Känner ni att ni blir förstådda när det gäller missfallet?
Jag känner att jag har förlorat ett BARN! Men det verkar ingen annan anse. Har fått en hel del medlidande. Många har frågat om det. Ingen har dock frågat hur jag mår, vilket känns rätt tungt. Men jag har ändå känslan av att alla tycker att det var \"bara ett missfall\". Har fått kommentarer som:
Ni är ju så unga, det är bara att försöka igen
Tur att det inte blev fullgånget och föddes sjukt el handikappat
Det var väl inte menat att ni skulle få barn helt enkelt
Osv osv osv..
Möts ni också av sånt? Detta har varit mest från personer runtom. Som inte känner mej så bra. Mina närmsta vänner har stöttat lite bättre och inte sagt massa \"dumma\" saker.
Förstår att folk inte vet vad dom ska säga.. men det känns hemskt att höra ändå.
Värst är alla som inte låtsas som om nått hänt...
Känner mej nästan galen. Kan inte ens komma ihåg känslan av att vara gravid. Trots att det bara är 1½ vecka sen.. Känns som jag aldrig varit det öht. Minns inget allt känns dimmigt...
1
En sak till... Känner ni att ni blir förstådda när det gäller missfallet?
Jag känner att jag har förlorat ett BARN! Men det verkar ingen annan anse. Har fått en hel del medlidande. Många har frågat om det. Ingen har dock frågat hur jag mår, vilket känns rätt tungt. Men jag har ändå känslan av att alla tycker att det var \"bara ett missfall\". Har fått kommentarer som:
Ni är ju så unga, det är bara att försöka igen
Tur att det inte blev fullgånget och föddes sjukt el handikappat
Det var väl inte menat att ni skulle få barn helt enkelt
Osv osv osv..
Möts ni också av sånt? Detta har varit mest från personer runtom. Som inte känner mej så bra. Mina närmsta vänner har stöttat lite bättre och inte sagt massa \"dumma\" saker.
Förstår att folk inte vet vad dom ska säga.. men det känns hemskt att höra ändå.
Värst är alla som inte låtsas som om nått hänt...
Känner mej nästan galen. Kan inte ens komma ihåg känslan av att vara gravid. Trots att det bara är 1½ vecka sen.. Känns som jag aldrig varit det öht. Minns inget allt känns dimmigt...
många. Min mormor tog priset. Jag berättade att jag hade fått missfall (hon visste inte om graviditeten), och hon svarade: \"Vad skönt att du fick missfall, då\". Eh, va? Jag sa: \"Det är väl aldrig skönt med ett missfall?\" Hon svarade: \"Nej, det är klart, det är ju blodigt och slabbigt.\" Eh, va? Jag försökte förklara att den delen bryr jag mig inte om, för det är blodigt att FÅ barn också. Det är ju KÄNSLAN som jag pratar om. Hon resonerade som att jag skulle väl ALDRIG orka med fyra barn på så kort tid (på lite mer än 6 år). Nåja, hon utgår ifrån sig själv och hur det var när hon fick (4) barn med en man som vänsterprasslade, söp och misshandlade henne samtidigt som hon försökte hålla igång deras företag (fiskaffär), de fyra barnen (varav ett med utvecklingsstörning) och hemmet. Jag är inte hon, och lever definitivt inte likadant!
Ofta tänker inte folk på vad de säger, att det de säger gör ONT. För dem var detinget barn, det var något odefinierat som skulle BLIVIT ett barn om ett halvår eller längre. För oss VAR det ett barn. Vi hade redan börjar möblera om i våra tankar, tittat på vagn och drömt oss bort, funderat på hur förlossningen skulle bli, vem barnet skulle vara likt, hur första tiden med barnet skulle vara osv. För oss var det ett BARN, inte ett embryo eller foster.
Här inne slipper man alla obetänksamma kommentarer, som tur är. Här inne möter man den förståelse och omtänksamhet man inte alltid möter annars!
Kramisar
2
Ja, nog är kommentarerna många. Min mormor tog priset. Jag berättade att jag hade fått missfall (hon visste inte om graviditeten), och hon svarade: \"Vad skönt att du fick missfall, då\". Eh, va? Jag sa: \"Det är väl aldrig skönt med ett missfall?\" Hon svarade: \"Nej, det är klart, det är ju blodigt och slabbigt.\" Eh, va? Jag försökte förklara att den delen bryr jag mig inte om, för det är blodigt att FÅ barn också. Det är ju KÄNSLAN som jag pratar om. Hon resonerade som att jag skulle väl ALDRIG orka med fyra barn på så kort tid (på lite mer än 6 år). Nåja, hon utgår ifrån sig själv och hur det var när hon fick (4) barn med en man som vänsterprasslade, söp och misshandlade henne samtidigt som hon försökte hålla igång deras företag (fiskaffär), de fyra barnen (varav ett med utvecklingsstörning) och hemmet. Jag är inte hon, och lever definitivt inte likadant!
Ofta tänker inte folk på vad de säger, att det de säger gör ONT. För dem var detinget barn, det var något odefinierat som skulle BLIVIT ett barn om ett halvår eller längre. För oss VAR det ett barn. Vi hade redan börjar möblera om i våra tankar, tittat på vagn och drömt oss bort, funderat på hur förlossningen skulle bli, vem barnet skulle vara likt, hur första tiden med barnet skulle vara osv. För oss var det ett BARN, inte ett embryo eller foster.
Här inne slipper man alla obetänksamma kommentarer, som tur är. Här inne möter man den förståelse och omtänksamhet man inte alltid möter annars!
Stackars dig att få en sån kommentar. Jag fick också höra allt möjligt tråkigt under min missfallsperiod. Det jag blev mest ledsen för var nog en jämnårig tjejs kommentar, en kompis till mig, som jag verkligen önskat mig förståelse ifrån. \"Det är nog för att du stressat för mycket. Stress är inte bra när man är gravid.\" Till mig, som då hade haft flera missfall och verkligen vinnlagt mig om att inte stressa. :0( Det kändes som att hon ansåg att det var mitt eget fel. Jag tog aldrig upp det med henne, orkade inte.
Men jag känner så här efteråt, efter den långa och jobbiga perioden med missfall, att det nog inte är så lätt för människor som inte har en aning om hur det är att få missfall, att veta vad de ska säga.
Om de bara förstod att det räcker med ett \"Vad tråkigt! Hur mår du?\" helt förutsättningslöst liksom.
Kram på dig!
3
Oj, det var det värsta Stackars dig att få en sån kommentar. Jag fick också höra allt möjligt tråkigt under min missfallsperiod. Det jag blev mest ledsen för var nog en jämnårig tjejs kommentar, en kompis till mig, som jag verkligen önskat mig förståelse ifrån. \"Det är nog för att du stressat för mycket. Stress är inte bra när man är gravid.\" Till mig, som då hade haft flera missfall och verkligen vinnlagt mig om att inte stressa. :0( Det kändes som att hon ansåg att det var mitt eget fel. Jag tog aldrig upp det med henne, orkade inte.
Men jag känner så här efteråt, efter den långa och jobbiga perioden med missfall, att det nog inte är så lätt för människor som inte har en aning om hur det är att få missfall, att veta vad de ska säga.
Om de bara förstod att det räcker med ett \"Vad tråkigt! Hur mår du?\" helt förutsättningslöst liksom.
Kram på dig!
jag ahr fått 4 missfall. när jag fick det första iv10 var både släkt och vänner väldigt förstående. vid de andra 3 har jag fått en fjärde del av det förståendet eller mindre. kommentarer har jag nog mest fått från min mormor och farmor tror jag
4
ja fy sjutton jag ahr fått 4 missfall. när jag fick det första iv10 var både släkt och vänner väldigt förstående. vid de andra 3 har jag fått en fjärde del av det förståendet eller mindre. kommentarer har jag nog mest fått från min mormor och farmor tror jag
Min Farmor tog dock priset: \"Gift Er först så ska Du se att det går bättre\". Jag blev helt stum och visste inte riktigt vad jag skulle säga, så jag lät bli.
Omgivningen vet inte vad De ska säga och till viss del visste väl inte jag heller det innan. Men en en vanlig enkel \"hur är det mer Er nu?\" räcker. För mig är det också viktigt att min sambo får frågan, inte bara jag. Det är inte bara jag som drabbats av missfall, även han förlorade sitt barn. Tanklösa men välmenande kommentarer som att \"jo, men det är Du som haft barnet inom Dig\" är ju visserligen sanna och visst har jag varit den som kräkts på morgnarna och haft totalförstoppning. Men han är den som kommit med frukost, serverat katrinplommonpuré och strukit mig över ryggen när jag hulkat över toaletten och i buskarna. Han är VÄLDIGT delaktig.
Vet inte riktigt var jag vill komma med detta, bara att jag håller med Er. Vissa kommentarer är sämre och i vissa fall är de riktigt sårande.
5
ja kommentarer finns det så det räcker...
Min Farmor tog dock priset: \"Gift Er först så ska Du se att det går bättre\". Jag blev helt stum och visste inte riktigt vad jag skulle säga, så jag lät bli.
Omgivningen vet inte vad De ska säga och till viss del visste väl inte jag heller det innan. Men en en vanlig enkel \"hur är det mer Er nu?\" räcker. För mig är det också viktigt att min sambo får frågan, inte bara jag. Det är inte bara jag som drabbats av missfall, även han förlorade sitt barn. Tanklösa men välmenande kommentarer som att \"jo, men det är Du som haft barnet inom Dig\" är ju visserligen sanna och visst har jag varit den som kräkts på morgnarna och haft totalförstoppning. Men han är den som kommit med frukost, serverat katrinplommonpuré och strukit mig över ryggen när jag hulkat över toaletten och i buskarna. Han är VÄLDIGT delaktig.
Vet inte riktigt var jag vill komma med detta, bara att jag håller med Er. Vissa kommentarer är sämre och i vissa fall är de riktigt sårande.
varför hon sa kommentarerna egentligen. Det var ju inte för att vara elak, det vet jag ju, men det blev så otroligt fel det hon sa. Hon utgick väl bara från sig själv och sina upplevelser.
Kommentaren till dig var ju också fin. Även om hon också kanske menade väl egentligen.
Det verkar som folk säger vissa saker för att det SKA säga dem; \"Det var fel på fostret, så det hade inte klarat sig ändå\", \"Bättre att det hände nu än senare\" osv. De (om de inte haft missfall själva) förstår inte hur ont det gör att få höra deras kommentarer. För oss var det inte \"bara\" ett missfall, det var ett barn som försvann, det var våra drömmar och framtidsplaner som ändrades drastiskt.
Kramisar
6
Ja, jag vet inte riktigt varför hon sa kommentarerna egentligen. Det var ju inte för att vara elak, det vet jag ju, men det blev så otroligt fel det hon sa. Hon utgick väl bara från sig själv och sina upplevelser.
Kommentaren till dig var ju också fin. Även om hon också kanske menade väl egentligen.
Det verkar som folk säger vissa saker för att det SKA säga dem; \"Det var fel på fostret, så det hade inte klarat sig ändå\", \"Bättre att det hände nu än senare\" osv. De (om de inte haft missfall själva) förstår inte hur ont det gör att få höra deras kommentarer. För oss var det inte \"bara\" ett missfall, det var ett barn som försvann, det var våra drömmar och framtidsplaner som ändrades drastiskt.
Känner så igen mig i dina funderingar och känslor... Du är inte ensam. Man är ju så uppfylld av det som hänt, men omgivningen är i många fall oförstående. Den enda riktiga förståelsen jag mött kom från någon som själv drabbats...
Jag håller helt med dig att det är värst med alla som låtsas som om inget hänt... min mamma reagerade så och jag känner mig så ledsen, sårad, arg, oförstådd... Först var hon såklart ledsen och ringde för att höra hur det var med mig och så. (Vi bor ca 50 mil från varandra). Men snart när hon ringde så pratade hon på, som om allt var som vanligt. Jag blev-och är- så ledsen. En enda liten fråga om hur JAG mår skulle vara tillräckligt. Nu har ju jag redan tre fantastiska barn och det är jag så tacksam för, men det gör INTE min sorg mindre... När jag försökte säga hur ledsen jag är, så sa min mamma ungefär att jag måste ta mig samman och ta hand om de barn jag har... inte precis de orden men det var så hon menade... Då får jag dåligt samvete... Men jag älskar mina tre barn OCH sörjer ändå det barn som inte fick bli.
7
Vill skicka lite stöd. Känner så igen mig i dina funderingar och känslor... Du är inte ensam. Man är ju så uppfylld av det som hänt, men omgivningen är i många fall oförstående. Den enda riktiga förståelsen jag mött kom från någon som själv drabbats...
Jag håller helt med dig att det är värst med alla som låtsas som om inget hänt... min mamma reagerade så och jag känner mig så ledsen, sårad, arg, oförstådd... Först var hon såklart ledsen och ringde för att höra hur det var med mig och så. (Vi bor ca 50 mil från varandra). Men snart när hon ringde så pratade hon på, som om allt var som vanligt. Jag blev-och är- så ledsen. En enda liten fråga om hur JAG mår skulle vara tillräckligt. Nu har ju jag redan tre fantastiska barn och det är jag så tacksam för, men det gör INTE min sorg mindre... När jag försökte säga hur ledsen jag är, så sa min mamma ungefär att jag måste ta mig samman och ta hand om de barn jag har... inte precis de orden men det var så hon menade... Då får jag dåligt samvete... Men jag älskar mina tre barn OCH sörjer ändå det barn som inte fick bli.
Känner en liten räddning i den här sidan. Har lusläst långt bakåt... Känner igen mej så väl i andras känslor!
Förstår att du blev sårad av din mormors ord...
Igår senast sa en vän till mej, dock i all välmening. Att jag hade tur som redan har två friska barn och det här var väl antagligen något fel på. Hon sa det verkligen för att muntra upp och vara snäll, det förstod jag. Men då svarade jag precis som jag känner. Att så kan jag tyvärr inte tänka nu. I framtiden kommer jag säkert se att det fanns någon meningen med detta på något vis. men nu kan jag inte se det. Då förstod hon bättre. Vilket kändes bra!
Kram på dej!!
8
Tur att sidan finns.. Känner en liten räddning i den här sidan. Har lusläst långt bakåt... Känner igen mej så väl i andras känslor!
Förstår att du blev sårad av din mormors ord...
Igår senast sa en vän till mej, dock i all välmening. Att jag hade tur som redan har två friska barn och det här var väl antagligen något fel på. Hon sa det verkligen för att muntra upp och vara snäll, det förstod jag. Men då svarade jag precis som jag känner. Att så kan jag tyvärr inte tänka nu. I framtiden kommer jag säkert se att det fanns någon meningen med detta på något vis. men nu kan jag inte se det. Då förstod hon bättre. Vilket kändes bra!
Att det minskar med antal missfall. Andra kanske t.om kan tro att man vänjer sej vid att få det..
Detta var mitt första. Men jag har haft folk omkring mej som förlorat innan. Inte skulle jag för mitt liv fälla dumma kommentarer över det. Trots att jag inte innan visste hur det kändes. Men man kunde ju föreställa sej..
Det är väl kanske mest så att folk inte vet vad dom ska säga till en sörjande. Kan ju kännas svårt med.
Kram!
9
Kan tänka mej det med Att det minskar med antal missfall. Andra kanske t.om kan tro att man vänjer sej vid att få det..
Detta var mitt första. Men jag har haft folk omkring mej som förlorat innan. Inte skulle jag för mitt liv fälla dumma kommentarer över det. Trots att jag inte innan visste hur det kändes. Men man kunde ju föreställa sej..
Det är väl kanske mest så att folk inte vet vad dom ska säga till en sörjande. Kan ju kännas svårt med.
en räddning, absolut!
Tyvärr kommer ju de \"udda\" kommentarerna oftast från de som aldrig själva haft ett missfall. De kan aldrig föreställa sig hur det känns. De försöker säga något snällt och uppmuntrande, men det blir så fel. Tanken är god...
Visst är det så att man kan se annorlunda på sitt missfall när man fått perspektiv på det hela. Jag blev gravid 3 månader efter mitt ma, och den gången gick det jättebra, och jag fick världens underbaraste son. Hade jag inte fått ma den där gången hade aldrig han funnits, och honom hade jag inte velat vara utan. Givetvis hade jag inte kunnat tänka mig ett liv utan det andra barnet, om det inte hade blivit ma heller, men det var väl meningen att vår buse skulle komma till oss *ler*.
Kramisar
10
Visst är den här sidan en räddning, absolut!
Tyvärr kommer ju de \"udda\" kommentarerna oftast från de som aldrig själva haft ett missfall. De kan aldrig föreställa sig hur det känns. De försöker säga något snällt och uppmuntrande, men det blir så fel. Tanken är god...
Visst är det så att man kan se annorlunda på sitt missfall när man fått perspektiv på det hela. Jag blev gravid 3 månader efter mitt ma, och den gången gick det jättebra, och jag fick världens underbaraste son. Hade jag inte fått ma den där gången hade aldrig han funnits, och honom hade jag inte velat vara utan. Givetvis hade jag inte kunnat tänka mig ett liv utan det andra barnet, om det inte hade blivit ma heller, men det var väl meningen att vår buse skulle komma till oss *ler*.
Bara frågan, hur mår du? Hur är det? Hur känns det? Osv. hade känts bra. Men det är nästan ingen som sagt så utan mer \"uppmuntrande\" kommentarer Som att det är bara att försöka igen. Eller ni har ju redan två fina barn.. osv.
Vet att dom menar väl, men det känns ändå tungt!
Hur min sambo mår har nog ingen frågat alls. Tror knappt någon tilltalat honom om detta öht. Är nog så tyvärr att omgivningen rätt lätt råkar stänga pappan ute...
11
Ja exakt så! Bara frågan, hur mår du? Hur är det? Hur känns det? Osv. hade känts bra. Men det är nästan ingen som sagt så utan mer \"uppmuntrande\" kommentarer Som att det är bara att försöka igen. Eller ni har ju redan två fina barn.. osv.
Vet att dom menar väl, men det känns ändå tungt!
Hur min sambo mår har nog ingen frågat alls. Tror knappt någon tilltalat honom om detta öht. Är nog så tyvärr att omgivningen rätt lätt råkar stänga pappan ute...
Först var hon väldigt förstående och pratade med mej. Efter skrapningen ringde hon och frågade hur det gått osv. Efter det inte ett ljud. Bara många, många kommentarer om när nästa bebis kommer...
Har sagt till henne varje gång att jag ska inte ha fler barn. Bara för att få henne tyst. Blir så ledsen på henne! Hon är ju ändå min mamma. Även om vi inte har en nära känslomässig relation. Så kunde hon försöka känna efter lite vad man bör och inte bör säga.. Men, men..
Precis som du skriver älskar man sina barn OCH sörjer det som inte fick komma till oss...
12
Min mamma med! Först var hon väldigt förstående och pratade med mej. Efter skrapningen ringde hon och frågade hur det gått osv. Efter det inte ett ljud. Bara många, många kommentarer om när nästa bebis kommer...
Har sagt till henne varje gång att jag ska inte ha fler barn. Bara för att få henne tyst. Blir så ledsen på henne! Hon är ju ändå min mamma. Även om vi inte har en nära känslomässig relation. Så kunde hon försöka känna efter lite vad man bör och inte bör säga.. Men, men..
Precis som du skriver älskar man sina barn OCH sörjer det som inte fick komma till oss...
.. kommer jag se en mening med allt. Framförallt om jag skulle få ett barn till i framtiden. Då känns det säkert som om allt faller på plats. Vi skulle egentligen inte haft fler barn efter våra två. Så blev jag gravid trots skydd och allt ändrades. Nu finns fortfarande en \"trea\" i våra tankar. Men vi får väl se vad livet vill oss..
13
Tror med att en dag.. .. kommer jag se en mening med allt. Framförallt om jag skulle få ett barn till i framtiden. Då känns det säkert som om allt faller på plats. Vi skulle egentligen inte haft fler barn efter våra två. Så blev jag gravid trots skydd och allt ändrades. Nu finns fortfarande en \"trea\" i våra tankar. Men vi får väl se vad livet vill oss..
Hade en ofostrig graviditet som slutade i mf vecka 13 förra året. Folk var emellanåt helt okänsliga med komentarer som \"det var ju egentligen inget barn\" \"men då var du bara skengravid\" \"nu vet ni ju i alla fall att ni kan bli gravida\" mm mm
Mycket sårande! Jag tror som du att människor blir osäkra och \"slänger ur sig\" saker utan att tänka sig för. Jag och en till kvinna har startat en hemsida om missfall www.osynligabarn.se där vi bla skrivit om hur man kan bemöta någon som just fått missfall.
kramar
14
Känner igen det där Hade en ofostrig graviditet som slutade i mf vecka 13 förra året. Folk var emellanåt helt okänsliga med komentarer som \"det var ju egentligen inget barn\" \"men då var du bara skengravid\" \"nu vet ni ju i alla fall att ni kan bli gravida\" mm mm
Mycket sårande! Jag tror som du att människor blir osäkra och \"slänger ur sig\" saker utan att tänka sig för. Jag och en till kvinna har startat en hemsida om missfall www.osynligabarn.se där vi bla skrivit om hur man kan bemöta någon som just fått missfall.
kramar
\"Nu vet ni ju ialla fall att ni kan bli gravida\" är så typisk! Javisst, vi kan bli gravida, men vad sjutton spelar det för roll om man inte kan vara gravid tiden ut? Man får ju inte barn bara för att man kan bli gravid!
Ofta är det människor som aldrig fått missfall själva som kläcker de här obetänksamma kommentarerna. De tror att de säger något käckt och uppmuntrande, men det blir så fel och sårande istället!
Kramisar
15
Kommentaren \"Nu vet ni ju ialla fall att ni kan bli gravida\" är så typisk! Javisst, vi kan bli gravida, men vad sjutton spelar det för roll om man inte kan vara gravid tiden ut? Man får ju inte barn bara för att man kan bli gravid!
Ofta är det människor som aldrig fått missfall själva som kläcker de här obetänksamma kommentarerna. De tror att de säger något käckt och uppmuntrande, men det blir så fel och sårande istället!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
