Har ni varit med om barn som fantiserar så mycket att de får svårt att skilja sin fantasiperson från sin verkliga? Jag är nyfiken på om ni som arbetar med barn känner igen detta.
Min dotter har vid flera tillfällen lekt att hon varit någon annan och sedan mitt i fantasin börjat gråta hysteriskt och säga sitt eget namn. Hon är inte ens 3 år så hon kan inte förklara så bra vad hon menar men som vi tolkar det så fantiserar hon så kraftigt att hon plötsligt blir identitetsförvirrad och blir ledsen och vill verkligen påpeka att hon är hon och inte den hon fantiserar att hon är. Är det konstigt eller kan det hända barn som har god inlevelseförmåga?
Vi tröstar och pratar en stund om att hon såklart är sig själv och att det andra bara är en lek. Det borde vara det bästa man kan göra, eller?
1
Barn som fantiserar Har ni varit med om barn som fantiserar så mycket att de får svårt att skilja sin fantasiperson från sin verkliga? Jag är nyfiken på om ni som arbetar med barn känner igen detta.
Min dotter har vid flera tillfällen lekt att hon varit någon annan och sedan mitt i fantasin börjat gråta hysteriskt och säga sitt eget namn. Hon är inte ens 3 år så hon kan inte förklara så bra vad hon menar men som vi tolkar det så fantiserar hon så kraftigt att hon plötsligt blir identitetsförvirrad och blir ledsen och vill verkligen påpeka att hon är hon och inte den hon fantiserar att hon är. Är det konstigt eller kan det hända barn som har god inlevelseförmåga?
Vi tröstar och pratar en stund om att hon såklart är sig själv och att det andra bara är en lek. Det borde vara det bästa man kan göra, eller?
HAr inga bra svar, men har en son som haft extremt livlig fantasi. Han kunde berätta för dagmamman att han inte fick sova inomhus med oss utan var tvungen att sova ute i ett tält utomhus och fick stenar till middag. Han levde in sig så i sina historier att han kunde börja gråta när han berättade sina historier.
Om du känner dig orolig elelr fundersam på hur ni ska hantera när hon lever sig in för mycket i sin historia så tycker jag ni ska be att få prata med specialpedagogen för råd.
2
HAr inga bra svar, men har en son som haft extremt livlig fantasi. Han kunde berätta för dagmamman att han inte fick sova inomhus med oss utan var tvungen att sova ute i ett tält utomhus och fick stenar till middag. Han levde in sig så i sina historier att han kunde börja gråta när han berättade sina historier.
Om du känner dig orolig elelr fundersam på hur ni ska hantera när hon lever sig in för mycket i sin historia så tycker jag ni ska be att få prata med specialpedagogen för råd.
Ja det är det bästa. Döm inte o ifrågasätt inte utan markera bara lugnt att det är skillnad på fantasi o verklighet. Vissa barn har väldigt livlig fantasi o behöver få ha det.
3
Ja det är det bästa. Döm inte o ifrågasätt inte utan markera bara lugnt att det är skillnad på fantasi o verklighet. Vissa barn har väldigt livlig fantasi o behöver få ha det.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
