dom har fel tror ja?

[mimmi1986]

det är såhär att dom säger att min kille inte kan ta hand om ett barn pga av att han har ett hanicap som innebär att att han har läs å skriv svårigheter å adhd. dom säger att dom kan ta ifrån barnet om vi fortafrande bor tillsammans..pga av det..(dom som säger det är en psyikiate)r.. som sitter å antyder att dom kan gå å ta barnet ifrån oss pga av dessa..men vad jag har läst inligt familjerätten..så kan barn endast tas ifrån föräldren om barnet far illa , övergrepp och misshandel
stämmer inte de?

[Anonym]

av många orsaker. Det behöver inte vara övergrepp eller misshandel, utan kan vara psykisk misshandel, frånvaro av materiella ting som behövs för att tillfredsställa de basala behoven, om barnet inte utvecklas som det ska etc.
Nu är det inte en psykiater som bestämmer om barnet ska tas ifrån föräldern utan det är de sociala myndigheterna som gör en utredning för att se om barnets behov tillfredsställs. Läs- och skrivsvårigheterna ska inte utgöra något problem, men ADHD kan ju innebära ett liv utan struktur som kan vara till men för barnet.

[ingrid_mfl]

säger jag!

Det finns ju faktiskt behandling för ADHD. Och man är ju inget freak bara pga diagnosen!!!
Dumhet och oansvarighet ingår inte eller i diagnosen. (sen kan man ju ha mindre bra kvalitéter i personligheten). Jag har aldrig hört på maken!!!!!

Däremot vet jag att en autism-diagnos \"smäller högre\" när det iaf gäller möjlighet att få hjälp mm.
Familjer med barn med autism-diagnos erbjuds ofta mer hjälp än de med ADHD-barn. ADHD ses inte alls som lika allvarligt.

..och förresten är han knappast den enda föräldern med diagnos. De skulle få öppna nya hem för barn om de skulle ta ifrån alla vuxna med ADHD deras barn!!

Kanske psykiatrikern skulle tänka över sitt yrkesval och inställning till sina arbetsuppgifter?

Jag skulle bli MYCKET förvånad om diagnosen i sig skulle ge dem rätt!
Stödinsatser -kanske han har rätt till, fråntagen rätten att vara förälder -Kan inte tänka mig!

Ursäkta den hårda tonen! Det är inte DIG jag reagerar på, hoppas du förstår. Blir bara så upprörd när jag läser att en yrkesmänniska fäller sådana kommentarer och insuinationer!

Lycka till!!

[ingrid_mfl]

skulle en ADHD-diagnos vara värre än dyslexi? Lite nyfiken på hur du tänker.
Det kan väl isf innebära samma problem för barnet med en förälder som inte kan läsa infon han får gällande barnet?

Och vad är så hemskt med en mindre bra strukturerad värld så länge den fungerar i övrigt? Om självmedicinering i form av droger förekommer är det ju en annan sak, men diagnosen i sig?!

Och borde inte DAMP isf vara värre? ADHD finns det många, många vuxna i samhället som har, och som fungerar bra och tom behövs på sina arbetsplatser!

Dessutom vill jag påpeka, att har man så stora problem iom sin diagnos (och har en diagnos) så finns faktiskt medicinsk hjälp i form av amfetamin-derivat i olika former, som kan råda bot på den \"hemska icke strukturella tillvaron\"!

Du får gärna förklara dig närmare om du har andra uppgifter. Eller så är du, liksom så många andra, felinformerad (inget illa menat mot dig! det är bara tråkigt att så många, säger inte att det gäller dig!, inte har något grepp alls vad bokstavsdiagnoserna innebär).

Fö var det ett bra inlägg från dig, att det är andra yttre saker man säkert tittar på ang barnet. (ej själv insatt i omhändertagande)

[Anonym]

en massa som jag inte skrivit. Jag har inte värderat någon diagnos som sämre eller bättre, jag har endast sagt att en ADHD-diagnos KAN göra att en förälder inte ger den struktur som ett barn behöver, för att hitta sin plats i tillvaron.
Jag arbetar med elever som har olika slags diagnoser så en viss erfarenhet har jag av dem. I många fall försämras deras möjligheter just för att de bor i familjer som saknar struktur. Med struktur menar jag då att gå upp på morgonen, tvätta sig, borsta tänderna, äta frukost, ta sig till skolan, vara i skolan, få mat hemma efter skolan, ha någon som ser tillatt man kommer i säng på kvällen om man inte klarar det själv, någon som säger ifrån när datorn står på dygnet runt. Det är nog svårt för en förälder utan diagnos och måste då vara ännu svårare för en person som KANSKE själv inte klarar av alla bitar.

[marie]

mina barn är omhädertagna för jag saknar tavler, matter blommer , för lite möbler o för lite leksaker har varit borta från mig i snart 2 år får bara träffa dom 2timmar en gång i månaden o dom har aldrig vatt i min nya bostad o kollat om mina barn har fått det bättre hemma

o mina barn far minskäll inte illa här hemma

[Anonym]

Jag tror det ligger mer bakom än avsaknad av tavlor, blommor och leksaker som gör att du inte får ha dina barn hemma hos dig.

[JmedNochM]

att man har fullt upp med att ta hand om sej själv o då är man inte kapabel att ta hand om ett barn. Har en person i min närhet med dylik diagnos o han skulle aldrig kunna ta hand om sina barn själv eftersom han inte har förmåga att prioritera barnens behov före sina egna.. Sen så kan ju personer med samma diagnos ha olika grader av \"problem\" en kan ju klara sej helt o hållet med en annan inte alls gör det..

[Marianne]

det är väl ganska typiskt att det är en psykiatriker som uttalat sig så. Den psykiatrikern har ingen aning om vad ADHD är och jag tycker att det är ett väldigt dåligt sätt att försöka få dig att lämna din kille och att göra dig osäker. Mycket dåligt sätt att stötta dig i ditt föräldraskap.

En ADHD-diagnos i sig är absolut inte anledning att ta ett barn. Däremot är det säkerligen en anledning att göra en utredning på soc om tex en psykiatriker gör en anmälan till de och säger att pappan har ADHD och han är sååå orolig för hur barnet har det.

Men det är soc som gör utredningen. Och är det ostrukturerat hemma som en annan nämnde så finns det stödinsatser man kan få som hjälp i det.

Fruktansvärt att döma ut någon på grund av en diagnos. Byt psykiatriker!

[73helene]

Men tror ni inte att psykiatern menade att det fungerade dåligt i just det här hemmet (om han/hon har rätt eller inte är ju en annan sak) och att anledningen i detta fall var en ADHD som gjorde det svårare att fungera som förälder? ADHD är givetvis inte i sig en diagnos som gör att man tar hand om barnen. De flesta föräldrar med ADHD fungerar utmärkt med sina styrkor o svagheter precis som andra med annan typ av personlighet men visst stämmer det också att de finns de som inte kan ordna tillvaron såpass att barnen får mat, kommer till skolan osv, man har svårt att planera o är för impulsiv. Visst vill man helst ge stöd i hemmet men funkar inte det så kan det ju bli frågan om omhändertagande. Ang medicinering så kan det funka jättebra för en del men det är långt ifrån alla som svarar bra på medicinering m centralstimulantia eller som ens tål den. Har sett en del sådana problem när jag jobbat på barnpsyk o vuxenpsyk men är inte psykiater.

[Mamma med ADHD-son]

Men det måste finnas andra anledningar som du kanske inte hörde. När man är i chockfas eller blir informerad är det inte säkert att man hör det viktigaste eller inte vinklar det till hur man sjåälv upplever det de säger. Be dem skriva ner skriftligt på ett papper vad de säger/tycker-så kan du få hjälp att tyda om du inte själv förstår...
Min son har ADHD och visst kan vissa av hans beteenden i framtiden göra att ett barn kanske inte mår så bra. Framförallt hans impulsivitet när han blir arg som gör att han kan skrika som en vettvillig och sparka i dörrar och så. Även om jag som vuxen kan förstå att det inte är hans verkliga känslor utan att han handlar i affekt när han är arg så kan ett barn inte förnuftsmässigt se skillnaden. Det är väldigt skrämmande för ett barn att ha en förälder som tvärilsknar till och sker det ofta-så kanske man börjar anta ett beteende som inte är hälsosamt (tassa på tå för sin egen pappa...inte ställa till med besvär...blekna bort...oro som sätter sig i magen...osv,) Kanske är det så att din kille MÅSTE ta itu med sina aggressionsproblem INNAN han kan vara en riktigt pålitlig pappa-även om han inte slår sitt barn eller annat som du anser är tillräckligt för att ta barnet ifrån honom. Vad har du för relation till barnet? Är du mamman eller styvmamma?
Om du är mamman så torde de också anse att du inte kan ge barnet den trygghet det behöver när pappan är "ur balans" utan tar pappans sida.
"Nu får du vara tyst-så inte pappa blir mer arg"
I stället för att säga till pappan:
"Nu skärper du dig-så här beter du dig inte när ditt barn är i samma rum och hör sedan!"
Hur ni än har det så tror jag det ligger mer bakom än bara pappans diagnos. För är det "bara" den som ställer till det så kan ni få hjälp av samhället. Kanske kan man medicinera/byta medicin så pappan mår bättre. Kanske kan man införa stödfamilj en helg i månaden. Kanske kan man ha "hemma-hosare" som hjälper till att strukturera och styra upp och sätta barnet i fokus.
Man tar inte bara barn -hoppas jag i alla fall!!! innan man har försökt sätta in åtgärder som gagnar barnet/familjen...

[partyparty]

Nej ligger inte så mycket mera i det det räcker idag för att få barn omhändertagna

[Anonym]

URSÄKTA
Du tror....Tycker jag du kan behålla för dig själv.
Här sitter människor som varit med om bland det värsta en förälder kan bli utsatt för.
De skriver hit och berättar vad de råkat ut för.Inte för att ytterligare bli behandlade som misstrodda lögnare eller som att de skulle ha missuppfattat varför deras barn blir omhändertagna.Visst kan de vara så.Men det kan lika väl vara socialen som lyssnar på fel människor eller missbrukar sin ställning.
Oavsett skriver väldigt ledsna människor hit för att få råd och stöd.Kan man inte ge det så varför skriva hit över huvud taget..Eller mår ni bättre av att ge er på människor som lider.

[Anonym]

Att tro att folk ljuger utan minsta insikt är kränkande.
Den skrivit det inlägget har givetvis fått höra det av dom som bestämt att det ska vara så.
Så innan du har fakta, tala inte om vad som är rätt eller fel utan att du faktiskt har fakta,, men du kanske är en av dom som tagit beslut i det fallet........??

[Anonym]

Ja det är inte roligt för ett barn att ha det på det viset.
Jag har ett liknande problem (själv). Jag blir lätt retlig och arg och vet inte varför egentligen men har tagit kontakt med komunen och fått en REPULSE som fungerar bra, om man underhåller den,, 10 träffar sen är det så att det inte blir nån mer kontakt om man inte själv ber om det.
Jag lider av detta och jobbar med det men det är hårt Jobb hela tiden och det är inte lätt att hålla rätt spår men det MÅSTE gå.
Jag råder alla med partners som är aggresiva att kolla upp möjlighetten för REPULSE i sin komun.

[tavateve]

vad menar du med "frånvaro av materiella ting som behövs för att tillfredsställa de basala behoven, " och "ett liv utan struktur"?...(uppfostran till folkvett, eller?)

[tavateve]

Om ni inte är gifta är det ju du som har vårdnaden. Dyslexi är ju ingen anledning att ta ett barn för..sen är det ju frågan om hur han är som person..., gör oöverlagda handlingar som kan bli farliga..?

[Anonym1]

Dyslexi är ju ingen anledning att ta ett barn för..

Nä just det. För i så fall skulle kungen inte fått behålla sina barn.

[föräldrarna]

Vi håller på att skapa ett parti för föräldrar och barn där barn har tagits på felaktiga grunder. Så det vi vill är att du ska ge din röst till oss med ditt namn eller om du känner någon som deras barn har blivit omhändertagna så vill vi gärna ha deras röster också. Allt detta är sekretess, vi kommer att vara
två stycken som håller i era röster och det är bara vi som har tillgång till er
och ingen annan. När vi väl har fått tillräckligt med röster så kommer vi att
bilda ett politiskt parti för föräldrar och barn som vi sen ska utveckla vidare.
Men som sagt så måste vi få in så många röster som möjligt för att gör detta
här. Man vet ungefär hur många som är omhändertagna, men vi vet inte hur
man kan få tag på alla föräldrar som deras barn är omhändertagna, så då måste vi samla information på det här viset till alla er.

Maila oss på [email protected] om ni är

intresserade att lämna era röster
Vi själva har omhändertagna barn på felaktiga grunder så vi förstår allas problem.

Hälsningar

M.G