Hej!
Jag fick veta igår att jag är gravid i tredje månaden, första känslan var att jag kan ju inte behålla det här barnet. Jag har ju bokat en tre månaders resa till Asien den 27 April! Sen ska jag ju plugga i Falun (Bor i Östersund)till hösten och tre år framåt. Men har jag verkligen mage att ta bort den lilla krabaten som jag fått äran att bära i mig? Hur ska man tänka. Jag har så många tankar i huvudet och jag kan bara inte sortera dom riktigt. Någon som känner lika eller har ett råd till mig? Vore väldigt tacksam.
1
Hur ser man klart? Hej!
Jag fick veta igår att jag är gravid i tredje månaden, första känslan var att jag kan ju inte behålla det här barnet. Jag har ju bokat en tre månaders resa till Asien den 27 April! Sen ska jag ju plugga i Falun (Bor i Östersund)till hösten och tre år framåt. Men har jag verkligen mage att ta bort den lilla krabaten som jag fått äran att bära i mig? Hur ska man tänka. Jag har så många tankar i huvudet och jag kan bara inte sortera dom riktigt. Någon som känner lika eller har ett råd till mig? Vore väldigt tacksam.
Det låter faktiskt som om du redan bestämt dig tycker jag när lag läser din rad: \"Men har jag verkligen mage att ta bort den lilla krabaten som jag fått äran att bära i mig?\". Eller?
Barn kommer inte alltid lägligt och jag har själv gjort abort av den anledningen, så jag dömer verkligen ingen som tänker så.
Berätta hur din situation ser ut i övrigt? Sällskap? Pojkvän?
Kram
2
Hej Madeleine! Det låter faktiskt som om du redan bestämt dig tycker jag när lag läser din rad: \"Men har jag verkligen mage att ta bort den lilla krabaten som jag fått äran att bära i mig?\". Eller?
Barn kommer inte alltid lägligt och jag har själv gjort abort av den anledningen, så jag dömer verkligen ingen som tänker så.
Berätta hur din situation ser ut i övrigt? Sällskap? Pojkvän?
Jag bor tillsammans med min pojkvän (pappan). Och vi är så kära. Ingen av oss har ju jobb nu eftersom vi var tänkta att resa, och jag vet inte hur vi ska lösa det, kan ju inte välja och vraka bland jobben tyvärr. Ingen har mer utbildning än gymnasiet. Jag vill inte behöva känna att jag måste vrida och vända på varenda krona. Och samhället säger att man ska göra karriär innan man skaffar familj men varför kan man inte vända på det och ta tag i den biten när barnet börjar på dagis?
Har redan kommit på namn till lillen:O) Men vad jag vill varierar från timme till timme, det är väldigt jobbigt tycker jag. Pappan känner som jag, vet inte riktigt, väldigt mycket både och.
Tack för ditt svar
Kram
3
Mycket förvirrad Hej!
Jag bor tillsammans med min pojkvän (pappan). Och vi är så kära. Ingen av oss har ju jobb nu eftersom vi var tänkta att resa, och jag vet inte hur vi ska lösa det, kan ju inte välja och vraka bland jobben tyvärr. Ingen har mer utbildning än gymnasiet. Jag vill inte behöva känna att jag måste vrida och vända på varenda krona. Och samhället säger att man ska göra karriär innan man skaffar familj men varför kan man inte vända på det och ta tag i den biten när barnet börjar på dagis?
Har redan kommit på namn till lillen:O) Men vad jag vill varierar från timme till timme, det är väldigt jobbigt tycker jag. Pappan känner som jag, vet inte riktigt, väldigt mycket både och.
och ingen annan kan ju tyvärr göra valet åt er...VIlle bara säga att jag själv har fått tre barn och nu i våras påbörjade jag min utbildning så visst går det att göra det åt \"fel\" håll också,och det är perfekt att plugga och ha små barn då de slipper långa dagar på dagis, får långa lov etc. Självklart finns det ju fördelar med att ha en utbildning och ekonomi innan, men allt går och ingenting är fel...Har även gjort en abort nyligen.
Hoppas att ni lyckas få någon klarhet i era tankegångar, det är ett stort beslut och jag tycker det låter bra att ni båda har varandra att prata öppet med.
Lycka till hur det än blir.
5
Förstår att det är svårt och ingen annan kan ju tyvärr göra valet åt er...VIlle bara säga att jag själv har fått tre barn och nu i våras påbörjade jag min utbildning så visst går det att göra det åt \"fel\" håll också,och det är perfekt att plugga och ha små barn då de slipper långa dagar på dagis, får långa lov etc. Självklart finns det ju fördelar med att ha en utbildning och ekonomi innan, men allt går och ingenting är fel...Har även gjort en abort nyligen.
Hoppas att ni lyckas få någon klarhet i era tankegångar, det är ett stort beslut och jag tycker det låter bra att ni båda har varandra att prata öppet med.
Lycka till hur det än blir.
Jag vet inte, jag tror att jag skulle fundera mycket på hur det skulle vara med bäbisen, hur den lille skulle se ut, hur han/hon skulle vara.Jo jag skulle nog fundera en hel del. Men jag kan inte säga att jag skulle känna det som att jag fattat fel beslut, är ju självklart svårt att säga nu. På Onsdag ska jag iväg och göra ultraljud, kanske känns beslutet mer klart sedan? Jag hoppas det.Har du barn förresten?
6
Svårt att säga Jag vet inte, jag tror att jag skulle fundera mycket på hur det skulle vara med bäbisen, hur den lille skulle se ut, hur han/hon skulle vara.Jo jag skulle nog fundera en hel del. Men jag kan inte säga att jag skulle känna det som att jag fattat fel beslut, är ju självklart svårt att säga nu. På Onsdag ska jag iväg och göra ultraljud, kanske känns beslutet mer klart sedan? Jag hoppas det.Har du barn förresten?
jag har två härliga busfrön som just åkt iväg en sväng med sin pappa. Husfrid råder! :)
Vet du om att man har rätt till samtal med kurator om man överväger abort? En kurator tror jag också kan hjälpa dig med det som jag tror du funderar mest kring - de ekonomiska aspekterna.
Kram
8
Ja ... jag har två härliga busfrön som just åkt iväg en sväng med sin pappa. Husfrid råder! :)
Vet du om att man har rätt till samtal med kurator om man överväger abort? En kurator tror jag också kan hjälpa dig med det som jag tror du funderar mest kring - de ekonomiska aspekterna.
en kurator på onsdag. Jag tror inte att jag fattar något beslut innan dess. Är lite nervös faktist, men det blir nog skönt att få prata med någon som kan och kanske ser andra möjliheter. Just idag har jag längtat efter att få hålla om den lille och få se vem det är jag bär på...Jag kommer på mig själv med att le när jag tänker på det som är.
Passar på att njuter när huset är tomt? :O)
Kram
9
Ska träffa en kurator på onsdag. Jag tror inte att jag fattar något beslut innan dess. Är lite nervös faktist, men det blir nog skönt att få prata med någon som kan och kanske ser andra möjliheter. Just idag har jag längtat efter att få hålla om den lille och få se vem det är jag bär på...Jag kommer på mig själv med att le när jag tänker på det som är.
När jag vart gravid med vårat första barn var jag 19 år, sambon också och vi hade då varit tillsammans i 6 månader. Sambon flyttade då in hos mig och min pappa och jobbade svart..
Samma dag jag hade BF köpte vi en lägenhet (Vi bodde alltså tillsammans hemma hos min pappa fram tills dess)
Stora tjejen kom 3 dagar efter inflyttning..
Nu bor vi i en villa på 120 kvm, tomten är på 3100 och vi fick en son år -04.
Sambon är egenföretagare och tjänar kring 60.000 varje månad. Han slutade skolan efter 9:an!
Min abort gjorde jag pga av min ohälsa (psykisk dålig just nu) och för att jag hade ätit starka mediciner då och jag ville inte riskera nåt..
Det jag ville säga var att allt inte går som man planerat ändå! Det spelar ingen roll hur mycket man än försöker, ibland funkar det bara inte och på dig låter det som du vill ha det här barnet?
Sätt dig med pojkvännen och skriv en + och en - lista och lycka till! Kram!
11
Får jag bara säga en sak innan du beslutar dig för något?!
När jag vart gravid med vårat första barn var jag 19 år, sambon också och vi hade då varit tillsammans i 6 månader. Sambon flyttade då in hos mig och min pappa och jobbade svart..
Samma dag jag hade BF köpte vi en lägenhet (Vi bodde alltså tillsammans hemma hos min pappa fram tills dess)
Stora tjejen kom 3 dagar efter inflyttning..
Nu bor vi i en villa på 120 kvm, tomten är på 3100 och vi fick en son år -04.
Sambon är egenföretagare och tjänar kring 60.000 varje månad. Han slutade skolan efter 9:an!
Min abort gjorde jag pga av min ohälsa (psykisk dålig just nu) och för att jag hade ätit starka mediciner då och jag ville inte riskera nåt..
Det jag ville säga var att allt inte går som man planerat ändå! Det spelar ingen roll hur mycket man än försöker, ibland funkar det bara inte och på dig låter det som du vill ha det här barnet?
Sätt dig med pojkvännen och skriv en + och en - lista och lycka till! Kram!
för att hehålla barnet! Känns jättebra. Jo vi har börjat förtså att det inte går att planera hela livet, det är väl det som gör det lite spännande oxå. Tack så mycket för dett svar!!
Ha det bra
Kram
12
Har bestämt oss för att hehålla barnet! Känns jättebra. Jo vi har börjat förtså att det inte går att planera hela livet, det är väl det som gör det lite spännande oxå. Tack så mycket för dett svar!!
Ha det bra
Kram
Det märktes i dina inlägg vartåt det lutade. Kul att vi (hoppas jag) kunde styrka dig i dina förhoppningar.
Kram och lycka till! Det är SÅ häftigt att vara gravid (och en aning skrämmande) och barn är det absolut bästa med livet - tycker jag - en stolt mamma till två.
13
Grattis! Det märktes i dina inlägg vartåt det lutade. Kul att vi (hoppas jag) kunde styrka dig i dina förhoppningar.
Kram och lycka till! Det är SÅ häftigt att vara gravid (och en aning skrämmande) och barn är det absolut bästa med livet - tycker jag - en stolt mamma till två.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
