Fråga när vi ändå...
_05/06 Vinterbarn
  1. Medlem sedan
    Mar 2005
    #1

    Fråga när vi ändå...

    är igång.

    Är det flera här som tror att bebisar blir bortskämda om man lyfter upp dem så fort de skriker? Och/eller att det är nyttigt för dem att lufta lungorna? Vad baserar ni det på i så fall?

    Vill poängtera att jag absolut inte lägger någon värdering i om man låter bebisen ligga och skrika en stund eller inte.
  2. 1
    Fråga när vi ändå... är igång.

    Är det flera här som tror att bebisar blir bortskämda om man lyfter upp dem så fort de skriker? Och/eller att det är nyttigt för dem att lufta lungorna? Vad baserar ni det på i så fall?

    Vill poängtera att jag absolut inte lägger någon värdering i om man låter bebisen ligga och skrika en stund eller inte.
  3. Medlem sedan
    Apr 2005
    #2

    Absolut inte...

    ..han skriker för att han behöver mig och min omvårdnad och då ger jag den till honom :) med nöje bör tilläggas *s*
  4. 2
    Absolut inte... ..han skriker för att han behöver mig och min omvårdnad och då ger jag den till honom :) med nöje bör tilläggas *s*
  5. Linda m Nemo o Meia i SF
    #3

    Jag tror inte

    att man skämma bort bebisar i början. Jag tror inte heller att barnen mår dåligt av att ligga en liten stund och gråta, inte för länge kanske men man får inte glömma att skrik är bebisars enda uttrycksmedel. Det betyder inte alltid att de är ledsna utan kanske bara vill byta plats från gymmet till sittern och sen är det bra.
  6. 3
    Jag tror inte att man skämma bort bebisar i början. Jag tror inte heller att barnen mår dåligt av att ligga en liten stund och gråta, inte för länge kanske men man får inte glömma att skrik är bebisars enda uttrycksmedel. Det betyder inte alltid att de är ledsna utan kanske bara vill byta plats från gymmet till sittern och sen är det bra.
  7. Medlem sedan
    Mar 2005
    #4

    Ja

    Håller med helt och fullt. Med nöje, oftast i alla fall, bör tilläggas. =)
  8. 4
    Ja Håller med helt och fullt. Med nöje, oftast i alla fall, bör tilläggas. =)
  9. Medlem sedan
    Mar 2005
    #5

    Jo

    Jag tror inte heller att de nödvändigtvis mår dåligt av att ligga ensamma en stund och gråta men jag tror heller inte att det är nödvändigt att de behöver gråta (lufta lungorna). (solklart? *S*)
  10. 5
    Jo Jag tror inte heller att de nödvändigtvis mår dåligt av att ligga ensamma en stund och gråta men jag tror heller inte att det är nödvändigt att de behöver gråta (lufta lungorna). (solklart? *S*)
  11. raqven m. 5
    #6

    Nej

    Jag tror att bebisar behöver närhet i början, och jag tar upp lillfia så fort hon piper, om jag kan! De vill ju oftast något om de skriker.
  12. 6
    Nej Jag tror att bebisar behöver närhet i början, och jag tar upp lillfia så fort hon piper, om jag kan! De vill ju oftast något om de skriker.
  13. Medlem sedan
    Jan 2004
    #7

    Jag tror...

    inte att man kan skämma bort bebisar/små barn öht med närhet.

    Att det skulle vara nyttigt att lufta lungorna är ett förlegat uttryck, därmed inte sagt att de mår direkt dåligt om man inte kan komma till undsättning med en gång.

    Har själv en liten skrikgris som helst skulle vilja sitta fastlimmad vid mig om det gick. Och jag vet av erfarenhet att jag inte alltid kan tillfredställa bebis behov pronto när jag har en ettåring (snart två) och en treåring som också behöver assistans mellan varven.

    Jag skulle gärna vilja slippa skrik från minigrisen men ibland är det inte lösligt trots allsköns bärhjälpmedel (det tar ju sin lilla tid att få på sig sjal och i med bebis också). :-(

    Jag gör mitt bästa för att se till att Ludde har det så bra som möjligt mer än så kan jag ju inte göra.

    Det är ju förstås en annan sak när maken är hemma, då är vi ju två och då finns det alltid en hjälpande hand. Men om jag som idag/kväll är ensam med alla barnen själv så blir det ju en del situationer då det inte går att komma undan en viss ilska från minigrisen tyvärr.
  14. 7
    Jag tror... inte att man kan skämma bort bebisar/små barn öht med närhet.

    Att det skulle vara nyttigt att lufta lungorna är ett förlegat uttryck, därmed inte sagt att de mår direkt dåligt om man inte kan komma till undsättning med en gång.

    Har själv en liten skrikgris som helst skulle vilja sitta fastlimmad vid mig om det gick. Och jag vet av erfarenhet att jag inte alltid kan tillfredställa bebis behov pronto när jag har en ettåring (snart två) och en treåring som också behöver assistans mellan varven.

    Jag skulle gärna vilja slippa skrik från minigrisen men ibland är det inte lösligt trots allsköns bärhjälpmedel (det tar ju sin lilla tid att få på sig sjal och i med bebis också). :-(

    Jag gör mitt bästa för att se till att Ludde har det så bra som möjligt mer än så kan jag ju inte göra.

    Det är ju förstås en annan sak när maken är hemma, då är vi ju två och då finns det alltid en hjälpande hand. Men om jag som idag/kväll är ensam med alla barnen själv så blir det ju en del situationer då det inte går att komma undan en viss ilska från minigrisen tyvärr.
  15. KAJO
    #8

    Jag tror

    definitivt inte att man kan skämma bort ett barn. Däremot tror jag de vänjer sig vid hur man behandlar dem oavsett om det gäller att bli buren hela tiden eller sitta ensam hela tiden (som skräckexempeln på vissa barnhem där barnen blivit mer eller mindre apatiska). Ett barn som är vant att bli buret kommer således förvänta sig att bli det i större utsträckning än ett som inte blir upplockat lika frekvent. Det tycker jag dock knappast är att vara bortskämd!
    MEN- i den här diskussionen om gråt, bärande, tröstande, bra/dålig mamma som varit de senaste dagarna vill jag passa på att klargöra att jag gör skilland på gråt och gråt. Nu kommer det här säkert bli rörigt så trött som jag är men jag gör ett försök.

    Jag strävar efter att trösta mitt barn så fort det är ledset. Jag strävar efter att svara på dess behov när än det behöver. Jag strävar efter att plocka upp det när det vill bli buret.
    MEN - jag strävar inte efter att alltid tysta mitt barn. I diskussionen som rullat på får jag uppfattningen att vissa är av den åsikten att ett gråtande barn är ett olyckligt barn och att det primära i alla lägen tycks vara att lugna barnet. Jag vill då säga att jag gör skillnad på gråt och gråt. Ibland är min son arg. Ibland är han glad. Ibland är han ledsen och ibland är han trött. Alla dessa känslolägen och fler därtill vill jag att han ska få känna och utforska och uttrycka på det sätt som faller honom in. Här kommer då min poäng, om det nu överhuvudtaget är en poäng, känner mig helrörig, men;
    Om min son gråter för att han kallar på min uppmärksamhet för att få ett behov stillat så är mitt mål att tysta hans gråt genom att hjälpa honom med det han vill. Om min son däremot gråter för att han är övertrött om kvällen, eller arg/ledsen efter att blivit stucken av en elak vaccinationsspruta eller upprörd av någon anledning som jag kanske inte ens förstår så är mitt mål däremot inte att få honom tyst. Givetvis finns jag där och bär och tröstar men om han vill skrika när han t ex är arg så tycker jag att det är helt ok. Livet består av många olika känslolägen och jag hjälper hellre min son hantera sin ilska/frustration snarare än att försöka trösta bort den som om den inte vore ok. Det handlar inte om att lufta lungorna som någon fysiologisk funktion utan att lära sig att förstå, uttrycka och hatera olika känslor. Så ser jag det.
    Om det nu gick att förstå. *zzzzz*
  16. 8
    Jag tror definitivt inte att man kan skämma bort ett barn. Däremot tror jag de vänjer sig vid hur man behandlar dem oavsett om det gäller att bli buren hela tiden eller sitta ensam hela tiden (som skräckexempeln på vissa barnhem där barnen blivit mer eller mindre apatiska). Ett barn som är vant att bli buret kommer således förvänta sig att bli det i större utsträckning än ett som inte blir upplockat lika frekvent. Det tycker jag dock knappast är att vara bortskämd!
    MEN- i den här diskussionen om gråt, bärande, tröstande, bra/dålig mamma som varit de senaste dagarna vill jag passa på att klargöra att jag gör skilland på gråt och gråt. Nu kommer det här säkert bli rörigt så trött som jag är men jag gör ett försök.

    Jag strävar efter att trösta mitt barn så fort det är ledset. Jag strävar efter att svara på dess behov när än det behöver. Jag strävar efter att plocka upp det när det vill bli buret.
    MEN - jag strävar inte efter att alltid tysta mitt barn. I diskussionen som rullat på får jag uppfattningen att vissa är av den åsikten att ett gråtande barn är ett olyckligt barn och att det primära i alla lägen tycks vara att lugna barnet. Jag vill då säga att jag gör skillnad på gråt och gråt. Ibland är min son arg. Ibland är han glad. Ibland är han ledsen och ibland är han trött. Alla dessa känslolägen och fler därtill vill jag att han ska få känna och utforska och uttrycka på det sätt som faller honom in. Här kommer då min poäng, om det nu överhuvudtaget är en poäng, känner mig helrörig, men;
    Om min son gråter för att han kallar på min uppmärksamhet för att få ett behov stillat så är mitt mål att tysta hans gråt genom att hjälpa honom med det han vill. Om min son däremot gråter för att han är övertrött om kvällen, eller arg/ledsen efter att blivit stucken av en elak vaccinationsspruta eller upprörd av någon anledning som jag kanske inte ens förstår så är mitt mål däremot inte att få honom tyst. Givetvis finns jag där och bär och tröstar men om han vill skrika när han t ex är arg så tycker jag att det är helt ok. Livet består av många olika känslolägen och jag hjälper hellre min son hantera sin ilska/frustration snarare än att försöka trösta bort den som om den inte vore ok. Det handlar inte om att lufta lungorna som någon fysiologisk funktion utan att lära sig att förstå, uttrycka och hatera olika känslor. Så ser jag det.
    Om det nu gick att förstå. *zzzzz*
  17. Medlem sedan
    Mar 2005
    #9

    *S*

    Känner igen mig i det där med bärsjalen. Bebis börjar knorra, man hämtar sjalen, bebis börjar bli mer irriterad, man ska knyta sjalen jättefort och just därför knövlar allting. När bebisen väl kommer ner i sjalen så är h*n arg som ett bi och vill inte alls vara i den. =) Så kan det vara här ibland i alla fall.

    Mina föräldrar har först nu vid 3:e barnbarnet insett att de där uttrycken är just förlegade (tycker jag också i alla fall). Ibland kommer det ändå ett \"hon är allt ganska bortskämd\" (inte illa menat men syftar på att hon alltid får vara med) följt av ett snabbt \"fast man kan ju inte skämma bort bebisar\". Fast jag tror inte att de helt och hållet köper det där själva. =)
  18. 9
    *S* Känner igen mig i det där med bärsjalen. Bebis börjar knorra, man hämtar sjalen, bebis börjar bli mer irriterad, man ska knyta sjalen jättefort och just därför knövlar allting. När bebisen väl kommer ner i sjalen så är h*n arg som ett bi och vill inte alls vara i den. =) Så kan det vara här ibland i alla fall.

    Mina föräldrar har först nu vid 3:e barnbarnet insett att de där uttrycken är just förlegade (tycker jag också i alla fall). Ibland kommer det ändå ett \"hon är allt ganska bortskämd\" (inte illa menat men syftar på att hon alltid får vara med) följt av ett snabbt \"fast man kan ju inte skämma bort bebisar\". Fast jag tror inte att de helt och hållet köper det där själva. =)
  19. Medlem sedan
    Jan 2004
    #10

    Du är...

    klok du och jag håller med dig. :-)
  20. 10
    Du är... klok du och jag håller med dig. :-)
  21. Medlem sedan
    Mar 2005
    #11

    Och där...

    stack tråden iväg mot oanade dimensioner. *S*
    Men du har som vanligt klargjort allt på ett i mina ögon jättefint sätt.
  22. 11
    Och där... stack tråden iväg mot oanade dimensioner. *S*
    Men du har som vanligt klargjort allt på ett i mina ögon jättefint sätt.
  23. Medlem sedan
    Jul 2003
    #12

    säger som de andra

    tror inte man kan \"skämma bort\" en bebis. Men tror inte heller de skadas om de får ligga ensamna ngr minuter heller.... Tror bebisar är ganska tåliga varelser som nog kan gå igenom en hel del utan att få men för livet. (hoppas det iaf efter den starten min lille kille fick)...
    Men jag skulle dock inte låta lillen ligga ensam och gråta om jag har möjlighet att hjälpa.
    Tror lixom inte att lungorna skulle bli bättr av att de skrek :D
  24. 12
    säger som de andra tror inte man kan \"skämma bort\" en bebis. Men tror inte heller de skadas om de får ligga ensamna ngr minuter heller.... Tror bebisar är ganska tåliga varelser som nog kan gå igenom en hel del utan att få men för livet. (hoppas det iaf efter den starten min lille kille fick)...
    Men jag skulle dock inte låta lillen ligga ensam och gråta om jag har möjlighet att hjälpa.
    Tror lixom inte att lungorna skulle bli bättr av att de skrek :D
  25. KAJO
    #13

    Tack detsamma!

    Skönt att det gick att läsa mitt röriga inlägg!
  26. 13
    Tack detsamma! Skönt att det gick att läsa mitt röriga inlägg!
  27. KAJO
    #14

    Ha, ha!

    Ja, det där är väl jag i ett nötskal. Jag ville bara passa på att klämma in det när tillfälle ändå gavs, kanske mest för att alla mammor med bebisar av den skrika sorten ska få sig en klapp på axeln. Tror nog nämligen att de flesta här inne gör så gott de kan!
  28. 14
    Ha, ha! Ja, det där är väl jag i ett nötskal. Jag ville bara passa på att klämma in det när tillfälle ändå gavs, kanske mest för att alla mammor med bebisar av den skrika sorten ska få sig en klapp på axeln. Tror nog nämligen att de flesta här inne gör så gott de kan!
  29. Medlem sedan
    Mar 2005
    #15

    =)

    I vårt fall är det nog jag som inte är direkt tålig, bebisgråt når mammahjärtat direkt och jag tar upp henne omedvetet i stort sett. Men jag har inget problem med det utan njuter av att hon vill vara nära just nu, sånt där ändras ju fortare än man vill. ;)
  30. 15
    =) I vårt fall är det nog jag som inte är direkt tålig, bebisgråt når mammahjärtat direkt och jag tar upp henne omedvetet i stort sett. Men jag har inget problem med det utan njuter av att hon vill vara nära just nu, sånt där ändras ju fortare än man vill. ;)
  31. Medlem sedan
    Mar 2005
    #16

    Ja absolut!

    Håller helt med om det. Jag reagerade bara på ett inlägg och blev nyfiken. Trodde att de där med bortskämd hade stannat kvar i våra föräldrars generation. Att barnen får skrika ibland för att man inte hinner eller kan på 3 röda är en annan femma för mig.
  32. 16
    Ja absolut! Håller helt med om det. Jag reagerade bara på ett inlägg och blev nyfiken. Trodde att de där med bortskämd hade stannat kvar i våra föräldrars generation. Att barnen får skrika ibland för att man inte hinner eller kan på 3 röda är en annan femma för mig.
  33. Medlem sedan
    Mar 2005
    #17

    Som jag då

    Medvetet eller omedvetet, jag tar upp henne eller försöker vagga henne tills hon somnar om direkt osv.
  34. 17
    Som jag då Medvetet eller omedvetet, jag tar upp henne eller försöker vagga henne tills hon somnar om direkt osv.
  35. Medlem sedan
    Aug 2004
    #18

    Jag tror

    inte de blir bortskämda om man tar upp dem direkt. Fast det är ju inte alltid man har möjlighet att göra det och jag tror heller inte de tar skada av att de kanske får skrika någon minut. Även om jag inte har några andra barn så har jag inte alltid möjlighet att ta upp henne så fort hon skriker.
    Ibland får hon vänta någon minut och ibland tar jag upp henne på en gång.
  36. 18
    Jag tror inte de blir bortskämda om man tar upp dem direkt. Fast det är ju inte alltid man har möjlighet att göra det och jag tror heller inte de tar skada av att de kanske får skrika någon minut. Även om jag inte har några andra barn så har jag inte alltid möjlighet att ta upp henne så fort hon skriker.
    Ibland får hon vänta någon minut och ibland tar jag upp henne på en gång.
  37. KAJO
    #19

    Jag hoppas

    att det stannat kvar i våra föräldrars generation! Min f.d. svärmor sa jämt så, fast med nio egna barn i tät följd så kan jag förstå hennes resonemang till viss del. Där gällde det nog att inte vänja bebisen att bli buren för jämnan då sjalar inte fanns på världskartan på Irland på 60 och 70 talet.
    Min nuvarande svärmor kan tyvärr också fälla en del sådana kommentarer och hennes skäl till att tycka så har jag svårare att se.
    Jag blir tvärarg när någon pratar om bortskämdhet gällande min fina lilla pojke.
  38. 19
    Jag hoppas att det stannat kvar i våra föräldrars generation! Min f.d. svärmor sa jämt så, fast med nio egna barn i tät följd så kan jag förstå hennes resonemang till viss del. Där gällde det nog att inte vänja bebisen att bli buren för jämnan då sjalar inte fanns på världskartan på Irland på 60 och 70 talet.
    Min nuvarande svärmor kan tyvärr också fälla en del sådana kommentarer och hennes skäl till att tycka så har jag svårare att se.
    Jag blir tvärarg när någon pratar om bortskämdhet gällande min fina lilla pojke.
  39. Medlem sedan
    Mar 2005
    #20

    haha

    Ja, jag hade nog också hävdat såna saker om jag var 9-barnsmor utan sjal, ren överlevnadsinstinkt.
  40. 20
    haha Ja, jag hade nog också hävdat såna saker om jag var 9-barnsmor utan sjal, ren överlevnadsinstinkt.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. En aff-fråga då när jag ändå är här:
    By KAJO! in forum Ordet är fritt
    Svar: 21
    Senaste inlägg: 2011-03-25, 21:16
  2. och när jag ändå håller på fråga kan jag
    By Anna-UK in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2010-04-24, 00:47
  3. En korkad men ändå en fråga??
    By morsamorsan in forum _0702 Februaribarn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2008-01-10, 08:02
  4. fel snack men fråga ändå
    By Nule in forum Mat & dryck
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-12-30, 00:07
  5. Ej barnvagn men en fråga ändå
    By YoCheri in forum Bebissnack
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-09-07, 13:51
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar