Idag vaknade Melker definitivt på fel sida. Vi har bråkat i princip hela dan känns det som. *urk*
Det började med att han inte skulle äta frukost, det var fel på det ena och det andra... Vi ignorerade honom, och till slut tog han sitt förnuft till fånga och åt sin yoghurt och smörgås.
När vi väl hade skjutsat pappan till jobbet (jag behövde bilen idag) och kommit fram till dagis började han igen... Helt plötsligt hade han ont i benen och kunde inte kliva ur. Han gled ner på golvet och \"fastnade\" så jag blev helt enkelt tvungen att dra ut honom ur bilen. Sen vägrade han gå in till avdelningen. Han satt utanför på en soffa och surade... Det tog ungefär 15 minuter innan han väl gick in på avdelningen. *sucka* Väl därinne blev han på bra humör...
När jag hämtade honom på eftermiddagen ville han inte gå hem och stängde av hörseln ett tag... Under tiden han klädde på sig var det hela tiden gnäll och sura miner... Vi hann med bussen som skulle ta oss hem och han skötte sig på bussen. MEN när vi klev av bussen sprang han i förväg och ställde sig vid vägkanten för att kasta ut \"snökockor\" som bussen skulle köra på. Jag blev oxtokig på honom och började ropa på honom att han genast skulle gå därifrån... Fy vad arg jag var på honom då...
Sen gick det rätt bra att komma hem och han åt lite mellis och fick titta på TV en stund... När det väl var dags att hämta pappan från jobbet blev det ett trotsutbrott igen... *suck* Och SJÄLVKLART somnade han i bilen... Då vet jag att hans humör inte är att leka med då han vaknar, men vad ska man göra? Han somnar alltid i bilen på eftermiddagarna (om vi åker längre än 10 min)...
Även vid kvällsmaten bråkade han och ville inte äta något till en början. Vid det här laget hade jag tröttnat helt och jag ignorerade honom helt och efter ca 20 minuter kapitulerade han och började äta (kall) mat.
Och slutligen, vid sängdags, tjafsade han återigen... Som tur var kom han till sans och vi läste en saga, pussades och kramades innan vi sa godnatt. Det är sååå tröttsamt. Så, från morgon till kväll har vi bråkat. Det känns verkligen inte kul!!
Visst, så här hemska är ju inte varje dag, men det är ofta vi har såna här bråk. Är vi ensamma?
Han har \"alltid\" varit en viljestark kille med stoort behov av att få bestämma, eller trotsa som jag oxå kallar det. Den större delen av förra året var han dock väldigt harmonisk och lugn, så jag antar att han nu är inne i en \"down\" period.
Är det bara vi som har det så här jobbigt eller finns det fler trotsmonster bland 02:orna?
Har du läst ända hit? Jag är imponerad! ;-) Tack för att du orkade läsa om min hemska dag.
1
Fy & blää vilken hemsk dag (långt) Jag måste få beklaga mig lite...
Idag vaknade Melker definitivt på fel sida. Vi har bråkat i princip hela dan känns det som. *urk*
Det började med att han inte skulle äta frukost, det var fel på det ena och det andra... Vi ignorerade honom, och till slut tog han sitt förnuft till fånga och åt sin yoghurt och smörgås.
När vi väl hade skjutsat pappan till jobbet (jag behövde bilen idag) och kommit fram till dagis började han igen... Helt plötsligt hade han ont i benen och kunde inte kliva ur. Han gled ner på golvet och \"fastnade\" så jag blev helt enkelt tvungen att dra ut honom ur bilen. Sen vägrade han gå in till avdelningen. Han satt utanför på en soffa och surade... Det tog ungefär 15 minuter innan han väl gick in på avdelningen. *sucka* Väl därinne blev han på bra humör...
När jag hämtade honom på eftermiddagen ville han inte gå hem och stängde av hörseln ett tag... Under tiden han klädde på sig var det hela tiden gnäll och sura miner... Vi hann med bussen som skulle ta oss hem och han skötte sig på bussen. MEN när vi klev av bussen sprang han i förväg och ställde sig vid vägkanten för att kasta ut \"snökockor\" som bussen skulle köra på. Jag blev oxtokig på honom och började ropa på honom att han genast skulle gå därifrån... Fy vad arg jag var på honom då...
Sen gick det rätt bra att komma hem och han åt lite mellis och fick titta på TV en stund... När det väl var dags att hämta pappan från jobbet blev det ett trotsutbrott igen... *suck* Och SJÄLVKLART somnade han i bilen... Då vet jag att hans humör inte är att leka med då han vaknar, men vad ska man göra? Han somnar alltid i bilen på eftermiddagarna (om vi åker längre än 10 min)...
Även vid kvällsmaten bråkade han och ville inte äta något till en början. Vid det här laget hade jag tröttnat helt och jag ignorerade honom helt och efter ca 20 minuter kapitulerade han och började äta (kall) mat.
Och slutligen, vid sängdags, tjafsade han återigen... Som tur var kom han till sans och vi läste en saga, pussades och kramades innan vi sa godnatt. Det är sååå tröttsamt. Så, från morgon till kväll har vi bråkat. Det känns verkligen inte kul!!
Visst, så här hemska är ju inte varje dag, men det är ofta vi har såna här bråk. Är vi ensamma?
Han har \"alltid\" varit en viljestark kille med stoort behov av att få bestämma, eller trotsa som jag oxå kallar det. Den större delen av förra året var han dock väldigt harmonisk och lugn, så jag antar att han nu är inne i en \"down\" period.
Är det bara vi som har det så här jobbigt eller finns det fler trotsmonster bland 02:orna?
Har du läst ända hit? Jag är imponerad! ;-) Tack för att du orkade läsa om min hemska dag.
Eller i varje fall så har vi det så nästan varje dag! Lucas är helt omöjlig och har förvandlats från en lugn och sansad kille till ett monster! Han har försökt slå på sin dagisfröken två dagar i rad och ikväll så BET han sin pappa! Han har aldrig bitits förr! Har ungen blivit tokig eller? Vi vet inte hur vi ska handskas med honom och känner oss väldigt ledsna för att det är så här!
Tyvärr har jag inga råd men skulle gärna ta emot några!
2
Vi har det nog ännu värre! Eller i varje fall så har vi det så nästan varje dag! Lucas är helt omöjlig och har förvandlats från en lugn och sansad kille till ett monster! Han har försökt slå på sin dagisfröken två dagar i rad och ikväll så BET han sin pappa! Han har aldrig bitits förr! Har ungen blivit tokig eller? Vi vet inte hur vi ska handskas med honom och känner oss väldigt ledsna för att det är så här!
Tyvärr har jag inga råd men skulle gärna ta emot några!
..vilken skitdag! Nää, det är inte bara ni som har det jobbigt, även Nora är en tjej med mycket humör! Hon har faktiskt varit ganska lugn och glad sen i vintras och visat sina \"problem\" på annat vis än att \"trotsa\". Tex hade hon en period när hon kissade i trosorna varenda gång hon skulle gå på toaletten, men det var nog mest en reaktion på att Stella började gå.
Men nu, NU, kommer de välkända utbrotten igen. Hon \"kan inte gå\", slänger sig på marken/golvet i affärer/ute/hemma, skriker och gör absolut inte som man säger...
Hoppas du och Melker håller bättre sams idag :-)
3
Oj oj oj.. ..vilken skitdag! Nää, det är inte bara ni som har det jobbigt, även Nora är en tjej med mycket humör! Hon har faktiskt varit ganska lugn och glad sen i vintras och visat sina \"problem\" på annat vis än att \"trotsa\". Tex hade hon en period när hon kissade i trosorna varenda gång hon skulle gå på toaletten, men det var nog mest en reaktion på att Stella började gå.
Men nu, NU, kommer de välkända utbrotten igen. Hon \"kan inte gå\", slänger sig på marken/golvet i affärer/ute/hemma, skriker och gör absolut inte som man säger...
Inte åt ditt elände utan för att du beskriver en typisk dag hos oss:) Mika är ingen partyprinsessa just nu. Det går i perioder och precis när jag tror att jag inte står ut en sekund längre så vänder det. Du är, mao, inte ensam!
4
Småler Inte åt ditt elände utan för att du beskriver en typisk dag hos oss:) Mika är ingen partyprinsessa just nu. Det går i perioder och precis när jag tror att jag inte står ut en sekund längre så vänder det. Du är, mao, inte ensam!
har vi varit sams hela dagen (han har iofs varit på dagis idag) men hitills har det gått bra.
jag frågade fröknarna på dagis i morse om han var jobbig på dagis oxå igår, men det hade han inte varit... Han var väl trött efter att ha lekt i snön ute eller så...??
Det är jobbigt med trotsiga ungar... ;-)
7
Idag har vi varit sams hela dagen (han har iofs varit på dagis idag) men hitills har det gått bra.
jag frågade fröknarna på dagis i morse om han var jobbig på dagis oxå igår, men det hade han inte varit... Han var väl trött efter att ha lekt i snön ute eller så...??
...av att läsa ditt inlägg. Att kalla sitt barn för trotsmonster tycker jag är väldigt ledsamt och väldigt respektlöst mot sitt barn.
Alla människor har sina perioder av att må bra eller mindre bra, också barn. Respektera att han har en liten period av ickeharmoni.
Vid sådana här tillfällen är det alltid bra att förkovra sig i litteraturen. Varför inte läsa lite innan läggdags.
* Lotsa barn - Lars H Gustafsson
* Nära föräldrar - Jorun Modén
* Jesper Juul - Livet i familjen
* Jesper Juul - Nu ska vi äta
* Jesper Juul - ditt kompetenta barn
Våra barn är våra gåvor - det är vår plikt att sköta om dem och älska dem villkorslöst.
10
Blir lite ledsen... ...av att läsa ditt inlägg. Att kalla sitt barn för trotsmonster tycker jag är väldigt ledsamt och väldigt respektlöst mot sitt barn.
Alla människor har sina perioder av att må bra eller mindre bra, också barn. Respektera att han har en liten period av ickeharmoni.
Vid sådana här tillfällen är det alltid bra att förkovra sig i litteraturen. Varför inte läsa lite innan läggdags.
* Lotsa barn - Lars H Gustafsson
* Nära föräldrar - Jorun Modén
* Jesper Juul - Livet i familjen
* Jesper Juul - Nu ska vi äta
* Jesper Juul - ditt kompetenta barn
Våra barn är våra gåvor - det är vår plikt att sköta om dem och älska dem villkorslöst.
respekterar jag min son och är lyhörd för det han vill osv. MEN samtidigt orkar inte mitt tålamod med hur mycket som helst!!! Att lillebror just nu dessutom är sjuk och kräver sin uppmärksamhet (läs vill bäras mest hela tiden för närheten) gör ju sitt till. När Melker sätter sig på tvären vid minsta lilla grej känner jag att jag inte alltid orkar ta hans trots och vänta ut honom osv. Att prata med honom då är helt lönlöst, det är som att prata med en vägg.
Jag har inte läst någon av de böcker du räknat upp, men jag har många gånger läst Trotsboken av Malin Alfvén (som står här i min bokhylla). Ska nästa gång vi besöker biblioteket kika efter någon av de du nämnde.
Jag blir också ledsen av att läsa dina ord som i princip går ut på att jag inte respekterar och sköter om mitt barn så som sig bör. Att jag inte älskar honom villkorslöst... Vi är väldigt kramiga här i familjen och det är ofta som vi talar om hur mycket vi tycker om varandra!! Så älskar villkorslöst gör jag verkligen som förälder!! Våra barn är ju vårt allt!
Jag har många gånger pratat med kompisar om hur deras barn beter sig vid sina trotsutbrott. Och självklart är vi inte ensamma på jorden med en 3-åring som trotsar! En rätt ny bekant fick förra veckan se ett av Melkers (nästan) dagliga utbrott och hon sa, att hon aldrig hade kunnat gissa sig till, än mindre föreställa sig hans utbrott som de flesta gånger håller på i uppåt 30-40 min per gång. Jag har vid ett par tillfällen pratat med BVC om hans beteende eftersom jag tycker han är så extremt viljestark (vilket självklart är en bra egenskap), men eftersom han samtidigt haft en mycket harmonisk period förra året (med smärre utbrott) har vi inte gått vidare med eventuella samtal.
11
SJÄLVKLART respekterar jag min son och är lyhörd för det han vill osv. MEN samtidigt orkar inte mitt tålamod med hur mycket som helst!!! Att lillebror just nu dessutom är sjuk och kräver sin uppmärksamhet (läs vill bäras mest hela tiden för närheten) gör ju sitt till. När Melker sätter sig på tvären vid minsta lilla grej känner jag att jag inte alltid orkar ta hans trots och vänta ut honom osv. Att prata med honom då är helt lönlöst, det är som att prata med en vägg.
Jag har inte läst någon av de böcker du räknat upp, men jag har många gånger läst Trotsboken av Malin Alfvén (som står här i min bokhylla). Ska nästa gång vi besöker biblioteket kika efter någon av de du nämnde.
Jag blir också ledsen av att läsa dina ord som i princip går ut på att jag inte respekterar och sköter om mitt barn så som sig bör. Att jag inte älskar honom villkorslöst... Vi är väldigt kramiga här i familjen och det är ofta som vi talar om hur mycket vi tycker om varandra!! Så älskar villkorslöst gör jag verkligen som förälder!! Våra barn är ju vårt allt!
Jag har många gånger pratat med kompisar om hur deras barn beter sig vid sina trotsutbrott. Och självklart är vi inte ensamma på jorden med en 3-åring som trotsar! En rätt ny bekant fick förra veckan se ett av Melkers (nästan) dagliga utbrott och hon sa, att hon aldrig hade kunnat gissa sig till, än mindre föreställa sig hans utbrott som de flesta gånger håller på i uppåt 30-40 min per gång. Jag har vid ett par tillfällen pratat med BVC om hans beteende eftersom jag tycker han är så extremt viljestark (vilket självklart är en bra egenskap), men eftersom han samtidigt haft en mycket harmonisk period förra året (med smärre utbrott) har vi inte gått vidare med eventuella samtal.
det påminner mig om min lilla dam.
Nu går hon ju inte på dagis, men ibland alltså brinner det för mig, när inget passar damen, och hon tror att hon bestämmer och kan göra hur hon vill, och har ett j*vla humör och exploderar titt som tätt(precis som jag:)
Och jag tycker visst man kan kalla de för trotsmonster, trots behöver inte vara negativt:)
Jag har just köpt \"Trotsboken\", och mkt stämmer så väl i den...
12
Flinar lite... det påminner mig om min lilla dam.
Nu går hon ju inte på dagis, men ibland alltså brinner det för mig, när inget passar damen, och hon tror att hon bestämmer och kan göra hur hon vill, och har ett j*vla humör och exploderar titt som tätt(precis som jag:)
Och jag tycker visst man kan kalla de för trotsmonster, trots behöver inte vara negativt:)
Jag har just köpt \"Trotsboken\", och mkt stämmer så väl i den...
av ditt svar! tycker det var ganska tydligt att Åse skrev inlägget i \"affekt\" och det kan faktiskt vara ganska lätt att kalla sina barn diverse \"smeknamn\" (nåja...) i såndana lägen. Självklart respekterar och älskar de sina barn vilkorslöst, men vissa dagar känns faktiskt ganska hopplösa. Det hjälper liksom inte alltid att veta att barnet har en period av \"ickeharmoni\".
Det hjälper faktiskt inte att få dåligt samvete på köpet.
Jaja. Åse, vi har det likadant ibland. Bara så att du vet ;-)
De böckerna Maria föreslog är väldigt bra och har hjälpt oss. Speciellt tycker jag om Lars H Gustavsson. Han är så klok.
13
Blir också lite ledsen... av ditt svar! tycker det var ganska tydligt att Åse skrev inlägget i \"affekt\" och det kan faktiskt vara ganska lätt att kalla sina barn diverse \"smeknamn\" (nåja...) i såndana lägen. Självklart respekterar och älskar de sina barn vilkorslöst, men vissa dagar känns faktiskt ganska hopplösa. Det hjälper liksom inte alltid att veta att barnet har en period av \"ickeharmoni\".
Det hjälper faktiskt inte att få dåligt samvete på köpet.
Jaja. Åse, vi har det likadant ibland. Bara så att du vet ;-)
De böckerna Maria föreslog är väldigt bra och har hjälpt oss. Speciellt tycker jag om Lars H Gustavsson. Han är så klok.
.. absolut inte ta åt dej och bli ledsen över det svaret! Jag tror 99% av alla här inne förstår exakt vad du menar! Och att du defentivit älskar honom villkorslöst och vill hans bästa! Absolut!
Att vara en \"superduper\" mamma och aldrig gnälla över att man finner trotsiga barn jobbiga måste vara extremt ovanligt! För trots ä_r jobbigt!! Jag har tre viljestarka barn, och ser mig själv ha ett stort tålamod (Skryyyt..) men, det finns defentivt situationer som jag inte mäktar med, och jag älskar absolut inte mina barn mindre för det! Det är bara det att jag bara är människa! (=inte felfri!)
Stor Kram Pillan
14
Du ska.. .. absolut inte ta åt dej och bli ledsen över det svaret! Jag tror 99% av alla här inne förstår exakt vad du menar! Och att du defentivit älskar honom villkorslöst och vill hans bästa! Absolut!
Att vara en \"superduper\" mamma och aldrig gnälla över att man finner trotsiga barn jobbiga måste vara extremt ovanligt! För trots ä_r jobbigt!! Jag har tre viljestarka barn, och ser mig själv ha ett stort tålamod (Skryyyt..) men, det finns defentivt situationer som jag inte mäktar med, och jag älskar absolut inte mina barn mindre för det! Det är bara det att jag bara är människa! (=inte felfri!)
vanligt att \"trotsperioden\" kommer tillbaka? Lucas var jättetrotsig i somras men lugnade ner sig och var helt underbar under hela hösten men nu är det värre än någonsin! Fast idag har det faktiskt varit bättre än vanligt!
15
Men är det verkligen så .......... vanligt att \"trotsperioden\" kommer tillbaka? Lucas var jättetrotsig i somras men lugnade ner sig och var helt underbar under hela hösten men nu är det värre än någonsin! Fast idag har det faktiskt varit bättre än vanligt!
sen Melker var 2 år och 3-4 månader gammal har han haft perioder av trots. Jag tror att de har perioder som kommer och går. Vissa månader är han \"from som ett lamm\" medan andra består av mer trots än någonsin.
Dagen jag beskrev var i onsdags och i går, torsdag hade vi en bra dag utan tjafs. Det ska bli intressant att se hur denna dag artar sig. Hoppas han har en bra dag.
19
Jag vet bara att sen Melker var 2 år och 3-4 månader gammal har han haft perioder av trots. Jag tror att de har perioder som kommer och går. Vissa månader är han \"from som ett lamm\" medan andra består av mer trots än någonsin.
Dagen jag beskrev var i onsdags och i går, torsdag hade vi en bra dag utan tjafs. Det ska bli intressant att se hur denna dag artar sig. Hoppas han har en bra dag.
Det var inte min mening att såra dig. Ber om ursäkt för det.
Jag lever också med en viljestark och otroligt envis 02:a. Men både du och jag vet att det inte hjälper att kalla våra älskade barn för trotsmonster. Det blir bara ytterligare en post på \"dåliga samvetsberget\".
Självklart älskar och vårdar du dina barn ömt! Men som förälder kan det vara bra att ibland stanna upp och reflektera över sitt föräldraskap och ställa sig lite frågor.
* Hur vill jag att mina barn ska vara. Trygga? Självständiga? \"Lydiga\"? Spontana? Lyckliga? osv.
* Vad leder mitt sätt att tänka och mitt sätt att handla till för konsekvenser. T ex. Leder skrikiga föräldrar till skrikiga barn? Kan jag ändra mitt beteende och på så sätt ändra mitt barns beteende?
* Varför gör mitt barn som det gör? Finns det någon bakomliggande händelse?
* Vad kan göra göra för att få mitt barn harmoniskt igen?
Jag vänder mig emot dagens trend med ett hårdare och mer auktioritärt föräldrskap där lydnad och självständighet är viktigast. Där trygghet och ömsesidig respekt sätts i skymundan. Där det är skamvrå och \"hårda tag\" som gäller. Där barns olikheter och personligheter körs över och där barnet tidigt ska \"lära sig\" att vara ickeberoende.
Dagens barn behöver massvis med närhet och kärlek. Inte hårda tag och skämsmattor. Kommunikation och respekt för barnens tankar och känslor är ledord.
20
Ber om ursäkt. Det var inte min mening att såra dig. Ber om ursäkt för det.
Jag lever också med en viljestark och otroligt envis 02:a. Men både du och jag vet att det inte hjälper att kalla våra älskade barn för trotsmonster. Det blir bara ytterligare en post på \"dåliga samvetsberget\".
Självklart älskar och vårdar du dina barn ömt! Men som förälder kan det vara bra att ibland stanna upp och reflektera över sitt föräldraskap och ställa sig lite frågor.
* Hur vill jag att mina barn ska vara. Trygga? Självständiga? \"Lydiga\"? Spontana? Lyckliga? osv.
* Vad leder mitt sätt att tänka och mitt sätt att handla till för konsekvenser. T ex. Leder skrikiga föräldrar till skrikiga barn? Kan jag ändra mitt beteende och på så sätt ändra mitt barns beteende?
* Varför gör mitt barn som det gör? Finns det någon bakomliggande händelse?
* Vad kan göra göra för att få mitt barn harmoniskt igen?
Jag vänder mig emot dagens trend med ett hårdare och mer auktioritärt föräldrskap där lydnad och självständighet är viktigast. Där trygghet och ömsesidig respekt sätts i skymundan. Där det är skamvrå och \"hårda tag\" som gäller. Där barns olikheter och personligheter körs över och där barnet tidigt ska \"lära sig\" att vara ickeberoende.
Dagens barn behöver massvis med närhet och kärlek. Inte hårda tag och skämsmattor. Kommunikation och respekt för barnens tankar och känslor är ledord.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
