Får jag smyga in här..?
Änglabarn
  1. Medlem sedan
    Aug 2003
    #1

    Får jag smyga in här..?

    Jag har läst här inne sedan jag/vi fick beskedet att flickan i min mage var sjuk, trisomi 18 med stort hygrom, och inte skulle överleva ens tiden ut i magen. I v.17 avbröt vi graviditeten och vår Ängla blev fri, f/d 16/3-06.

    Nu börjar skuldkänslorna släppa lite och den rena sorgen tar över.
    Sorgen och saknaden är enorm.
    Har inte vågat skriva här inne tidigare just pga skulden, skulden för att JAG avbröt, JAG övergav lilla Ängla.
    Men nu börjar sanningen tränga igenom, jag kunde faktiskt inte ha gjort på något annat sätt, ingen skulle ha mått bättre om jag låtit henne dö själv i magen ett par veckor senare.
    Sanningen för mig är att jag har förlorat ett barn, även om hon inte var så \"gammal\" så var hon ju inte mindre mitt barn för det.
    Känner att jag behöver vara här hos er lite, även om jag kanske inte skriver så mycket så vill jag ha möjligheten att få skriva av mig NÄR jag behöver det, ok?

    Passar på att skicka en drös tröst- och styrkekramar till alla er andra änglamammor som stöttar o tröstar varandra så fint här.
  2. 1
    Får jag smyga in här..? Jag har läst här inne sedan jag/vi fick beskedet att flickan i min mage var sjuk, trisomi 18 med stort hygrom, och inte skulle överleva ens tiden ut i magen. I v.17 avbröt vi graviditeten och vår Ängla blev fri, f/d 16/3-06.

    Nu börjar skuldkänslorna släppa lite och den rena sorgen tar över.
    Sorgen och saknaden är enorm.
    Har inte vågat skriva här inne tidigare just pga skulden, skulden för att JAG avbröt, JAG övergav lilla Ängla.
    Men nu börjar sanningen tränga igenom, jag kunde faktiskt inte ha gjort på något annat sätt, ingen skulle ha mått bättre om jag låtit henne dö själv i magen ett par veckor senare.
    Sanningen för mig är att jag har förlorat ett barn, även om hon inte var så \"gammal\" så var hon ju inte mindre mitt barn för det.
    Känner att jag behöver vara här hos er lite, även om jag kanske inte skriver så mycket så vill jag ha möjligheten att få skriva av mig NÄR jag behöver det, ok?

    Passar på att skicka en drös tröst- och styrkekramar till alla er andra änglamammor som stöttar o tröstar varandra så fint här.
  3. Medlem sedan
    Apr 2002
    #2

    välkommen

    hit och känn tröst och stöd och dela med dig gärna av dina tankar... Det hjälper många att man inte alls är ensam om vad man tänker... när nån har skrivit, så har jag känt precis lika dant... Viktigaste är att man inte är ensam.
    Detta snacket var stort stöd för mig i början och är det fortfarande, fast man inte skriver lika ofta nu. Bara när man kanske har nått tungt på hjärtat...
    kram och grattis till din dotter och beklagar att hon inte fick stanna. Jag förlorade Robin i v21+4. =(
    styrkekram till dig.
  4. 2
    välkommen hit och känn tröst och stöd och dela med dig gärna av dina tankar... Det hjälper många att man inte alls är ensam om vad man tänker... när nån har skrivit, så har jag känt precis lika dant... Viktigaste är att man inte är ensam.
    Detta snacket var stort stöd för mig i början och är det fortfarande, fast man inte skriver lika ofta nu. Bara när man kanske har nått tungt på hjärtat...
    kram och grattis till din dotter och beklagar att hon inte fick stanna. Jag förlorade Robin i v21+4. =(
    styrkekram till dig.
  5. Medlem sedan
    Jan 2006
    #3

    Åh vännen.

    Tårarna kom nu när jag läste ditt inlägg. Åh, lilla Ängla. Men hon är hos min Agnes nu det är jag säker på.

    Jag förstår att det är jättejobbigt för dig. Men du måste släppa skuldkänslorna. Du kunde inte gjort något annorlunda. Du hade inget annat val. Sorgen måste få sin tid och gråta har sin tid. Det är bra att du hittat in hit. Det är skönt med stöd från andra. Jag tänker på dig. Jag tänder ett ljus för Ängla ikväll.

    Många styrkekramar
  6. 3
    Åh vännen. Tårarna kom nu när jag läste ditt inlägg. Åh, lilla Ängla. Men hon är hos min Agnes nu det är jag säker på.

    Jag förstår att det är jättejobbigt för dig. Men du måste släppa skuldkänslorna. Du kunde inte gjort något annorlunda. Du hade inget annat val. Sorgen måste få sin tid och gråta har sin tid. Det är bra att du hittat in hit. Det är skönt med stöd från andra. Jag tänker på dig. Jag tänder ett ljus för Ängla ikväll.

    Många styrkekramar
  7. Medlem sedan
    Aug 2003
    #4

    Tack!

    Förstår precis vad du menar, har ju läst här en del och kännt igen mig i andras känslor, och det är som du säger, skönt att upptäcka att man inte är ensam!
    Din och Robins historia känner jag väl till (påminner om min..) följde er på avstånd som flitig läsare på OÄF då, har också tittat in på Robins sida, fin! Var ledsen för det som hände dig då (och nu) men som odrabbad visste jag inte vad jag kunde skriva till dig som tröst. Nu kan jag förstå bättre så jag gratulerar dig till din fina son och beklagar att han inte kunde stanna hos er.
    Håller även tummar för syskon till Robin snart.
    Kram tillbaka.
  8. 4
    Tack! Förstår precis vad du menar, har ju läst här en del och kännt igen mig i andras känslor, och det är som du säger, skönt att upptäcka att man inte är ensam!
    Din och Robins historia känner jag väl till (påminner om min..) följde er på avstånd som flitig läsare på OÄF då, har också tittat in på Robins sida, fin! Var ledsen för det som hände dig då (och nu) men som odrabbad visste jag inte vad jag kunde skriva till dig som tröst. Nu kan jag förstå bättre så jag gratulerar dig till din fina son och beklagar att han inte kunde stanna hos er.
    Håller även tummar för syskon till Robin snart.
    Kram tillbaka.
  9. Medlem sedan
    Aug 2005
    #5

    Hej.

    Det är klart att du får vara här. Du får skriva så mycket du vill eller bara läsa. Och ja, du har också förlorat ett barn. Egentligen är inte två historier likadana här inne så du är precis lika välkommen som alla andra. Saknaden är samma för alla.

    Jag blir himla ledsen när jag läser vad du varit med om. Jag hoppas du kan få lite stöd från oss här inne.

    Varm kram,
    Emma
  10. 5
    Hej. Det är klart att du får vara här. Du får skriva så mycket du vill eller bara läsa. Och ja, du har också förlorat ett barn. Egentligen är inte två historier likadana här inne så du är precis lika välkommen som alla andra. Saknaden är samma för alla.

    Jag blir himla ledsen när jag läser vad du varit med om. Jag hoppas du kan få lite stöd från oss här inne.

    Varm kram,
    Emma
  11. Medlem sedan
    Aug 2003
    #6

    Så skönt...

    att få stöd! Tårarna forsar just nu, mest av tacksamhet för att ni finns, ni andra drabbade, som trots er egen sorg orkar stötta andra.
    Ja, Ängla och Agnes och alla andra små änglar har det nog bra tillsammans, där de nu är.
    Ett ljus brinner här också för Ängla, ska tända ett till för alla de andra änglarna jag med.
    Kramar tillbaka.
  12. 6
    Så skönt... att få stöd! Tårarna forsar just nu, mest av tacksamhet för att ni finns, ni andra drabbade, som trots er egen sorg orkar stötta andra.
    Ja, Ängla och Agnes och alla andra små änglar har det nog bra tillsammans, där de nu är.
    Ett ljus brinner här också för Ängla, ska tända ett till för alla de andra änglarna jag med.
    Kramar tillbaka.
  13. Medlem sedan
    Aug 2003
    #7

    Bara att få vara..

    ..här känns bra!
    Lika varm kram tillbaka.
  14. 7
    Bara att få vara.. ..här känns bra!
    Lika varm kram tillbaka.
  15. Medlem sedan
    Apr 2002
    #8

    Blir rörd

    av dina varma ord... =) och glad. han hade ju potters syndrome. Vanligt bland killbebisar. tyvärr.... Nån gång under tiden så kom det en tanke:
    \"tänk om han är sjuk?\" usch jag hade ju rätt. blä. Fast det bästa var att jag kände på mig från början att det var en pojke. =) Sen fattade jag iaf inte att det var en han fastän jag såg lilla snoppen. =) Blev så förvånad att jag hade rätt. hihi....
    Kände du nått sånt vilket kön?
    kraaaaaam
  16. 8
    Blir rörd av dina varma ord... =) och glad. han hade ju potters syndrome. Vanligt bland killbebisar. tyvärr.... Nån gång under tiden så kom det en tanke:
    \"tänk om han är sjuk?\" usch jag hade ju rätt. blä. Fast det bästa var att jag kände på mig från början att det var en pojke. =) Sen fattade jag iaf inte att det var en han fastän jag såg lilla snoppen. =) Blev så förvånad att jag hade rätt. hihi....
    Kände du nått sånt vilket kön?
    kraaaaaam
  17. Medlem sedan
    Aug 2003
    #9

    Japp!

    Kände både könet och att allt inte stod helt rätt till med plmommon (arbetsnamnet på bebben). T.ex var jag helt inställd på någon form av fosterdiagnostik, först tänkte jag mest på NUPP men valde att hoppa över det o göra fvp istället (hade helst velat göra mkp men det \"fick\" jag inte för BM, vi har ju inga kromosomavvikelser i släkten...).
    På namnsnack skrev jag för länge sedan bl.a att jag tyckte om namnet Ängla men inte ville ha ett sånt namn med så direkt innebörd....... (föraning?)
    Graviditeten liknade inte någon av mina tidigare, kändes \"annorlunda\" på något abstrakt sätt...
    Många \"signaler\" fanns där som sagt.. Konstigt det där att kroppen \"vet\" men inte hjärnan..eller så är man dålig på att lita på sin kropp o känsla kanske.
    Ytterligare en lärdom att ta till sig.
    Kram igen.
  18. 9
    Japp! Kände både könet och att allt inte stod helt rätt till med plmommon (arbetsnamnet på bebben). T.ex var jag helt inställd på någon form av fosterdiagnostik, först tänkte jag mest på NUPP men valde att hoppa över det o göra fvp istället (hade helst velat göra mkp men det \"fick\" jag inte för BM, vi har ju inga kromosomavvikelser i släkten...).
    På namnsnack skrev jag för länge sedan bl.a att jag tyckte om namnet Ängla men inte ville ha ett sånt namn med så direkt innebörd....... (föraning?)
    Graviditeten liknade inte någon av mina tidigare, kändes \"annorlunda\" på något abstrakt sätt...
    Många \"signaler\" fanns där som sagt.. Konstigt det där att kroppen \"vet\" men inte hjärnan..eller så är man dålig på att lita på sin kropp o känsla kanske.
    Ytterligare en lärdom att ta till sig.
    Kram igen.
  19. Medlem sedan
    Apr 2002
    #10

    Annars förutom

    tanken så hade jag en bra graviditet. Lite lagom illamående så man slapp å spy, Mest i början, v13 tror jag den avtog. Lite svullna fötter ett tag. Men det gav sig. Kopplade bort tanken och njöt av fulla drag. =) hade lite ont i svanken men annars inget fel =). Vilken vecka fick du din Ängla? kram
  20. 10
    Annars förutom tanken så hade jag en bra graviditet. Lite lagom illamående så man slapp å spy, Mest i början, v13 tror jag den avtog. Lite svullna fötter ett tag. Men det gav sig. Kopplade bort tanken och njöt av fulla drag. =) hade lite ont i svanken men annars inget fel =). Vilken vecka fick du din Ängla? kram
  21. Medlem sedan
    Aug 2003
    #11

    V.16+5 föddes hon.

    Fast hon var tillväxthämmad redan då och inte större än drygt 15 v.
    Min graviditet var också \"bra\", mådde lite illa men kräktes aldrig, men det kändes bara inte likadant som de två tidigare. Väldigt abstrakt, inget jag riktigt kan beskriva.
  22. 11
    V.16+5 föddes hon. Fast hon var tillväxthämmad redan då och inte större än drygt 15 v.
    Min graviditet var också \"bra\", mådde lite illa men kräktes aldrig, men det kändes bara inte likadant som de två tidigare. Väldigt abstrakt, inget jag riktigt kan beskriva.
  23. Anna-Karin m ÄnglaLilly
    #12

    Välkommen

    hit, vad skönt att du äntligen vågat skriva. Har några vänner som också avbröt graviditeten ungefär vid samma tidpunkt som du, och de pratar också mycket om att känna skuld.
    Vad skönt att du har börjat se på det lite annorlunda, även om jag förstår att det måste vara otroligt svårt.

    Stor kram
  24. 12
    Välkommen hit, vad skönt att du äntligen vågat skriva. Har några vänner som också avbröt graviditeten ungefär vid samma tidpunkt som du, och de pratar också mycket om att känna skuld.
    Vad skönt att du har börjat se på det lite annorlunda, även om jag förstår att det måste vara otroligt svårt.

    Stor kram
  25. Medlem sedan
    Dec 2000
    #13

    Välkommen hit!

    Jag är också ny här.

    Jag är så ledsen över att er lilla flicka var sjuk! Jag har ungefär samma historia, bara att det var några veckor senare. Min flicka hade Triploidi och vi hade inget annat val än att avbryta, sa läkarna. Och jag höll med, på det logiska planet. Men- på det känslomässiga planet skulle det visa dig att det var bra mycket svårare!
    Jag känner såväl igen mig i det du skriver om skulden! Jag har känt likadant.

    Skickar många kramar!
  26. 13
    Välkommen hit! Jag är också ny här.

    Jag är så ledsen över att er lilla flicka var sjuk! Jag har ungefär samma historia, bara att det var några veckor senare. Min flicka hade Triploidi och vi hade inget annat val än att avbryta, sa läkarna. Och jag höll med, på det logiska planet. Men- på det känslomässiga planet skulle det visa dig att det var bra mycket svårare!
    Jag känner såväl igen mig i det du skriver om skulden! Jag har känt likadant.

    Skickar många kramar!
  27. Medlem sedan
    Aug 2003
    #14

    Tack!

    Just de där krockarna mellan förnuft o känsla är så jobbiga. Förstod också med hjärnan vad som var \"rätt\" men hjärtat sa ju något helt annat!
    Var på återbesök på SÖS igår och frågade då, igen, vad läkaren trodde om just vår lilla tös och hon sa, igen, att hon troligen inte ens skulle ha överlevt tills ordinare UL i v 18-19. Det var på något sätt skönt att höra det, lite av skulden suddades ut när jag kunde ta in vad hon sa, till skillnad från förra gången hon sa det, då var jag i chock efter fvp-svaret.
    Kramar tillbaka.
  28. 14
    Tack! Just de där krockarna mellan förnuft o känsla är så jobbiga. Förstod också med hjärnan vad som var \"rätt\" men hjärtat sa ju något helt annat!
    Var på återbesök på SÖS igår och frågade då, igen, vad läkaren trodde om just vår lilla tös och hon sa, igen, att hon troligen inte ens skulle ha överlevt tills ordinare UL i v 18-19. Det var på något sätt skönt att höra det, lite av skulden suddades ut när jag kunde ta in vad hon sa, till skillnad från förra gången hon sa det, då var jag i chock efter fvp-svaret.
    Kramar tillbaka.
  29. Medlem sedan
    Aug 2003
    #15

    Tack!

    Otroligt svårt är det, förnuft och känsla är ju som bekant inte riktigt överrens alltid...
    Men det känns väldigt bra att ha börjat skriva här, och att jag fått ett så fint bemötande av er gulliga tjejer här inne.
    Kramar tillbaka.
  30. 15
    Tack! Otroligt svårt är det, förnuft och känsla är ju som bekant inte riktigt överrens alltid...
    Men det känns väldigt bra att ha börjat skriva här, och att jag fått ett så fint bemötande av er gulliga tjejer här inne.
    Kramar tillbaka.
  31. Medlem sedan
    Apr 2002
    #16

    Har ni

    nån grav eller minneslund? Jag väntar på att Robins sten ska bli klar. suck, så man kan gå vidare i prosessen.. Det blir lite lååångdraget. =( kram
  32. 16
    Har ni nån grav eller minneslund? Jag väntar på att Robins sten ska bli klar. suck, så man kan gå vidare i prosessen.. Det blir lite lååångdraget. =( kram
  33. Medlem sedan
    Aug 2003
    #17

    Minneslund

    blir det för Ängla.
    Kändes rätt för både mig o min man.
  34. 17
    Minneslund blir det för Ängla.
    Kändes rätt för både mig o min man.
  35. Medlem sedan
    Jul 2005
    #18

    Vill inte säga

    Välkommen till fler här inne,men tyvärr så växer antalet änglaföräldrar och jag hoppas att du känner dig välkommen till oss ändå.
    Här finns vi för varandra,vi kan stötta och trösta varann och vi förstår varandra på ett sätt som ingen anna gör.Så självklart ska du känna att du kan stanna här,aktiv eller mindre aktiv.Men vi finns för varann.
    Massa stärkande kramar till dig och din familj.
  36. 18
    Vill inte säga Välkommen till fler här inne,men tyvärr så växer antalet änglaföräldrar och jag hoppas att du känner dig välkommen till oss ändå.
    Här finns vi för varandra,vi kan stötta och trösta varann och vi förstår varandra på ett sätt som ingen anna gör.Så självklart ska du känna att du kan stanna här,aktiv eller mindre aktiv.Men vi finns för varann.
    Massa stärkande kramar till dig och din familj.
  37. Medlem sedan
    Aug 2003
    #19

    Visst får du det!


    Jag följde dig och Ängla inne på snacket om fosterdiagnostik, och även om jag inte skrev något då var och är jag så ledsen att Ängla inte kunde stanna hos er!

    Ni berörde mig så mycket, kanske eftersom trisomi 18 liknar trisomi 13, vilket min son Elric hade. Han föddes dock efter fullgången graviditet, och idag är jag oändligt tacksam för att jag slapp fatta ett av de svåraste beslut jag tror man kan behöva ta! Visst, förnuftet säger en sak, men känslor är ju något helt annat. Min egen erfarenhet är dessutom att när man förlorat ett barn med en så allvarlig diagnos får man väldigt ofta höra just förnuftiga förklaringar som tröst från omgivningen, och då kan tyvärr de där \"oförnuftiga\" känslorna man tampas med kännas ännu jobbigare att hantera. Istället för att diagnosen gör det lättare kan den också stundtals göra sorgen ännu tyngre tycker jag, som en dubbel sorg...dels sorgen efter barnet och dels sorgen över att barnet var sjukt.

    Ja, det blev lite svamligt, men jag hoppas du förstår att du absolut är välkommen hit!

  38. 19
    Visst får du det!
    Jag följde dig och Ängla inne på snacket om fosterdiagnostik, och även om jag inte skrev något då var och är jag så ledsen att Ängla inte kunde stanna hos er!

    Ni berörde mig så mycket, kanske eftersom trisomi 18 liknar trisomi 13, vilket min son Elric hade. Han föddes dock efter fullgången graviditet, och idag är jag oändligt tacksam för att jag slapp fatta ett av de svåraste beslut jag tror man kan behöva ta! Visst, förnuftet säger en sak, men känslor är ju något helt annat. Min egen erfarenhet är dessutom att när man förlorat ett barn med en så allvarlig diagnos får man väldigt ofta höra just förnuftiga förklaringar som tröst från omgivningen, och då kan tyvärr de där \"oförnuftiga\" känslorna man tampas med kännas ännu jobbigare att hantera. Istället för att diagnosen gör det lättare kan den också stundtals göra sorgen ännu tyngre tycker jag, som en dubbel sorg...dels sorgen efter barnet och dels sorgen över att barnet var sjukt.

    Ja, det blev lite svamligt, men jag hoppas du förstår att du absolut är välkommen hit!

  39. Medlem sedan
    Aug 2003
    #20

    Precis!

    Känner igen precis allt som du skriver! Anhörigas \"tröstande\" kommentarer, som: -Men det var väl tur att de såg det så här tidigt. Eh, vadå tur?!?!?! Var det tur att jag bar ett svårt sjukt barn, eller? Var det tur att hon ändå skulle dött? Äh, folk fattar ju inte ett dugg! Och precis som du skriver blir ju mina känslor helt plötsligt ännu mera \"fel\" när folk säger såna saker... Bara ni andra drabbade kan nog förstå, jag får försöka förstå att folk faktiskt tror att de tröstar mig när de säger så, att de faktiskt inte vill en något ont.
    Håller även med om att diagnosen gör det till en sorts dubbel sorg. Känner själv fortfarande ilska för världens orättvisa som kastade denna \"erfarenhet\" på mig. En erfarenhet ingen borde behöva ha.
    Och du, det var inte ett dugg svamligt, jag förstod vartenda ord.
    Tackar för ditt varma välkomnande och passar på att beklaga att lille Elric inte heller kunde få stanna här på jorden.
    Kram
  40. 20
    Precis! Känner igen precis allt som du skriver! Anhörigas \"tröstande\" kommentarer, som: -Men det var väl tur att de såg det så här tidigt. Eh, vadå tur?!?!?! Var det tur att jag bar ett svårt sjukt barn, eller? Var det tur att hon ändå skulle dött? Äh, folk fattar ju inte ett dugg! Och precis som du skriver blir ju mina känslor helt plötsligt ännu mera \"fel\" när folk säger såna saker... Bara ni andra drabbade kan nog förstå, jag får försöka förstå att folk faktiskt tror att de tröstar mig när de säger så, att de faktiskt inte vill en något ont.
    Håller även med om att diagnosen gör det till en sorts dubbel sorg. Känner själv fortfarande ilska för världens orättvisa som kastade denna \"erfarenhet\" på mig. En erfarenhet ingen borde behöva ha.
    Och du, det var inte ett dugg svamligt, jag förstod vartenda ord.
    Tackar för ditt varma välkomnande och passar på att beklaga att lille Elric inte heller kunde få stanna här på jorden.
    Kram
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Nu ska jag smyga ut och sno hem
    By EllaNora in forum Ordet är fritt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2012-03-09, 14:37
  2. Nu ska vi smyga in...
    By Annica med A o L in forum _05 Höstbarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2008-10-08, 21:43
  3. Får jag smyga mig in här?
    By karamell in forum _0904 Aprilbarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2008-09-28, 16:06
  4. Får man smyga in här?
    By Tina fd TG in forum _0706 Junibarn
    Svar: 31
    Senaste inlägg: 2007-05-31, 19:22
  5. Får jag smyga in...
    By Chiqita75 in forum _0708 Augustibarn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2007-02-01, 10:31
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar