det en klen tröst, men ibland fladdrar det förbi en skymt av att det kunde ju varit värre....det kan man faktiskt må bättre av mitt i all skit.

    Tack för bamsekramen, den satt där den behövde.
  28. 14
    Jo, det hade kunnat varit bra många resor värre, jag vet. Men när man ALDRIG i hela sitt liv mått så dåligt är det en klen tröst, men ibland fladdrar det förbi en skymt av att det kunde ju varit värre....det kan man faktiskt må bättre av mitt i all skit.

    Tack för bamsekramen, den satt där den behövde.
  29. *
    #15

    Jag lovar

    att skiva igen...det är skönt att skiva.

    Har börjat skriva dagbok för första gången i mitt liv. SÅ befriande....att få ut alla känslor. Man kan ju undra varför jag inte gjort det tidigare.....nåja, det är aldrig för sent.
  30. 15
    Jag lovar att skiva igen...det är skönt att skiva.

    Har börjat skriva dagbok för första gången i mitt liv. SÅ befriande....att få ut alla känslor. Man kan ju undra varför jag inte gjort det tidigare.....nåja, det är aldrig för sent.
  31. *
    #16

    TACK

    för kramarna.

    Jag ska verkligen föröka att inte gå in i väggen, vet ju vad det innebär och det vill jag INTE uppleva. Det räcker med allt som redan är.
  32. 16
    TACK för kramarna.

    Jag ska verkligen föröka att inte gå in i väggen, vet ju vad det innebär och det vill jag INTE uppleva. Det räcker med allt som redan är.
  33. *
    #17

    Tack du oxå

    Så skönt att läsa att flera varit i samma sits (missförstå mig rätt...) Det går ju inte att förklara hur det är om man inte varit där.....precis som när man föder barn, går inte att beskriva om man inte varit där.
    Skulle helt klart föda flera barn än att uppleva detta, men allt har nog en mening med livet. Man går nog stärkt ut ur även detta, även om det är tungt och mörkt just nu.
  34. 17
    Tack du oxå Så skönt att läsa att flera varit i samma sits (missförstå mig rätt...) Det går ju inte att förklara hur det är om man inte varit där.....precis som när man föder barn, går inte att beskriva om man inte varit där.
    Skulle helt klart föda flera barn än att uppleva detta, men allt har nog en mening med livet. Man går nog stärkt ut ur även detta, även om det är tungt och mörkt just nu.
  35. Elin & Emilia
    #18

    Du ska

    inte vara rädd för att bli ensam, för det klarar du. Och du kommer inte leva ensam för du har ju alltid barnen. Men jag vet att du tänker så nu. Och som du skriver, jag hittade kärleken igen och det var jag inte alls ute efter, inte just då. Men han bara var där.
    Vet att några gånger när jag och Emilias pappa pratade så var jag så ledsen just för att jag skulle bli singel igen och hur skulle jag kunna klara att betala några räkningar?? Men det har fixat sig även om man inte tror det. Jag tyckte det var jobbigast precis innan vi tog steget till skilsmässan. Det här med att liksom älta fram och tillbaka och inse att vi faktiskt inte hade något bra liv ihopa. För kärleken hade tagit slut.

    Ta nu och gör det som känns bäst i hjärtat med allt. Så ska du se att det snart blir lite ljusare. Vet att jag var väldigt rastlös den första tiden när R hade flyttat och Emilia var hos honom. Då åkte jag runt och hälsade på folk eller var i stan. Allt för att inte vara själv och tänka för mycket.

    Stor kram till dig. Du får hojta här eller skicka ett snabbmess om du behöver min msn adress igen.
    Kram från mig.
  36. 18
    Du ska inte vara rädd för att bli ensam, för det klarar du. Och du kommer inte leva ensam för du har ju alltid barnen. Men jag vet att du tänker så nu. Och som du skriver, jag hittade kärleken igen och det var jag inte alls ute efter, inte just då. Men han bara var där.
    Vet att några gånger när jag och Emilias pappa pratade så var jag så ledsen just för att jag skulle bli singel igen och hur skulle jag kunna klara att betala några räkningar?? Men det har fixat sig även om man inte tror det. Jag tyckte det var jobbigast precis innan vi tog steget till skilsmässan. Det här med att liksom älta fram och tillbaka och inse att vi faktiskt inte hade något bra liv ihopa. För kärleken hade tagit slut.

    Ta nu och gör det som känns bäst i hjärtat med allt. Så ska du se att det snart blir lite ljusare. Vet att jag var väldigt rastlös den första tiden när R hade flyttat och Emilia var hos honom. Då åkte jag runt och hälsade på folk eller var i stan. Allt för att inte vara själv och tänka för mycket.

    Stor kram till dig. Du får hojta här eller skicka ett snabbmess om du behöver min msn adress igen.
    Kram från mig.
  37. *
    #19

    Börjar

    gråta av ditt inlägg.

    Du har ju så rätt, men räddslan finns iaf.
    Rastlössheten, hemska tanke.....men det löser sig det oxå....

    Kloka ord om det du skrev om att göra det som känns rätt i hjärtat. Man ska inte låta hjärttrollen ta över. Hjärtat måste få bestämma.

    Tack ännu en gång.
  38. 19
    Börjar gråta av ditt inlägg.

    Du har ju så rätt, men räddslan finns iaf.
    Rastlössheten, hemska tanke.....men det löser sig det oxå....

    Kloka ord om det du skrev om att göra det som känns rätt i hjärtat. Man ska inte låta hjärttrollen ta över. Hjärtat måste få bestämma.

    Tack ännu en gång.
  39. Medlem sedan
    Nov 1998
    #20

    Åh det

    var inte meningen att få dig att börja gråta ju! Vet att när folk säger att det kommmer ordna sig så har man svårt att ta det till sig så här i början men jag lovar dig att det kommer att ordna sig så småningom. Och det är superbra att ni båda är överrens om att gå skilda vägar. Tror det underlättar mycket för barnen också. Nu vet jag ju inte hur gamla era barn är, men försök att förklara så enkelt för dom när ni berättar och att det går bra att göra så här.
    Vi var väldigt noga med det när vi sa till Emilia i början: Nu bor mamma och du här och pappa sover hos farmor och farfar. Och det går bra.
    Hon kunde ibland fråga och svara sig själv 10 gånger om dagen: Mamma o Mina sova här, pappa sova farfar. Det går bra. Det var hennes sätt att bearbeta det hela. Hon var precis 2 år fyllda när vi flyttade ifrån varandra.

    Ja det blev långt och svamligt. Kram igen till dig!
  40. 20
    Åh det var inte meningen att få dig att börja gråta ju! Vet att när folk säger att det kommmer ordna sig så har man svårt att ta det till sig så här i början men jag lovar dig att det kommer att ordna sig så småningom. Och det är superbra att ni båda är överrens om att gå skilda vägar. Tror det underlättar mycket för barnen också. Nu vet jag ju inte hur gamla era barn är, men försök att förklara så enkelt för dom när ni berättar och att det går bra att göra så här.
    Vi var väldigt noga med det när vi sa till Emilia i början: Nu bor mamma och du här och pappa sover hos farmor och farfar. Och det går bra.
    Hon kunde ibland fråga och svara sig själv 10 gånger om dagen: Mamma o Mina sova här, pappa sova farfar. Det går bra. Det var hennes sätt att bearbeta det hela. Hon var precis 2 år fyllda när vi flyttade ifrån varandra.

    Ja det blev långt och svamligt. Kram igen till dig!
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. SEPARATION
    By anonymt namn in forum _0803 Marsbarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2008-07-14, 23:01
  2. Separation...
    By blixten80 in forum Separation
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2008-06-16, 07:39
  3. Separation!!!
    By kirri in forum Separation
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-11-21, 12:46
  4. Separation
    By Anonym igen in forum Flera barn - tvillingar & fler
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2006-07-16, 21:56
  5. Vid separation, hur gör man?
    By Nissla in forum Arbete, ekonomi & juridik
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2006-05-02, 08:39
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar