Rapport
Höftluxationer
  1. Anna m. Leo + Antonia
    #1

    Rapport

    Camilla och Heidi!

    Ja, det känns ju som om jag skriver till er bara, men andra får också läsa. Nu är i alla fall vår tjej omgipsad, men det funkade inte med sövningen denna gång heller. Allt fick göras i vaket tillstånd och gipset (denna gång mörkblått) sitter tyvärr lite snett så det är nu mycket knepigt att byta blöjor. Jag hoppas verkligen att hon ligger som hon ska för inte heller denna gång blev det någon röntgen. Enligt ortopeden så är allt bra, men säkert vet vi inte förrän hon gipsas av om fyra veckor och DÅ ska det bli röntgen. Vi har redan en tid bokad.

    Hur det kommer att bli efter avgipsningen om en månad vet jag ännu inte. Förhoppningsvis slipper vi gips och även ortos eller annat på dagtid och det räcker med något som hon bara behöver ha på natten. I så fall kan vi ju sköta henne som vanligt och hon behöver inte bli så hindrad av gipset.

    Allt gick ju bra igår, men jag är ändå väldigt ledsen och orolig. Det är ju mycket annat trassel med Antonia förutom höftluxen (som mer och mer börjar kännas som det minsta problemet trots gipset). När vi fick en nakenvikt igår så visade det sig att vår tjej inte har gått upp alls på en hel månad. Hon väger vid fem månaders ålder mindre än många barn gör som nyfödda och jag är så orolig nu. Det blir ju inte bättre! Detta hör ju inte alls till höftlux, men jag måste bara få skriva det änå. Idag har jag ägnat förmiddagen åt att jaga läkare och skynda på utredningarna vi håller på med och nu har vi fått tid för kontraströntgen nästa vecka. Något är ju fel för hon äter inte som hon ska, går inte upp i vikt och utvecklas inte heller normalt.

    Imorgon ska vi till sjukhuset igen. Vi har som sagt en del utredningar som pågår. Ibland känns det orättvist, men vad ska man göra?

    Kram, A
  2. 1
    Rapport Camilla och Heidi!

    Ja, det känns ju som om jag skriver till er bara, men andra får också läsa. Nu är i alla fall vår tjej omgipsad, men det funkade inte med sövningen denna gång heller. Allt fick göras i vaket tillstånd och gipset (denna gång mörkblått) sitter tyvärr lite snett så det är nu mycket knepigt att byta blöjor. Jag hoppas verkligen att hon ligger som hon ska för inte heller denna gång blev det någon röntgen. Enligt ortopeden så är allt bra, men säkert vet vi inte förrän hon gipsas av om fyra veckor och DÅ ska det bli röntgen. Vi har redan en tid bokad.

    Hur det kommer att bli efter avgipsningen om en månad vet jag ännu inte. Förhoppningsvis slipper vi gips och även ortos eller annat på dagtid och det räcker med något som hon bara behöver ha på natten. I så fall kan vi ju sköta henne som vanligt och hon behöver inte bli så hindrad av gipset.

    Allt gick ju bra igår, men jag är ändå väldigt ledsen och orolig. Det är ju mycket annat trassel med Antonia förutom höftluxen (som mer och mer börjar kännas som det minsta problemet trots gipset). När vi fick en nakenvikt igår så visade det sig att vår tjej inte har gått upp alls på en hel månad. Hon väger vid fem månaders ålder mindre än många barn gör som nyfödda och jag är så orolig nu. Det blir ju inte bättre! Detta hör ju inte alls till höftlux, men jag måste bara få skriva det änå. Idag har jag ägnat förmiddagen åt att jaga läkare och skynda på utredningarna vi håller på med och nu har vi fått tid för kontraströntgen nästa vecka. Något är ju fel för hon äter inte som hon ska, går inte upp i vikt och utvecklas inte heller normalt.

    Imorgon ska vi till sjukhuset igen. Vi har som sagt en del utredningar som pågår. Ibland känns det orättvist, men vad ska man göra?

    Kram, A
  3. Medlem sedan
    Jan 1999
    #2

    Gumman gumman...

    Vad tråkigt att det inte fungerade med sövningen denna gången heller. Vad bra att ni redan fått tid till röntgen nästa gång. Då hoppas vi verkligen att allt ser bra ut, så ni slipper gipset fortsättningsvis. Kämpigt med allt annat trassel, får man fråga vad det är för utredningar ni gör? och även om jag inte har varit i din situation kan jag tänka mig vilken oro du känner över din lilla dotter. Jag hoppas även att ni kan få ett svar snart ang. matproblem etc.
    Tack för rapporten, och det är säkert fler än Heidi och jag, som läser och tänker på er. Ta hand om dig nu Anna! Skickar ett gäng kramar via nätet till dig och lilla a *kramar* Camilla & August
  4. 2
    Gumman gumman... Vad tråkigt att det inte fungerade med sövningen denna gången heller. Vad bra att ni redan fått tid till röntgen nästa gång. Då hoppas vi verkligen att allt ser bra ut, så ni slipper gipset fortsättningsvis. Kämpigt med allt annat trassel, får man fråga vad det är för utredningar ni gör? och även om jag inte har varit i din situation kan jag tänka mig vilken oro du känner över din lilla dotter. Jag hoppas även att ni kan få ett svar snart ang. matproblem etc.
    Tack för rapporten, och det är säkert fler än Heidi och jag, som läser och tänker på er. Ta hand om dig nu Anna! Skickar ett gäng kramar via nätet till dig och lilla a *kramar* Camilla & August
  5. Medlem sedan
    Jan 2001
    #3

    *kramar om*

    Det låter verkligen som du har det tufft just nu. Hoppas verkligen att du får det stöd som du som mamma/kvinna också behöver. Jag förstår att småsaker blir motiga. När allt läggs på hög så blir det ett berg till slut.
    Jag hoppas innerligt att detta var sista gången hon behövde gipsas. Verkar ju inte fungera alls med sövningen.
    Jag skickar en säck med kramar till dig som skall ge dig styrka att orka ta tag i alla bitar.

    Kram!
  6. 3
    *kramar om* Det låter verkligen som du har det tufft just nu. Hoppas verkligen att du får det stöd som du som mamma/kvinna också behöver. Jag förstår att småsaker blir motiga. När allt läggs på hög så blir det ett berg till slut.
    Jag hoppas innerligt att detta var sista gången hon behövde gipsas. Verkar ju inte fungera alls med sövningen.
    Jag skickar en säck med kramar till dig som skall ge dig styrka att orka ta tag i alla bitar.

    Kram!
  7. Anna m. Leo +Antonia
    #4

    Hej Camilla!

    Ja, det känns jättebra att vi har redan nu har fått röntgentid, men tråkigt att inte jag kan vara med. Jag ska operera bort en visdomstand och vill helst inte boka om då det är jättesvårt att få tid och jag har ont av tanden.

    Man kan ju tro att vi inte gör annat än att springa på sjukhus, men vi håller alltså på med en hörselutredning, en vikt-/ätutredning, hjärtat är väl i princip klart att det kommer att bli en liten operation och sen gör vi en stor neurologisk undersökning för att se om det är något stort som ligger bakom alltihop. För det mesta går det bra, men ibland känns allt svart och jag är rädd att det inte är något fel man kan rätta till och att våra liv aldrig kommer att bli normala igen.

    Hur är det med er då? Nu är det väl snart dags för Augusts kontroll? Vad händer på den kontrollen? Är det röntgen?

    Kram, A
  8. 4
    Hej Camilla! Ja, det känns jättebra att vi har redan nu har fått röntgentid, men tråkigt att inte jag kan vara med. Jag ska operera bort en visdomstand och vill helst inte boka om då det är jättesvårt att få tid och jag har ont av tanden.

    Man kan ju tro att vi inte gör annat än att springa på sjukhus, men vi håller alltså på med en hörselutredning, en vikt-/ätutredning, hjärtat är väl i princip klart att det kommer att bli en liten operation och sen gör vi en stor neurologisk undersökning för att se om det är något stort som ligger bakom alltihop. För det mesta går det bra, men ibland känns allt svart och jag är rädd att det inte är något fel man kan rätta till och att våra liv aldrig kommer att bli normala igen.

    Hur är det med er då? Nu är det väl snart dags för Augusts kontroll? Vad händer på den kontrollen? Är det röntgen?

    Kram, A
  9. Anna m. Leo +Antonia
    #5

    Tack Heidi!

    Jag vågar inte hoppas på att det var sista omgipsningen, men det skulle ju verkligen underlätta att få slippa gips. Vi har ju mycket ändå och jag längtar så efter att få krama ordentligt, få bada och klä i fina kläder. Kanske kan hon komma igen lite med sin motoriska utveckling också om inte gipset hindrar. Hoppas kan man ju.

    Hur är det med din son (femåringen)? Har ni också gått igenom en jobbig utredningstid med många sjukhusbesök? Hur lyckades ni i så fall ta er igenom det? Du behöver förstås inte berätta om du inte vill!

    Kram, A
  10. 5
    Tack Heidi! Jag vågar inte hoppas på att det var sista omgipsningen, men det skulle ju verkligen underlätta att få slippa gips. Vi har ju mycket ändå och jag längtar så efter att få krama ordentligt, få bada och klä i fina kläder. Kanske kan hon komma igen lite med sin motoriska utveckling också om inte gipset hindrar. Hoppas kan man ju.

    Hur är det med din son (femåringen)? Har ni också gått igenom en jobbig utredningstid med många sjukhusbesök? Hur lyckades ni i så fall ta er igenom det? Du behöver förstås inte berätta om du inte vill!

    Kram, A
  11. Ewis
    #6

    Hej vännen!

    Usch Anna jag blir så rörd när jag läser det du skriver om lilla Antonia!
    Blir arg på mig själv att jag glömt bort denna sidan, har ju undrat mycket hur det är med er och mailat men OM jag bara tänkt på det så har jag ju kunnat gå in här för att uppdatera mig lite :-)

    Kan ju erkänna att det känns dumt att gnälla över våra förkylningar här hemma när jag läser om det ni går igenom MEN jag vet oxå att man inte kan jämnföra så...

    Det gör mig så ont vid tanken på hur jobbign ni har det, både din och min familj blev kompletta 2005 OCH så blir det så här jobbigt för er nu när vi äntligen skulle njuta av våra barn en pojke och en flicka :-).

    Jag hoppas av hela mitt hjärta att allt kommer att ordna sig snart och att Lilla A kommmer att få bli en liten prinssesa i söta fina kläder och som mår utmärkt!!!!!

    Jag hoppas på en liten prinssesa här hemma oxå men hon är nog mer ett monster just nu, en pojkflicka ;-)
    Oj oj vad tiden går fort, nästa vecka fyller hon 1 år.
    1 år fattar du vart tiden tagit vägen...?
    1 år med mycket oro att något ska hända (vad då hönsmamma?) Men även 1 år med mycket kärlek och gläde, en glädje som äntligen kommit till oss igen.
    En tro på att våga tro på hoppet igen även om vår väg detta år har kantats med många dödsfall, människor som dött alldeles för tidigt så i bland har den där tron vacklat men när jag tittar på Linn så vågar jag tro på lyckan igen.

    Många kramar till Dig vännen!
    Tänker myket på dig.
  12. 6
    Hej vännen! Usch Anna jag blir så rörd när jag läser det du skriver om lilla Antonia!
    Blir arg på mig själv att jag glömt bort denna sidan, har ju undrat mycket hur det är med er och mailat men OM jag bara tänkt på det så har jag ju kunnat gå in här för att uppdatera mig lite :-)

    Kan ju erkänna att det känns dumt att gnälla över våra förkylningar här hemma när jag läser om det ni går igenom MEN jag vet oxå att man inte kan jämnföra så...

    Det gör mig så ont vid tanken på hur jobbign ni har det, både din och min familj blev kompletta 2005 OCH så blir det så här jobbigt för er nu när vi äntligen skulle njuta av våra barn en pojke och en flicka :-).

    Jag hoppas av hela mitt hjärta att allt kommer att ordna sig snart och att Lilla A kommmer att få bli en liten prinssesa i söta fina kläder och som mår utmärkt!!!!!

    Jag hoppas på en liten prinssesa här hemma oxå men hon är nog mer ett monster just nu, en pojkflicka ;-)
    Oj oj vad tiden går fort, nästa vecka fyller hon 1 år.
    1 år fattar du vart tiden tagit vägen...?
    1 år med mycket oro att något ska hända (vad då hönsmamma?) Men även 1 år med mycket kärlek och gläde, en glädje som äntligen kommit till oss igen.
    En tro på att våga tro på hoppet igen även om vår väg detta år har kantats med många dödsfall, människor som dött alldeles för tidigt så i bland har den där tron vacklat men när jag tittar på Linn så vågar jag tro på lyckan igen.

    Många kramar till Dig vännen!
    Tänker myket på dig.
  13. Medlem sedan
    Jan 1999
    #7

    Det var verligen mycket

    på en gång :( Jag tror att du behöver en stor kram mitt i allt, så här kommer den *kram* Men förhoppningsvis är undersökningarna klara snart så ni kan få ett svar vad som felas er dotter. Och kanske är det bättre att få ett svar, än att inte få något svar alls. Med oss är det bra, August ska in i morgon på röntgen och koll av oropeddoktorn. Är dock lite nervös att det inte är okej.... Sköt om er! Vi hörs!
    *kramar* Camilla & August
  14. 7
    Det var verligen mycket på en gång :( Jag tror att du behöver en stor kram mitt i allt, så här kommer den *kram* Men förhoppningsvis är undersökningarna klara snart så ni kan få ett svar vad som felas er dotter. Och kanske är det bättre att få ett svar, än att inte få något svar alls. Med oss är det bra, August ska in i morgon på röntgen och koll av oropeddoktorn. Är dock lite nervös att det inte är okej.... Sköt om er! Vi hörs!
    *kramar* Camilla & August

Liknande trådar

  1. BM rapport & förlossnings rapport!!
    By johanna25 in forum _0810 Oktoberbarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2008-09-10, 09:03
  2. Bm-rapport
    By Libra in forum _0609 Septemberbarn
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-07-10, 11:54
  3. Bm-rapport
    By annasthlm in forum _0609 Septemberbarn
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2006-07-07, 07:33
  4. lite rapport (eller lååång rapport)
    By holmberg in forum _0508 Augustibarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-03-07, 19:28
  5. Rapport eller typ inte-rapport
    By Mamia utan vikt in forum Vikt
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2005-10-31, 09:18
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar