I söndags kväll åkte jag och min sambo in till förlossningen på KS eftersom vår kvällsritual inte var sig lik. Micke hörde ingenting när han la sitt öra mot min mage och jag kände inget heller.
Väl inne på förlossningen gjorde en läkare UL och hon konstaterade på en gång att bebisens hjärta slutat slå. Detta kom som en chock för oss. Vi var ju i v 31 och vi hade just passerat vår sista milstolpe.
Vi fick iaf åka hem och vara hemma på måndagen och smälta den värsta chocken för att på tisdag morgon åka in för förlossning.
Eftersom min kropp inte var redo för förlossning fick jag igångsättas. Från försa gelén till att bebisen var ute tog det 15 timmar.
Kl 02:00, onsdag 8/2-2006 föddes vår Milla. Hon var 42 cm lång, vägde 1475 g och var det absolut finaste vi sett. Vi fick ha henne hos oss så länge vi ville och jag kunde inte sluta titta på henne.
Efter några timmars sömn så fick vi träffa läkare, präst och kurator. När det var över fick vi träffa Milla igen. Då hade de satt på henne lite kläder och hon var fortfarande lika fin.
Anledningen att det blev som det blev var för att hennes och tvillingens (vi hade Acardiac Twins) navelsträngar hade tvinnat ihop sig. Det var himla trist att höra att det var pga en sån sak, hon hade ju överlevt om hon fötts en dag tidigare. Men å andra sidan är vi glada att höra att detta inte berodde på oss eller på Milla.
Vi har inte gett upp. När kropp ooch själ läkt klart och vi är redo ska vi försöka fixa ett lika vackert syskon till Milla. Sen måste jag tillägga att personalen på KS förlossning är guld värda. Så ni som ska föda där och hört negatvia saker, ni kan vara lugna.
Jag önskar er all lycka till och bli inte oroliga, lova det.
Kram,
Emma
1
Milla har lämnat oss I söndags kväll åkte jag och min sambo in till förlossningen på KS eftersom vår kvällsritual inte var sig lik. Micke hörde ingenting när han la sitt öra mot min mage och jag kände inget heller.
Väl inne på förlossningen gjorde en läkare UL och hon konstaterade på en gång att bebisens hjärta slutat slå. Detta kom som en chock för oss. Vi var ju i v 31 och vi hade just passerat vår sista milstolpe.
Vi fick iaf åka hem och vara hemma på måndagen och smälta den värsta chocken för att på tisdag morgon åka in för förlossning.
Eftersom min kropp inte var redo för förlossning fick jag igångsättas. Från försa gelén till att bebisen var ute tog det 15 timmar.
Kl 02:00, onsdag 8/2-2006 föddes vår Milla. Hon var 42 cm lång, vägde 1475 g och var det absolut finaste vi sett. Vi fick ha henne hos oss så länge vi ville och jag kunde inte sluta titta på henne.
Efter några timmars sömn så fick vi träffa läkare, präst och kurator. När det var över fick vi träffa Milla igen. Då hade de satt på henne lite kläder och hon var fortfarande lika fin.
Anledningen att det blev som det blev var för att hennes och tvillingens (vi hade Acardiac Twins) navelsträngar hade tvinnat ihop sig. Det var himla trist att höra att det var pga en sån sak, hon hade ju överlevt om hon fötts en dag tidigare. Men å andra sidan är vi glada att höra att detta inte berodde på oss eller på Milla.
Vi har inte gett upp. När kropp ooch själ läkt klart och vi är redo ska vi försöka fixa ett lika vackert syskon till Milla. Sen måste jag tillägga att personalen på KS förlossning är guld värda. Så ni som ska föda där och hört negatvia saker, ni kan vara lugna.
Jag önskar er all lycka till och bli inte oroliga, lova det.
...fy vad sorgligt och ledsamt ! Skickar 1000 tröst o styrkekramar till er familj nu och hoppas att sorgearbetet inte blir alltför tungt och att ni snart har ett syskon till Milla i magen igen.
2
Nää.... ...fy vad sorgligt och ledsamt ! Skickar 1000 tröst o styrkekramar till er familj nu och hoppas att sorgearbetet inte blir alltför tungt och att ni snart har ett syskon till Milla i magen igen.
Jag gråter för er skull. Grattis till er lilla vackra dotter (och vilket fint namn ni valt), jag är så så ledsen för att hon inte kunde stanna hos er. Livet är så orättvist och grymt. Hoppas att ni kan finna styrka i varandra och i minnet av lilla Milla och hoppas att hon snart får ett vackert syskon. Stora kramar till er!
5
Åh nej Jag gråter för er skull. Grattis till er lilla vackra dotter (och vilket fint namn ni valt), jag är så så ledsen för att hon inte kunde stanna hos er. Livet är så orättvist och grymt. Hoppas att ni kan finna styrka i varandra och i minnet av lilla Milla och hoppas att hon snart får ett vackert syskon. Stora kramar till er!
Nu ska man ju vara säker, fyyy så hemskt, tårarna rinner på min kind, vet inte riktigt vad jag ska säga, känner verkligen med er, vilken mardröm!
*kramar om*
Kram Jennie
7
NEEEEEEEEEEEEJ Nu ska man ju vara säker, fyyy så hemskt, tårarna rinner på min kind, vet inte riktigt vad jag ska säga, känner verkligen med er, vilken mardröm!
Fantastiskt att du orkar och kunde skriva så fint om allt som hänt!
Hoppas att det såsmåningom gror att nytt litet frö i din mage.
Kram till dig!
14
Så sorgligt! Fantastiskt att du orkar och kunde skriva så fint om allt som hänt!
Hoppas att det såsmåningom gror att nytt litet frö i din mage.
Kram till dig!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
