Insomningsbestyr...
_0512 Decemberbarn
  1. Medlem sedan
    Apr 2004
    #1

    Insomningsbestyr...

    Som någon kanske minns så berättade jag för länge sedan om hur Klara är en liten spatto-battobebis vid insomning, dvs ska kasta sig av och an, korva runt besvärat som en epileptisk minigris och allmänt vägra ligga still. Kan även nämna att hon som komplement med styvt utsträckt arm dänger goseelefanten i allt hon kommer åt, för att hålla sömnen stången...

    Jag blir lite tokig på det. Spatto-batto-fasoner är lite lättare att klara av när man ligger bredvid i sängen och liksom kan gulla Klimpen till sömns, men nu försöker vi köra lite 5-minuters metod, och det verkar inte bekomma henne så mycket att hon gråter, men hon korvar ju runt desto mera i spjälisen! Ligger hon snällt på sidan när man går ut så har hon ställt sig på alla fyra och gungar med huvudet åt andra hållet , eller satt sig upp och dänger sig i huvudet med elefanten, eller har krängt fötterna ur pyjamasbenen och är arg... U name it - she's done it!

    Hur får man henne att bli lugn och harmonisk och somna snällt? Jag vet att föräldrar undrat över detta sedan tidernas begynnelse, men hon behöver inte vara tyst och stilla som en mus, bara dra ner på spattigheten!!!

    Hur göra?

    _____________________

    Ulrika m Ebba o Klara
  2. 1
    Insomningsbestyr... Som någon kanske minns så berättade jag för länge sedan om hur Klara är en liten spatto-battobebis vid insomning, dvs ska kasta sig av och an, korva runt besvärat som en epileptisk minigris och allmänt vägra ligga still. Kan även nämna att hon som komplement med styvt utsträckt arm dänger goseelefanten i allt hon kommer åt, för att hålla sömnen stången...

    Jag blir lite tokig på det. Spatto-batto-fasoner är lite lättare att klara av när man ligger bredvid i sängen och liksom kan gulla Klimpen till sömns, men nu försöker vi köra lite 5-minuters metod, och det verkar inte bekomma henne så mycket att hon gråter, men hon korvar ju runt desto mera i spjälisen! Ligger hon snällt på sidan när man går ut så har hon ställt sig på alla fyra och gungar med huvudet åt andra hållet , eller satt sig upp och dänger sig i huvudet med elefanten, eller har krängt fötterna ur pyjamasbenen och är arg... U name it - she's done it!

    Hur får man henne att bli lugn och harmonisk och somna snällt? Jag vet att föräldrar undrat över detta sedan tidernas begynnelse, men hon behöver inte vara tyst och stilla som en mus, bara dra ner på spattigheten!!!

    Hur göra?

    _____________________

    Ulrika m Ebba o Klara
  3. Medlem sedan
    Apr 2005
    #2
    Samma här.. F är en riktig sprattelfis när det ska sovas..
    Knökar, kryper, vänder sig, reser sig..
    Men han när han väl är trött och känner att han vill sova så somnar han, gärna med rumpan rätt upp i vädret och nallen under magen typ..

    Har tyvärr inga bra råd utöver att det kommer nog gå över

    Kram
    Fabian 2005-12 & Stella 2007-10
  4. 2
    Samma här.. F är en riktig sprattelfis när det ska sovas..
    Knökar, kryper, vänder sig, reser sig..
    Men han när han väl är trött och känner att han vill sova så somnar han, gärna med rumpan rätt upp i vädret och nallen under magen typ..

    Har tyvärr inga bra råd utöver att det kommer nog gå över

    Kram
  5. Medlem sedan
    Apr 2005
    #3

    Ingen aaaaning!

    Men vi har typ samma problem här hemma. Vi får ligga och hålla fast vilme mer eller mindre... har även testat en variant av 5-minutersmetoden, men det funkade inte just pga. detta. Han låg ju inte det minsta still, så det var inte så konstigt att han inte somnade... Dessutom bleb gråten bara värre och värre för varje kväll så vi stod helt enkelt inte ut.

    Har tänkt att förslka om ett tag igen...

    Hoppas du får många bra tips, för jag skulle behöva några själv!
    //Elin, mamma till Vilme 051121 och Eira 080601
  6. 3
    Ingen aaaaning! Men vi har typ samma problem här hemma. Vi får ligga och hålla fast vilme mer eller mindre... har även testat en variant av 5-minutersmetoden, men det funkade inte just pga. detta. Han låg ju inte det minsta still, så det var inte så konstigt att han inte somnade... Dessutom bleb gråten bara värre och värre för varje kväll så vi stod helt enkelt inte ut.

    Har tänkt att förslka om ett tag igen...

    Hoppas du får många bra tips, för jag skulle behöva några själv!
  7. Medlem sedan
    Aug 2004
    #4
    Ja du jag undrar samma sak. Amelia vägrar somna för det mesta. Hon håller på med allt annat än försöka sova. Lägger jag mig bredvid henne så skrattar hon bara o drar mig i håret.

    Det som iallafall funkar här, brukar vara att hon får somna i soffan med en flaska välling.
  8. 4
    Ja du jag undrar samma sak. Amelia vägrar somna för det mesta. Hon håller på med allt annat än försöka sova. Lägger jag mig bredvid henne så skrattar hon bara o drar mig i håret.

    Det som iallafall funkar här, brukar vara att hon får somna i soffan med en flaska välling.
  9. Medlem sedan
    Jan 2003
    #5

    Samma. Lika...

    Det verkar vara spatto-tajm för decemberbebisarna
    N hoppar på alla fyra, kryper, kväver sig sjäv med kudden, biter mig i näsan och skrattar rått- ja allt förutom att försöka varva ner...
    Sen bestämmer hon sig för att sova, idag med rumpan i vädret och överkroppen vänd åt ena hållet hihi...
    Just nu gäller devisen "De är sötast när de sover" väldigt bra in på lillkråkan som har världens jobbigaste utvecklingsfas...
    Kråkan med lillkråka 2005-12 och pyttekråka 2008-10
  10. 5
    Samma. Lika... Det verkar vara spatto-tajm för decemberbebisarna
    N hoppar på alla fyra, kryper, kväver sig sjäv med kudden, biter mig i näsan och skrattar rått- ja allt förutom att försöka varva ner...
    Sen bestämmer hon sig för att sova, idag med rumpan i vädret och överkroppen vänd åt ena hållet hihi...
    Just nu gäller devisen "De är sötast när de sover" väldigt bra in på lillkråkan som har världens jobbigaste utvecklingsfas...
  11. Medlem sedan
    Apr 2004
    #6
    Ååååhhhhh.... Den som ändå hade ett vällinggillande barn! Lyllo dig! *s* Försöker man ge K välling blir hon grymt förorättad aoch går upp i en prydlig stelkrampsbåge samtidigt som hon utstöter ilskna grymtningar!
  12. 6
    Ååååhhhhh.... Den som ändå hade ett vällinggillande barn! Lyllo dig! *s* Försöker man ge K välling blir hon grymt förorättad aoch går upp i en prydlig stelkrampsbåge samtidigt som hon utstöter ilskna grymtningar!
  13. Medlem sedan
    Apr 2004
    #7
    Jobbigt med spattighet OCH gråt! Vi slipper ju iaf gråten... Skam den som ger sig - vi "fällde" henne ett dussintal gånger, och till slut somnade hon faktiskt, med elefanten lojt viftande i en envis liten hand! Fast hade hon samtidigt gråtit hade jag inte heller stått ut :-(
    Hoppas det blir bättre för er snart!
  14. 7
    Jobbigt med spattighet OCH gråt! Vi slipper ju iaf gråten... Skam den som ger sig - vi "fällde" henne ett dussintal gånger, och till slut somnade hon faktiskt, med elefanten lojt viftande i en envis liten hand! Fast hade hon samtidigt gråtit hade jag inte heller stått ut :-(
    Hoppas det blir bättre för er snart!
  15. Medlem sedan
    Apr 2004
    #8
    Hahaha, tur att de är söta iaf, annars kanske man skulle reklamera dem! *asg*
  16. 8
    Hahaha, tur att de är söta iaf, annars kanske man skulle reklamera dem! *asg*
  17. Medlem sedan
    Apr 2004
    #9
    Alltid lika skönt att höra om andra i samma situation! Kör ni 5 minuters eller söver ni honom själva eller hur gör ni?
  18. 9
    Alltid lika skönt att höra om andra i samma situation! Kör ni 5 minuters eller söver ni honom själva eller hur gör ni?
  19. Medlem sedan
    Apr 2005
    #10
    Visst är det

    Nej, ingen 5 minuters här..
    Men däremot så har vi helt slutat med att mata honom på nätterna och under den tiden vi vande honom vid det så var det pappa som tog honom! På 3:e dagen så sov han hela natten och de 2 första så grät han som mest i 15 min i pappas famn.

    Numera om han vaknar på natten så räcker det att buffa honom i rumpan en stund så somnar han om, fast för det mesta så sover han hela natten.

    När han ska somna för kvällen så får han en flaska ersättning (han är mjölkallergisk) och när den är uppäten så lägger vi honom i hans säng. Där säger han till om han inte är redo att sova för då gråter han -är han redo så bökar han bara men inget gråt! Så då låter vi honom klättra runder själv, brukar sitta på en stol och läsa eller om det funkar gå ut ur rummet! Sen när han har bökat klart så somnar han på stället!
    Fabian 2005-12 & Stella 2007-10
  20. 10
    Visst är det

    Nej, ingen 5 minuters här..
    Men däremot så har vi helt slutat med att mata honom på nätterna och under den tiden vi vande honom vid det så var det pappa som tog honom! På 3:e dagen så sov han hela natten och de 2 första så grät han som mest i 15 min i pappas famn.

    Numera om han vaknar på natten så räcker det att buffa honom i rumpan en stund så somnar han om, fast för det mesta så sover han hela natten.

    När han ska somna för kvällen så får han en flaska ersättning (han är mjölkallergisk) och när den är uppäten så lägger vi honom i hans säng. Där säger han till om han inte är redo att sova för då gråter han -är han redo så bökar han bara men inget gråt! Så då låter vi honom klättra runder själv, brukar sitta på en stol och läsa eller om det funkar gå ut ur rummet! Sen när han har bökat klart så somnar han på stället!
  21. Medlem sedan
    Jan 2003
    #11
    Precis
    Hoppas att utvecklingsfasen går över snart så man får tillbaka den lilla solstrålen igen
  22. 11
    Precis
    Hoppas att utvecklingsfasen går över snart så man får tillbaka den lilla solstrålen igen
  23. Medlem sedan
    Dec 1998
    #12
    August kan inte sätta sig upp själv ännu, so far är det "bara" snurra runt i sängen på alla vinklar och vrår och försöka pilla sönder tapeten, tugga på apan och andra hyss som försegår.
    Men oftast så tar sömnen överhand o han somnar efter en stund.

    Jag minns när storasyster kom på att hon kunde STÅ i spjälsängen..så fick man gå in och lägga henne ca 120 ggr per kväll. Jag har inget mer tips än att vara den som är mest envis VARJE kväll!
  24. 12
    August kan inte sätta sig upp själv ännu, so far är det "bara" snurra runt i sängen på alla vinklar och vrår och försöka pilla sönder tapeten, tugga på apan och andra hyss som försegår.
    Men oftast så tar sömnen överhand o han somnar efter en stund.

    Jag minns när storasyster kom på att hon kunde STÅ i spjälsängen..så fick man gå in och lägga henne ca 120 ggr per kväll. Jag har inget mer tips än att vara den som är mest envis VARJE kväll!
  25. Medlem sedan
    Jan 2003
    #13

    I wish I had the answers

    Som vanligt är trösten föga... nickande ansikten, förstående om än strama leenden och ett förtvivlat preciiiiiiiis verkar va det enda du får i denna fråga! Önskar verkligen jag besatt svaret på miljonfrågan: "Varför i hela fridens namn ska det va så baskat svårt att somna, sova och sova färdigt utan att vakna?"

    Tilde kör Klara-stuket med det charmerande tillägget att hon vrålar, sätter sej upp och sedan ställer sej i sängen. Arg som ett bi. Detta problem hade jag ju inte med Jonna så jag står så att säga handfallen. Min första tösabit var ju som du minns inte lika rörlig som familjens minsting. Jonna skrek men eftersom hon inte kunde ta sej nånstans blev hon liggande och kunde därmed smidigt buffas i ändan. Något som är tämligen as-svårt med lillasyster eftersom hon inte befinner sej på samma plats mer än i nanosekunder.

    Gemensamt har dock de kära systrarna att deras rap-behov är skriande och stort, speciellt efter kvällens (äntligen) anammade vällingflaska. Således tar jag upp fröken fräken ur sängen ett antal gånger varje kväll och mycket riktigt, oftast är det ännu en bubbla som vill upp. Så summa sumarum är att Tilde halvt om halvt somnar i famnen även om hon alltid bökar till lite och gnäller när vi lägger ner henne sista gången innan hon somnar. Hur man löser detta har jag yet to discover om man så säger.

    Well, well. I could go on forever. Men har tyvärr en 8-månades plutt som gjorde morgon vid sex och nu testar hållfastheten i mina byxor samt sladden till batteriladdningen av min bärbara vilket gör att jag inom kort måste avgå. Måste dock till slut gissa att det nu i denna härliga ålder handlar om både utvecklingssprång (Tilde gör vad hon kan för att lära sej stå helt själv just nu och om hon bara kunde skulle hon släppa och springa flera mil tippar jag på) tillsammans med separationsångesten vid second birth som ju är i faggerna precis nu.

    I say it again... this too shall pass! Men baskat vad det är trökigt under tiden. *nickar i samförstånd*
  26. 13
    I wish I had the answers Som vanligt är trösten föga... nickande ansikten, förstående om än strama leenden och ett förtvivlat preciiiiiiiis verkar va det enda du får i denna fråga! Önskar verkligen jag besatt svaret på miljonfrågan: "Varför i hela fridens namn ska det va så baskat svårt att somna, sova och sova färdigt utan att vakna?"

    Tilde kör Klara-stuket med det charmerande tillägget att hon vrålar, sätter sej upp och sedan ställer sej i sängen. Arg som ett bi. Detta problem hade jag ju inte med Jonna så jag står så att säga handfallen. Min första tösabit var ju som du minns inte lika rörlig som familjens minsting. Jonna skrek men eftersom hon inte kunde ta sej nånstans blev hon liggande och kunde därmed smidigt buffas i ändan. Något som är tämligen as-svårt med lillasyster eftersom hon inte befinner sej på samma plats mer än i nanosekunder.

    Gemensamt har dock de kära systrarna att deras rap-behov är skriande och stort, speciellt efter kvällens (äntligen) anammade vällingflaska. Således tar jag upp fröken fräken ur sängen ett antal gånger varje kväll och mycket riktigt, oftast är det ännu en bubbla som vill upp. Så summa sumarum är att Tilde halvt om halvt somnar i famnen även om hon alltid bökar till lite och gnäller när vi lägger ner henne sista gången innan hon somnar. Hur man löser detta har jag yet to discover om man så säger.

    Well, well. I could go on forever. Men har tyvärr en 8-månades plutt som gjorde morgon vid sex och nu testar hållfastheten i mina byxor samt sladden till batteriladdningen av min bärbara vilket gör att jag inom kort måste avgå. Måste dock till slut gissa att det nu i denna härliga ålder handlar om både utvecklingssprång (Tilde gör vad hon kan för att lära sej stå helt själv just nu och om hon bara kunde skulle hon släppa och springa flera mil tippar jag på) tillsammans med separationsångesten vid second birth som ju är i faggerna precis nu.

    I say it again... this too shall pass! Men baskat vad det är trökigt under tiden. *nickar i samförstånd*
  27. Medlem sedan
    Aug 2004
    #14
    Jo Jag ska nog vara glad för det =)

    De är bestämda med sina viljor och har redan sina små egenheter.
  28. 14
    Jo Jag ska nog vara glad för det =)

    De är bestämda med sina viljor och har redan sina små egenheter.
  29. Medlem sedan
    Apr 2004
    #15
    Lyllo dig! En bäse som inte ens kan sätta sig upp! Men du verkar ju ha erfarenheter från förr, om man så säger! Det var liksom det som drev mig till att köra somna-själv-på-5-minuter eller vad det nu heter - INNAN HON LÄR SIG STÅ och gör saker etter värre!

    Idag var spattigheten betydligt mindre, men det behöver ju som bekant inte betyda ett smack! *suckar*
  30. 15
    Lyllo dig! En bäse som inte ens kan sätta sig upp! Men du verkar ju ha erfarenheter från förr, om man så säger! Det var liksom det som drev mig till att köra somna-själv-på-5-minuter eller vad det nu heter - INNAN HON LÄR SIG STÅ och gör saker etter värre!

    Idag var spattigheten betydligt mindre, men det behöver ju som bekant inte betyda ett smack! *suckar*
  31. Medlem sedan
    Apr 2004
    #16
    Ojojoj, för det första:
    Attans vad dina döttrer har satt sig i sinnet att TRILSKAS med sin ömma moder! Kanske lite smisk skulle hjälpa?
    Nä, skämt åsido -jobbigt låter det!
    Lite spontana förslag -
    För det första: jag ger ju faktiskt gröt eftersom Klara hårdnackat vägrar vällingen. Det har gett ett par fördelar för vår räkning:
    1. Mindre rap-och-kräk i samband med nattning
    2. Mindre vätska att kissa ut i en blöja som sedan blir smockfull och väcker bäraren och dennes föräldrar.

    Nu måste jag berätta - inget snabbsvar här inte - att min storebror var helt galen med att inte bara stå upp utan även åla sig UR spjälisen! Mamma försökte med allt, och till slut tog hon de stora säkerhetsnålarna från systrarnas kiltar (detta var på tidiga 60-talet) och NÅLADE fast Olles sovpåse i madrassen!

    Skickligt - job done, kan man tycka - men nix, ongen ålade sig ur med madrassen på ryggen som en underlig sköldpadda och åkte KANA på den nerför trappen till mammas och pappas bjudning av elegantare slag! JESUS! Skänt att man slipper ha en sån - men det verkar ju du ha, krake!

    Så mitt andra förslag är sovpåse och jätte-säkerhetsnålar *asg*

    Och avslutningsvis - vaddå "second birth"? Enlighten me! Jag trodde det var typ efter de första 3 månaderna när de liksom föds på riktigt och blir människor och inte foster!? Förklara, please!
  32. 16
    Ojojoj, för det första:
    Attans vad dina döttrer har satt sig i sinnet att TRILSKAS med sin ömma moder! Kanske lite smisk skulle hjälpa?
    Nä, skämt åsido -jobbigt låter det!
    Lite spontana förslag -
    För det första: jag ger ju faktiskt gröt eftersom Klara hårdnackat vägrar vällingen. Det har gett ett par fördelar för vår räkning:
    1. Mindre rap-och-kräk i samband med nattning
    2. Mindre vätska att kissa ut i en blöja som sedan blir smockfull och väcker bäraren och dennes föräldrar.

    Nu måste jag berätta - inget snabbsvar här inte - att min storebror var helt galen med att inte bara stå upp utan även åla sig UR spjälisen! Mamma försökte med allt, och till slut tog hon de stora säkerhetsnålarna från systrarnas kiltar (detta var på tidiga 60-talet) och NÅLADE fast Olles sovpåse i madrassen!

    Skickligt - job done, kan man tycka - men nix, ongen ålade sig ur med madrassen på ryggen som en underlig sköldpadda och åkte KANA på den nerför trappen till mammas och pappas bjudning av elegantare slag! JESUS! Skänt att man slipper ha en sån - men det verkar ju du ha, krake!

    Så mitt andra förslag är sovpåse och jätte-säkerhetsnålar *asg*

    Och avslutningsvis - vaddå "second birth"? Enlighten me! Jag trodde det var typ efter de första 3 månaderna när de liksom föds på riktigt och blir människor och inte foster!? Förklara, please!
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar