När Elliot är 20 månader ska jag börja lite smått ned dagis hade jag tänkt. Först fick vi plats på vårt sjättehandsalternativ men så i kväll ringde en Waldorfförskola och sa att de kanske (?) har en plats.
Jag är inte överens med allt Steiner skrivit. En del tycker jag rent av är direkt flum men överlag har förskolan en väldigt bra pedagogik på pappret i alla fall och små barngrupper (fyra barn/en pedagog).
Har någon erfarenhet av Waldorf?
1
Ev. plats på Waldorfförskola När Elliot är 20 månader ska jag börja lite smått ned dagis hade jag tänkt. Först fick vi plats på vårt sjättehandsalternativ men så i kväll ringde en Waldorfförskola och sa att de kanske (?) har en plats.
Jag är inte överens med allt Steiner skrivit. En del tycker jag rent av är direkt flum men överlag har förskolan en väldigt bra pedagogik på pappret i alla fall och små barngrupper (fyra barn/en pedagog).
sätta William på waldorf eftersom sambon satte P för det. Vi känner nämligen några (som idag är vuxna) som gick på Waldorf och berättar att det inte var bra för dem, de har inga bra minnen av det och tyckte hela idén överlag var jättejobbig och helst av allt hade velat gå på vanlig förskola.
Till hösten kommer jag ev. börja studera distans till barnskötare, och efter funderar jag på om jag kanske kunde ordna på något sätt så att jag kunde fortsätta vara hemma med William och kanske ta hand om andras barn eller så. Vet inte om jag vill släppa ut honom på förskola. De flesta är ju av äldre generation med inställningen om att pojkar inte gråter etc, så jag är rädd att han ska få höra saker vi inte står för. Det är nog lätt hänt när man stressar med många barn och blir trött och stressad att man inte bekräftar barnen, ställer sig som vuxen ovanför barnen etc. Å andra sidan kan jag inte styra över hur övriga världen beter sig och förr eller senare kommer William att få andra influenser i sitt liv och jag kan inte skydda honom från att ha andra vuxenkontakter även om det skär i min mage att höra vad många andra vuxna står för, att vuxna kan retas och tror att dem är roliga när de trycker ner ett barns självförtroende (detta är inget jag associerar till förskola, men däremot erfarenheter sen William kom att folk har gjort så)
Men jag vill gärna vara den största influensen så länge som möjligt så att han är väl rustad när han går ut i världen.
2
Jag \"får\" inte.. sätta William på waldorf eftersom sambon satte P för det. Vi känner nämligen några (som idag är vuxna) som gick på Waldorf och berättar att det inte var bra för dem, de har inga bra minnen av det och tyckte hela idén överlag var jättejobbig och helst av allt hade velat gå på vanlig förskola.
Till hösten kommer jag ev. börja studera distans till barnskötare, och efter funderar jag på om jag kanske kunde ordna på något sätt så att jag kunde fortsätta vara hemma med William och kanske ta hand om andras barn eller så. Vet inte om jag vill släppa ut honom på förskola. De flesta är ju av äldre generation med inställningen om att pojkar inte gråter etc, så jag är rädd att han ska få höra saker vi inte står för. Det är nog lätt hänt när man stressar med många barn och blir trött och stressad att man inte bekräftar barnen, ställer sig som vuxen ovanför barnen etc. Å andra sidan kan jag inte styra över hur övriga världen beter sig och förr eller senare kommer William att få andra influenser i sitt liv och jag kan inte skydda honom från att ha andra vuxenkontakter även om det skär i min mage att höra vad många andra vuxna står för, att vuxna kan retas och tror att dem är roliga när de trycker ner ett barns självförtroende (detta är inget jag associerar till förskola, men däremot erfarenheter sen William kom att folk har gjort så)
Men jag vill gärna vara den största influensen så länge som möjligt så att han är väl rustad när han går ut i världen.
Vi hade funderingar när den äldste var liten, då gällde det i så fall förskoleklass och låg-mellanstadium. Även om jag som du sympatiserar med delar av pedagogiken osv. så insåg jag snart att jag skulle få svårare att hantera alla vuxna, både personal och föräldrar, som kanske var hängivna hela paketet på ett helt annat sätt än jag. Kanske fördomsfullt och inskränkt, men det var i alla fall något vi starkt INTE kände för.
3
Nix Vi hade funderingar när den äldste var liten, då gällde det i så fall förskoleklass och låg-mellanstadium. Även om jag som du sympatiserar med delar av pedagogiken osv. så insåg jag snart att jag skulle få svårare att hantera alla vuxna, både personal och föräldrar, som kanske var hängivna hela paketet på ett helt annat sätt än jag. Kanske fördomsfullt och inskränkt, men det var i alla fall något vi starkt INTE kände för.
har också träffat på en vuxen som gått Waldorf, hon gick hela skolgången där, och upplevde att när hon kom till gymnasiet fick hon en jättechock, hon kunde ingenting som de andra kunde, och hon var heller inte fostrad i deras sätt att tänka. Idag önskar hon att hon gått i vanlig skola, faktiskt.
4
Jag med har också träffat på en vuxen som gått Waldorf, hon gick hela skolgången där, och upplevde att när hon kom till gymnasiet fick hon en jättechock, hon kunde ingenting som de andra kunde, och hon var heller inte fostrad i deras sätt att tänka. Idag önskar hon att hon gått i vanlig skola, faktiskt.
...vi hade grannar när barnen var små som hade sitt barn på Waldorfförskola, men som bytte till ett vanligt kommunalt dagis eftersom de inte alls var nöjda. De upplevde att det var väldigt svårt att kritisera verksamheten, när de försökte så möttes de av inställningen: \"Ni har valt den här inriktningen och då måste ni acceptera allt\", typ. De upplevde just detta att man måste s a s köpa hela paketet som du skriver. Deras känsla var också att det fanns en aggressionshämning på förskolan, att barnen inte tilläts att agera ut och fullt ut visa sina känslor utan då dämpades de omedelbart ner.
Nu är ju detta bara ett enda föräldrapars erfarenheter, men jag har faktiskt hört liknande även från andra håll. Samtidigt som jag också har hört från andra som varit väldigt positiva till Waldorf, så det är säkert olika och mycket beror givetvis på personalen på den enskilda förskolan.
Själv blir jag alltid lite skeptisk inför sådant som kan tolkas som \"läror\", det blir lätt lite frälsning och lite \"vi-mot-dom-känsla\" över det tycker jag och trots att jag tror det finns mycket klokt och bra i Waldorfpedagogiken så känner jag att det inte är något för oss.
5
Samma här faktiskt... ...vi hade grannar när barnen var små som hade sitt barn på Waldorfförskola, men som bytte till ett vanligt kommunalt dagis eftersom de inte alls var nöjda. De upplevde att det var väldigt svårt att kritisera verksamheten, när de försökte så möttes de av inställningen: \"Ni har valt den här inriktningen och då måste ni acceptera allt\", typ. De upplevde just detta att man måste s a s köpa hela paketet som du skriver. Deras känsla var också att det fanns en aggressionshämning på förskolan, att barnen inte tilläts att agera ut och fullt ut visa sina känslor utan då dämpades de omedelbart ner.
Nu är ju detta bara ett enda föräldrapars erfarenheter, men jag har faktiskt hört liknande även från andra håll. Samtidigt som jag också har hört från andra som varit väldigt positiva till Waldorf, så det är säkert olika och mycket beror givetvis på personalen på den enskilda förskolan.
Själv blir jag alltid lite skeptisk inför sådant som kan tolkas som \"läror\", det blir lätt lite frälsning och lite \"vi-mot-dom-känsla\" över det tycker jag och trots att jag tror det finns mycket klokt och bra i Waldorfpedagogiken så känner jag att det inte är något för oss.
...säkert 15 personer som gått Waldorfskola - och samtliga är idag högutbildade akademiker och ingen har haft några problem med sin skolgång (en del av dem är doktorander också). Jag tror att detta isf ligger på det personliga planet, många av de som går vanlig skola får också problem när de börjar gymnasiet, eller så har de haft otur att gå en mindre bra skola - det måste ju i rimlighetens namn finns skillander även på Waldorfskolor eftersom det är så himmelsvid skillnad mellan de kommunala!
Sedan finns det ju inget som säger att det behöver bli Waldorfskola bara för att man har barnen på ett Waldorfdagis! Och förskolen tycker jag bara innebär fördelar för barnen! De har små barngrupper, hög kvalité på maten, odlar grönsaker själva med barnen, naturen är viktig som redskap i lärandet liksom leken, de sätter absolut tyngdpunkt på barnet som individ och att barnet ska följa sin egen takt i utveckling och lärande och har stor lyhördhet just för barnets takt och val och indiviualitet - mycket AP! :)
Jag har rätt bra koll på Waldorfpedagogiken eftersom det är den typ av skola vi valt att våra barn ska gå i och därför läst på oerhört noga. Måste säga att inte heller jag håller med om allt Steiner skrev, men att dagens Waldorfskolor är mycket moderna och inte alls bara en massa flum, som myten om dem säger.
Det är alltså absolut inget fel på pedagogiken eller kvalitén på undervisningen på Waldorf, den håller lika hög kvalité som andra skolor - detta regleras rätt hårt av Farbror Staten nämligen och ingen friskola får ha sämre resultat än de kommunala. Jag läste t.o.m. för en tid sedan statistik som visade att Waldorfelever går ut med mycket högre snittkunskaper än snittet i kommunala skolor - minns tyvärr inte längre var jag läst detta.
I slutändan är det ändå personalen som gör verksamheten, så jag skulle besöka förskolan och prata med dem, kika på verksamheten och sedan bestämma mig. Pedagogiken är det, som sagt, inget fel på - den FÅR inte vara sämre än andra! - och då är det ju i slutändan bara ett besök och en känsla ni får då som kan avgöra, som jag ser det. :)
Lycka till!
6
Jag känner... ...säkert 15 personer som gått Waldorfskola - och samtliga är idag högutbildade akademiker och ingen har haft några problem med sin skolgång (en del av dem är doktorander också). Jag tror att detta isf ligger på det personliga planet, många av de som går vanlig skola får också problem när de börjar gymnasiet, eller så har de haft otur att gå en mindre bra skola - det måste ju i rimlighetens namn finns skillander även på Waldorfskolor eftersom det är så himmelsvid skillnad mellan de kommunala!
Sedan finns det ju inget som säger att det behöver bli Waldorfskola bara för att man har barnen på ett Waldorfdagis! Och förskolen tycker jag bara innebär fördelar för barnen! De har små barngrupper, hög kvalité på maten, odlar grönsaker själva med barnen, naturen är viktig som redskap i lärandet liksom leken, de sätter absolut tyngdpunkt på barnet som individ och att barnet ska följa sin egen takt i utveckling och lärande och har stor lyhördhet just för barnets takt och val och indiviualitet - mycket AP! :)
Jag har rätt bra koll på Waldorfpedagogiken eftersom det är den typ av skola vi valt att våra barn ska gå i och därför läst på oerhört noga. Måste säga att inte heller jag håller med om allt Steiner skrev, men att dagens Waldorfskolor är mycket moderna och inte alls bara en massa flum, som myten om dem säger.
Det är alltså absolut inget fel på pedagogiken eller kvalitén på undervisningen på Waldorf, den håller lika hög kvalité som andra skolor - detta regleras rätt hårt av Farbror Staten nämligen och ingen friskola får ha sämre resultat än de kommunala. Jag läste t.o.m. för en tid sedan statistik som visade att Waldorfelever går ut med mycket högre snittkunskaper än snittet i kommunala skolor - minns tyvärr inte längre var jag läst detta.
I slutändan är det ändå personalen som gör verksamheten, så jag skulle besöka förskolan och prata med dem, kika på verksamheten och sedan bestämma mig. Pedagogiken är det, som sagt, inget fel på - den FÅR inte vara sämre än andra! - och då är det ju i slutändan bara ett besök och en känsla ni får då som kan avgöra, som jag ser det. :)
...att jag känner tre familjer idag som har sina barn just på Waldorfförskola - och de är jättenöjda! Bl.a. för att de upplever personalen så öppen och lyhörd inför _föräldrarnas_ roll i verksamheten och att det går att som förälder påverka och ha insyn/inflytande på ett helt annat än det generellt är.
Synen på föräldrarna är ju också något som i Waldorfpedagogiken är \"bättre\" enligt mig, då man starkt trycker på samverkan mellan barn-pedagoger-föräldrar och att dagismiljön ska vara en förlängning av hemmamiljön och att ett samspel skall finnas mellan dessa miljöer och attd et alltså inte ska vara skilda företeelser mentalt för barnen. Då blir också föräldrarna viktigare i pedagogernas ögon s.a.s
7
Kan också tillägga. ...att jag känner tre familjer idag som har sina barn just på Waldorfförskola - och de är jättenöjda! Bl.a. för att de upplever personalen så öppen och lyhörd inför _föräldrarnas_ roll i verksamheten och att det går att som förälder påverka och ha insyn/inflytande på ett helt annat än det generellt är.
Synen på föräldrarna är ju också något som i Waldorfpedagogiken är \"bättre\" enligt mig, då man starkt trycker på samverkan mellan barn-pedagoger-föräldrar och att dagismiljön ska vara en förlängning av hemmamiljön och att ett samspel skall finnas mellan dessa miljöer och attd et alltså inte ska vara skilda företeelser mentalt för barnen. Då blir också föräldrarna viktigare i pedagogernas ögon s.a.s
…har åstadkommit en svensk skola som på många sätt är karastrofal idag och en enorm segregering i skolvärlden, så jag skulle inte våga förlita mig på honom i något avseende.
Sedan är det väl väldigt viktigt att man också som förälder får respons på och respekt för de åsikter man har när det gäller ens barn? Om man är van att ta aktiv del i sitt barns tillvaro, kan man väl inte gärna nöja sig med att läsa på och sedan konstatera att personalen nog vet bäst? Vad jag menar är inte att du förordar det, utan att det kan vara så att pedagogiken i sig är välfungerande, men att det generella klimatet i den delen av skolvärlden kan vara mindre bra ändå.
Jag undrar lite vad du lägger i \"högutbildad akademiker\"? Och så blir jag väldigt nyfiken på var du träffat så många Waldorfstudenter och -doktorander? Det är INTE ett ifrågasättande; blev bara nyfiken på utbildning och plats när de tydligen är såpass många omkring dig.
8
Men fabror Staten… …har åstadkommit en svensk skola som på många sätt är karastrofal idag och en enorm segregering i skolvärlden, så jag skulle inte våga förlita mig på honom i något avseende.
Sedan är det väl väldigt viktigt att man också som förälder får respons på och respekt för de åsikter man har när det gäller ens barn? Om man är van att ta aktiv del i sitt barns tillvaro, kan man väl inte gärna nöja sig med att läsa på och sedan konstatera att personalen nog vet bäst? Vad jag menar är inte att du förordar det, utan att det kan vara så att pedagogiken i sig är välfungerande, men att det generella klimatet i den delen av skolvärlden kan vara mindre bra ändå.
Jag undrar lite vad du lägger i \"högutbildad akademiker\"? Och så blir jag väldigt nyfiken på var du träffat så många Waldorfstudenter och -doktorander? Det är INTE ett ifrågasättande; blev bara nyfiken på utbildning och plats när de tydligen är såpass många omkring dig.
...det så att det svenska skolsystemet urholkats på många sätt och därför så jämförde jag ju bara inom det _befintliga_ - alltså; Waldorfskolorna måste leva upp till samma standard som den kommunala skolan. Att sedan den kommunala skolan har mycket i övrigt att önska när det gäller kvalité är ju en helt annan fråga. Nu handlade det ju om det befintliga utbudet och då är inte Waldorf sämre än någon annan skolform, godkänd av staten.
Jag håller inte alls med om att det \"generella klimatet i den delen av skolvärlden\" är mindre bra - tvärtom har jag ju erfaranhet och tagit del av erfarenheter som visar det motsatta, altlså att Waldorfskolorna generellt är bättre på att lyssna på föräldrarna och ta till sig deras åsikter - eftersom denna syn INGÅR i pedagogiken så tydligt.
Vad jag lägger i högutbildade akademiker? Tja, ingenjörer, doktorander, lektorer, läkare, samhällsvetare/statsvetare/språkvetare och arkeologer är några av de jag känner och refeerar till.
Hur jag känner dem? En något märklig fråga i mina ögon....
Jag känner en del av dem via mina år i politiken, andra genom familjens bekanta, vänner till min mans familj, mina vänner från studietiden och den tid jag själv rört mig i s.k. akademiska kretsar (vilket är större delen av mitt vuxan liv), en av dem träffade jag på tåget en dag och vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt och blev vänner - det är från många olika håll. En del är nära vänner, andra bekanta som jag pratat om just detta eftersom det intresserar mig.
Att jag känner så pass många som gått Waldorf beror väl dels på min tid i politiken och dels p.g.a. att man söker sig vänner som delar värderingar, livsåskådning etc. som man själv gör - varför skulle det vara så konstigt, tycker du, att du behöver specifikt fråga om det? Vad har du själv för vänner och umgänge - och varför har du det? Var har du träffat dem?
Vad var det mer du ville ha redogörelse för....jo, studiorter var det va? Mest Uppsala, Lund, Umeå och Stockholm - men även någon från Linköping och ett par från Göteborg. Ett par dessutom från andra länder (jag skriver ut dem så slipper du fråga; England, Norge och Tyskland)
Är du nöjd med redogörelsen? Blir mitt inlägg trovärdigare för dig nu? *ler*
9
Visst är... ...det så att det svenska skolsystemet urholkats på många sätt och därför så jämförde jag ju bara inom det _befintliga_ - alltså; Waldorfskolorna måste leva upp till samma standard som den kommunala skolan. Att sedan den kommunala skolan har mycket i övrigt att önska när det gäller kvalité är ju en helt annan fråga. Nu handlade det ju om det befintliga utbudet och då är inte Waldorf sämre än någon annan skolform, godkänd av staten.
Jag håller inte alls med om att det \"generella klimatet i den delen av skolvärlden\" är mindre bra - tvärtom har jag ju erfaranhet och tagit del av erfarenheter som visar det motsatta, altlså att Waldorfskolorna generellt är bättre på att lyssna på föräldrarna och ta till sig deras åsikter - eftersom denna syn INGÅR i pedagogiken så tydligt.
Vad jag lägger i högutbildade akademiker? Tja, ingenjörer, doktorander, lektorer, läkare, samhällsvetare/statsvetare/språkvetare och arkeologer är några av de jag känner och refeerar till.
Hur jag känner dem? En något märklig fråga i mina ögon....
Jag känner en del av dem via mina år i politiken, andra genom familjens bekanta, vänner till min mans familj, mina vänner från studietiden och den tid jag själv rört mig i s.k. akademiska kretsar (vilket är större delen av mitt vuxan liv), en av dem träffade jag på tåget en dag och vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt och blev vänner - det är från många olika håll. En del är nära vänner, andra bekanta som jag pratat om just detta eftersom det intresserar mig.
Att jag känner så pass många som gått Waldorf beror väl dels på min tid i politiken och dels p.g.a. att man söker sig vänner som delar värderingar, livsåskådning etc. som man själv gör - varför skulle det vara så konstigt, tycker du, att du behöver specifikt fråga om det? Vad har du själv för vänner och umgänge - och varför har du det? Var har du träffat dem?
Vad var det mer du ville ha redogörelse för....jo, studiorter var det va? Mest Uppsala, Lund, Umeå och Stockholm - men även någon från Linköping och ett par från Göteborg. Ett par dessutom från andra länder (jag skriver ut dem så slipper du fråga; England, Norge och Tyskland)
Är du nöjd med redogörelsen? Blir mitt inlägg trovärdigare för dig nu? *ler*
några år i Waldorfskola, dock ej förskolan, men har min son på ett Waldorfdagis och snart även min dotter. Vi är väldigt nöjda med dagiset, dock köper jag inte heller hela konceptet, men för mig räckte det med för att bli övertygad genom att känna in hur miljön var, både den psykologiska och den fysiska som enligt mig är oerhört harmoniska och tilltalande. Lärarna är mkt intresserade av att verkligen se just varje barn, alla får lov att vara de individer de är och utvecklas i sin egen takt. Den fria leken är väldigt viktig i deras pedagogik vad gäller förskolebarn och de är ute väldigt mkt och lägger stor vikt vid allt skapande (målar mkt,berättar sagor, teatrar osv). Vi kommer även att fortsätta med Waldorf i grundskolan. fråga gärna om du vill veta något mer. Jag är dock här bara på besök, men jag tittar förbi igen:)
11
Har själv gått några år i Waldorfskola, dock ej förskolan, men har min son på ett Waldorfdagis och snart även min dotter. Vi är väldigt nöjda med dagiset, dock köper jag inte heller hela konceptet, men för mig räckte det med för att bli övertygad genom att känna in hur miljön var, både den psykologiska och den fysiska som enligt mig är oerhört harmoniska och tilltalande. Lärarna är mkt intresserade av att verkligen se just varje barn, alla får lov att vara de individer de är och utvecklas i sin egen takt. Den fria leken är väldigt viktig i deras pedagogik vad gäller förskolebarn och de är ute väldigt mkt och lägger stor vikt vid allt skapande (målar mkt,berättar sagor, teatrar osv). Vi kommer även att fortsätta med Waldorf i grundskolan. fråga gärna om du vill veta något mer. Jag är dock här bara på besök, men jag tittar förbi igen:)
när vi letade förskola till Maja och Björn för ett år sedan, men efter att ha besökt stället var jag inte så intresserad längre, tyvärr. Det som lockade var framför allt det bra maten och de mindre barngrupperna och att de målar mycket osv, men jag fick faktiskt lite sektkänsla på det stället som vi besökte.
Alla hade lilarosa kläder och på vilan låg alla och sov på varsitt fårskinn, inklusive personalen. Ovanför en korg med garn stod ett tänt ljus på en ranglig hylla. Kändes inte det minsta barnsäkert. Dessutom fick man inte höja rösten, alla talade mycket tyst. Lite hämmande, tyckte jag.
Jag tror att man måste köpa i alla fall nästan hela konceptet för att det skall funka, och det gjorde inte vi.
12
Vi funderade på Waldorf när vi letade förskola till Maja och Björn för ett år sedan, men efter att ha besökt stället var jag inte så intresserad längre, tyvärr. Det som lockade var framför allt det bra maten och de mindre barngrupperna och att de målar mycket osv, men jag fick faktiskt lite sektkänsla på det stället som vi besökte.
Alla hade lilarosa kläder och på vilan låg alla och sov på varsitt fårskinn, inklusive personalen. Ovanför en korg med garn stod ett tänt ljus på en ranglig hylla. Kändes inte det minsta barnsäkert. Dessutom fick man inte höja rösten, alla talade mycket tyst. Lite hämmande, tyckte jag.
Jag tror att man måste köpa i alla fall nästan hela konceptet för att det skall funka, och det gjorde inte vi.
Jag glömde säga att av de i runda slängar 30-tal f.d. Waldorfelever jag träffat personligen och pratat med om utbildning, så har 2 varit negativa till sin skolgång. De har båda just sagt att det var \"flummigt\". Trots detta så har den ena ett _mycket_ välbetalt jobb inom databranchen och den andre är civilekonom - så de kan ju inte tagit så hemskt mycket skada av \"flummet\" ändå. *s*
Jag känner f.ö. en kärnfysiker också, vars _barn_ går Waldorf - räknas det? *flin* Och en direktör för ett statligt verk och en riksdagsledamot som gått Waldorf - hur många poäng får jag för dem? ;P
Skämt å sido, mina 30-tal är ju inget säkerställt statistiskt underlag, men det är å andra sidan inte heller någon som säger \"jag vet en familj som var missnöjd\". Det finns nog de som är missnöjda, som denna skolform inte passade helt enkelt - men det finns återigen många som är missnöjda med alternativet - den kommunala skolan. I slutändan handlar det ju om personligt val och vad man värderar och vill ha ut av en skola.
I övrigt vill jag tillägga att jag inte tror Waldorf passar exakt alla - det är det väldigt lite som gör enligt min världsbild och människosyn. Men att Waldorf skulle vara sämre rent utbildningsmässigt anser jag är en myt och rent nonsens. Att de som gått Waldorf får det svårare med högre studier är en helt obefogad slutsats, enligt mig. Även waldorfskolorna är tvungna att följa läroplanen och det finns ju inget i själva pedagogiken som _i sig_ gör den sämre utbildnings- och inlärningsmässigt. Nej, det är helt enkelt olika sätt och det som är annorlunda behöver inte per princip vara fel eller sämre.
När Allis säger sig uppskatta mycket av det teorietiska, även om hon inte köper allt, så känner jag att det enda rätta är att gå dit och kolla läget. i slutändan är det ju, som jag skrev, personalen som förkroppsligar en pedagogik och _gör_ skolan till det den är! :)
Och man behöver definitiv INTE vara flummig själv (bara för att jag är det *s*) för att uppskatta Waldorf. Många av de jag känner är totalt oflummiga och helt vanliga mainstream-familjer - men de uppskattar små barngrupper, bra dialog med personalen, bra föräldrapåverkan/insyn i verksamheten, naturbiten, individperspektivet etc. Waldorf var uppe på förskole-snacket (har jag för mig det var) för ett tag sedan och de som skrev i den tråden hade sina barn på Waldorf utan att de var antroposofer (vilket inte jag är heller) eller det minsta flummiga - de angav just de skäl jag nämnt som orsak till att de valt Waldorf och att de var nöjda.
Ha en bra kväll i den häliga vämen! :)
13
Fortsätter.. ...nu när jag lagt barn och har lite mer tid.
Jag glömde säga att av de i runda slängar 30-tal f.d. Waldorfelever jag träffat personligen och pratat med om utbildning, så har 2 varit negativa till sin skolgång. De har båda just sagt att det var \"flummigt\". Trots detta så har den ena ett _mycket_ välbetalt jobb inom databranchen och den andre är civilekonom - så de kan ju inte tagit så hemskt mycket skada av \"flummet\" ändå. *s*
Jag känner f.ö. en kärnfysiker också, vars _barn_ går Waldorf - räknas det? *flin* Och en direktör för ett statligt verk och en riksdagsledamot som gått Waldorf - hur många poäng får jag för dem? ;P
Skämt å sido, mina 30-tal är ju inget säkerställt statistiskt underlag, men det är å andra sidan inte heller någon som säger \"jag vet en familj som var missnöjd\". Det finns nog de som är missnöjda, som denna skolform inte passade helt enkelt - men det finns återigen många som är missnöjda med alternativet - den kommunala skolan. I slutändan handlar det ju om personligt val och vad man värderar och vill ha ut av en skola.
I övrigt vill jag tillägga att jag inte tror Waldorf passar exakt alla - det är det väldigt lite som gör enligt min världsbild och människosyn. Men att Waldorf skulle vara sämre rent utbildningsmässigt anser jag är en myt och rent nonsens. Att de som gått Waldorf får det svårare med högre studier är en helt obefogad slutsats, enligt mig. Även waldorfskolorna är tvungna att följa läroplanen och det finns ju inget i själva pedagogiken som _i sig_ gör den sämre utbildnings- och inlärningsmässigt. Nej, det är helt enkelt olika sätt och det som är annorlunda behöver inte per princip vara fel eller sämre.
När Allis säger sig uppskatta mycket av det teorietiska, även om hon inte köper allt, så känner jag att det enda rätta är att gå dit och kolla läget. i slutändan är det ju, som jag skrev, personalen som förkroppsligar en pedagogik och _gör_ skolan till det den är! :)
Och man behöver definitiv INTE vara flummig själv (bara för att jag är det *s*) för att uppskatta Waldorf. Många av de jag känner är totalt oflummiga och helt vanliga mainstream-familjer - men de uppskattar små barngrupper, bra dialog med personalen, bra föräldrapåverkan/insyn i verksamheten, naturbiten, individperspektivet etc. Waldorf var uppe på förskole-snacket (har jag för mig det var) för ett tag sedan och de som skrev i den tråden hade sina barn på Waldorf utan att de var antroposofer (vilket inte jag är heller) eller det minsta flummiga - de angav just de skäl jag nämnt som orsak till att de valt Waldorf och att de var nöjda.
...menade inte att vara \"taggig\" - så kan det bli när ungarna skriker och jag försöker svara utan att ha den tid och lugn och ro som krävs. Humor är dessutom svårt att få fram i detta forum, det vet jag ju sedan tidigare. Att jag aldrig lär mig! :)
Nåja, jag får väl be om ursäkt igen då om någon mer tog det jag skrev som \"taggit\" - det var INTE avsikten!
F.ö. så kan ju något _verka_ rätt ifrågasättande även om den som skriver säger \"det är inte ifrågasättande\". Nu valde jag dock att försöka se det som ej ifrågasättande, även om jag bitvis fann det kräva lite ansträngning från min sida.
Kram till er alla i den härliga värmen! :)
14
Och jag... ...menade inte att vara \"taggig\" - så kan det bli när ungarna skriker och jag försöker svara utan att ha den tid och lugn och ro som krävs. Humor är dessutom svårt att få fram i detta forum, det vet jag ju sedan tidigare. Att jag aldrig lär mig! :)
Nåja, jag får väl be om ursäkt igen då om någon mer tog det jag skrev som \"taggit\" - det var INTE avsikten!
F.ö. så kan ju något _verka_ rätt ifrågasättande även om den som skriver säger \"det är inte ifrågasättande\". Nu valde jag dock att försöka se det som ej ifrågasättande, även om jag bitvis fann det kräva lite ansträngning från min sida.
..tycker jag jag svarade mycket tillmötesgående på de högst personliga frågor (många var det också) som Kajsa ställde - jag försökte dessutom visa min goda vilja genom att le. Nåja, hoppas det jag menade och min välvilja att ta mig tid att svara på alla dessa personliga frågor går fram till Kajsa iaf! *ler igen - vänligt*
15
F.ö... ..tycker jag jag svarade mycket tillmötesgående på de högst personliga frågor (många var det också) som Kajsa ställde - jag försökte dessutom visa min goda vilja genom att le. Nåja, hoppas det jag menade och min välvilja att ta mig tid att svara på alla dessa personliga frågor går fram till Kajsa iaf! *ler igen - vänligt*
vi var och tittade på en waldorfförskola och den pedagokiska biten och matbiten var jättebra. Problemet här var 14 barn på en personal + en kock. Och öppettiderna 9-15 och man som förälder förväntades att INTE ha barnen hela dager eller ens varje dag. Kan ju säga att de andra föräldrana var rika som hade råd att ha barnflickor och inte behövde jobba. Vi som helt enkelt behöver jobba för våt uppehälle var i princip uteslutna.
17
Var och tittade... vi var och tittade på en waldorfförskola och den pedagokiska biten och matbiten var jättebra. Problemet här var 14 barn på en personal + en kock. Och öppettiderna 9-15 och man som förälder förväntades att INTE ha barnen hela dager eller ens varje dag. Kan ju säga att de andra föräldrana var rika som hade råd att ha barnflickor och inte behövde jobba. Vi som helt enkelt behöver jobba för våt uppehälle var i princip uteslutna.
en pojke och en flicka gick på waldorf under högstadiet. De gillade inte att gå där, de utlovade positiva effekterna för pojken som har ADHD uteblev. Flickan fick stora problem eftersom hon kunskapsmässigt låg efter de andra då hon örjade gymmnasiet. De största luckorna hade hon i Matematik och naturämnen. Att köra helt utan litteratur i sådana ämnen är nog ingen hit.
19
Mina bonusbarn.. en pojke och en flicka gick på waldorf under högstadiet. De gillade inte att gå där, de utlovade positiva effekterna för pojken som har ADHD uteblev. Flickan fick stora problem eftersom hon kunskapsmässigt låg efter de andra då hon örjade gymmnasiet. De största luckorna hade hon i Matematik och naturämnen. Att köra helt utan litteratur i sådana ämnen är nog ingen hit.
Jag ska dit i morgon tillsammans med sonen och hans andra mamma, som av hävd och ålder är skeptiskt inställd till det hon inte först försäkrat sig om är bra :).
Det jag är tveksamt inställd till är synen på barns lärande. Man satsar enligt skolan själv inte på barns intellektuella färdigheter när de är små utan väljer att fokusera på andra delar av utvecklingen. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Min pojke är tex väldigt glad i böcker. Bläddra, titta på bilder, och jag läser eller hittar på något om bilden. Han kanske kommer att tycka att det är urspännande att lära sig läsa (eller inte alls), vad vet jag. Poängen är att jag vill att han ska få många valmöjligheter och se att det inte bara finns ett sätt att vara på.
Fördelen för mig med denna förskola är att de jobbar mycket i grupp och fokuserar på samspel. Det ska bli intressant att gå dit, jag tror att man i vart fall kan känna om det vid första mötet känns bra eller verkar helt fel.
Tack igen för era synpunkter!
20
Tack för svar Jag ska dit i morgon tillsammans med sonen och hans andra mamma, som av hävd och ålder är skeptiskt inställd till det hon inte först försäkrat sig om är bra :).
Det jag är tveksamt inställd till är synen på barns lärande. Man satsar enligt skolan själv inte på barns intellektuella färdigheter när de är små utan väljer att fokusera på andra delar av utvecklingen. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Min pojke är tex väldigt glad i böcker. Bläddra, titta på bilder, och jag läser eller hittar på något om bilden. Han kanske kommer att tycka att det är urspännande att lära sig läsa (eller inte alls), vad vet jag. Poängen är att jag vill att han ska få många valmöjligheter och se att det inte bara finns ett sätt att vara på.
Fördelen för mig med denna förskola är att de jobbar mycket i grupp och fokuserar på samspel. Det ska bli intressant att gå dit, jag tror att man i vart fall kan känna om det vid första mötet känns bra eller verkar helt fel.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
