Livet upp och ner

[et]

Hej igen! Har inte varit här på ... evigheter. Vet inte i vilken ände jag ska börja, men allt är bara trassligt och jobbigt. Det som tynger mest just nu är att de två äldsta barnens faster (är skild och omgift) för två veckor plötsligt (?) kände att livet inte var värt att leva. Efter en veckas koma dog hon så. Äldsta barnet, dottern på 15, vet vad som har hänt, men sonen har vi inte vågat berätta det för. Vet inte om han kan ta det riktigt. Han är rädd för döden, och vill heller inte gå på begravningen, vilket nog är rätt eftersom den blir tung. Eftersom jag och ex-makens familj bröt helt i samband med skilsmässan (allt var ju mitt fel förstås), så känner jag mig nu på något underligt sätt både som en del och inte som en del av familjen. Tycker oavsett vad så fruktansvärt synd om mina ex-svärföräldrar och min ex-make, men jag kan/får ju inte visa dem mitt deltagande. Kan ju inte göra så mycket, utom att ta hand om barnen och vara en stadig mamma. Och det försöker jag vara. Vad tycker ni, borde man berätta lite för sonen? Risken är ju att han får reda på det i alla fall vad det lider. Men kanske är det inte fel att ta det pö om pö. Nu får han tid att smälta att någon anhörig plötsligt har dött, före sin tid och bara det sätter ju döden i ens närhet på ett helt annat sätt. Jag känner mig lite villrådig ...

[Lindel0u]

Första reaktionen var att det här kan jag bara inte berätta för barnen.Ringde en gammal kompis och en psykolog och båda sa samma-döden är inte så komplicerad för barn som för vuxna.Dom tar det mer naturligt.Men det kanske inte gäller alla barn,det kan man ju aldrig säga.Det blir nog värre iaf om han får höra det en annan väg.Kan du inte fråga en psykolog,jag slog bara upp en i telefonkatalogen och rådfrågade.Kanske finns det någon sådan som redan känner din pojk och vet hur han fungerar? Jag skulle (fast jag känner ju inte ditt barn)nämna det och säga att han kan fråga vad han vill,när han vill.Så han får komma själv med funderingarna. Om du vill men inte kan visa ditt deltagande genom att gå på begravningen så kan man ju skicka en blomma via begravningsbyrån eller skicka en kondoleans? Om det inte har varit redan,det kanske inte var så du menade?