Skrivet: 2006-04-24, 10:55
#1
Agneta H. m. fl.
Angående amning av barn som är t. ex. sju och uppåt som diskuteras nedan: har inte alla någon sorts gräns för när man inte längre tycker att det verkar \"sunt\" att amma och är det inte helt enkelt så att den gränsen går på olika ställen för olika personer? Är det krångligare än så?
Därutöver: Att tala om ett sunt förhållande till bröst vs. ett sexuellt förhållande – är det motsättningar? Båda är väl lika naturliga? Och att bröst ÄR sexuellt laddat, råder det väl ingen tvivel om. Jag ser ingen självklar motsättning i det och undrar om det inte också är så att den kopplingen är så naturlig att vi alla – fast vid olika åldrar – sätter en gräns för någonstans vad som är OK. Om jag skulle se en mamma amma en trettonåring på sta\'n skulle jag tycka att det var väldigt onaturligt och osmakligt, måste jag erkänna. Och jag skulle undra mycket över relationen mellan barn och förälder. Är det då enbart mig det är \"fel på\"? Är 30 år då också lika sunt?
Lever vi inte alla efter samhällskonventioner? Att ha sex är också väldigt naturligt och en fantastisk form av närhet men ingenting jag gärna skulle se att alla gjorde mitt på gatan. Nu jämställer jag INTE amning med sex, men det finns en hel del gemensamma beröringspunkter och i vilket fall skulle nog majoriteten av befolkningen reagera med viss bestörtning. Frågan är om det är så vettigt att isolera en enda företeelse och ifrågasätta varför folk helst inte bevittnar en amningsstund mellan mor och åttaåring och samtidigt själv bekräfta en massa konventioner hela tiden? För det gör vi väl alla…? Vi angår ju på något sätt hela tiden varandra, när vi lever i ett samhälle och skall samexistera där. Om en massa människor tar anstöt av att jag ammar på offentlig plats, är det då inte vettigt och hänsysnfullt att sätta sig avskilt? jag kan ju tycka att det är rätt konstigt att det SKALL vara OK att amma öppet på t. ex. restaurang medan de flesta förmodligen mer öppet skulle tillstå att man inte gärna sitter topless och äter lunch.
Jag tycker inte att det finns självklara svar på detta. Men ibland känns det som att det väl enkelt avfärdas med att människor är perversa när de i själva verket kanske framförallt reagerar utifrån samhällskonventionen och inte utifrån någon sorts personlig perversion.