Skrivet: 2006-02-14, 12:06
#1
Mitt hemska liv just nu
Jag och Edvins pappa ska flytta isär. Vi har bråkar väldigt mycket, nästan från start, och jag har insett att allt gick för snabbt när jag blev (oplanerat) gravid och vi flyttade ihop osv. Har vetat innan, men liksom blundat för allt som har känts fel.
Har insett, tvyärr för sent, att vi inte passar för varandra, mina känslor är försvunna och har från början ej varit jättestarka tror jag. Inte så som jag vet att jag kan känna.
Vi har gått i familjerådgivning och försökt lösa saker men jag har även insett att jag inte vill lösa saker, inte med honom.
Så för tillfället håller han på att göra livet oerhört surt för mig, på alla sätt han kan. Det räcker inte att behandla mig som skit (säga dumma saker, nedvärdera osv) utan nu har han bestämt att vi ska ha delad ekonomi, trots att vi fortfarande lever ihop. Jag som är arbetslös nu, inte vet när eller om jag får a-kassa, eller isf hur mycket. Ändå kräver han hälften av alla räkningar av mig fr o m nu.
Och han menar att det är JAG som ska flytta eftersom det är jag som vill detta. Det var min kötid vi tog när vi flyttade in här, min mor och hennes make är borgenärer pga sambon(!) för att han hade betalningsanmärkningar från sin förra hyresvärd och allti lägenheten är mitt ungefär. Han kommer bo i en praktiskt taget tom 4:a, mysssigt.
Tog tag i saker direkt när han meddelat mig detta: ringde familjerätten, socialförvaltningen ang. förtursansökan på lägenhet, vår rådgivare, tingsrätten ang. kvarsittningsrätt osv... Listan kan göras lång. Tog mig 2 dgr att ordna allt detta och vissa bankärenden, och att spärra och klippa mina kort som är länkade till honom.
Han hade en skuld(kredit) på 2800 på sitt ICA-kort när vi flyttade ihop som nu växt till 4000. Så 1200 har vi arbetat oss upp i ihop, men jag blir ju tvungen att betala hälften ändå.
Jag ska akta mig sååå noga i framtiden, för ordningsvakter/jurister och att länka mig ekonomiskt till någon, att bli sambo överhuvudtaget för den delen!
Upptäckte nu när jag skulle bränna över sista mappen på Edvin-foton (från HANS dator) att han satt lösen på datorn och jag ej kommer in. Kul va?
Häromdagen upptäckte han att jag varit inne på den, jag berättade att jag hade bränt foton, så jag tror det är därför han satt lösen.
Och tyvärr är han så fruktansvärt omogen och helt enkelt så dum i huvudet att han säkert kommer att hindra mig från att gå in i den när jag frågar om det, något jag menar är ett sätt att förhindra min _åtgång_ till Edvin - Edvins liv i bilder. Något jag kommer ta upp hos familjerätten.
Mår skitdåligt just nu, har ont i magen och är konstant nervös i magen, har ingen matlust och vill bara fly hemmet. Något han sagt till mig att göra.
Men skulle jag göra det, så kommer han förstora det i framtiden och säga att jag _överger_ Edvin, det vet jag, han skyr inga medel den mannen (man? Vem då?...).
På ett sätt är det skönt att det händer nu, när Edvin börjat dagis (sista inskolningsdag idag), så att jag får fri tid att göra allt jag måste göra, och kan andas ut lite.
Det är fruktansvärt jobbigt att ta hand om Edvin då, iaf när sambon är hemma, jag känner att allt hänger på mig (även om han ju tar del av E.), som att jag bara väntar på saker han kan säga, jag tippar på tå känns det som, för att göra honom nöjd så att han inte ska börja _trampa_ på mig och hålla på.
Helgen fasar jag för, då är sambon ledig och ska vara hemma. Vet inte hur jag ska fixa det.
Han tycker nämligen inte om när vi är ovänner och jag _flyr_ och tar Edvin med mig, förståeligt faktiskt, det känns väl som att jag tar honom ifrån honom. Men att vara här hemma är verkligen pina pga hur han beter sig. Så hur jag än gör blir det fel.
Önskar bara han kunde vara normal...
Ville berätta iaf, så är det med mig/oss.