Vet inte varför jag skriver om det här här men jag känner att jag vill skriva av mig. Förstår inte hur jag någonsin ska kunna överleva detta som hänt.
I måndagskväll tog min 15 åriga dotter sitt liv. Hon valde att lämna oss genom att kasta sig framför tåget. Jag bara gråter och gråter å jag saknar henne så. Hur klarar man att gå vidare när man vet att man under resten av sitt liv kommer att vakna varje morgon och önska att hon fanns här hos mig.
Å alla dessa frågor om varför, vad det var som utlöste det hela, vad jag skulle ha gjort annorlunda.
Bara några timmar innan det hände satt vi tillsammans i soffan och valde ut vilka möbler hon skulle ha i sitt nya rum i lgh vi ska flytta till och hon var glad.......... å sen var hon bara borta. borta.
Kom till platsen där det hänt ca 30 min efteråt och ambulanspersonal satte mig genast i en ambulans och skjutsade mig till sjukhuset för krishantering.
Satt där i några timmar och krisgruppen ville att jag skulle få se henne en sista gång och ta farväl, det visade sig dock att det inte gick då det inte fanns så mycket kvar av henne uttan de blev tvungna att identifiera henne med hjälp av tandkort. GUD vad jag önskar att jag haft en kropp att ta farväl av, att få krama en sista gång. Jag älskar henne så och det är så jävla tomt här.
Har fått sömntabletter för att kunna sova men något lugnande kan jag ju inte få eftersom jag har min lilla groda i magen.
Var på sjukhuset för att kolla hur den lille mådde nu när mamma mår så dåligt och grodan mår förhållandevis bra, dock verkar han inte vilja stanna i mammas olyckliga kropp så jag fick bricanyl och ska tillbaka om en vecka för bedömning om cortison ska sättas in för att påskynda lungmognaden. Fick veta att det bor en liten kille därinne, läkaren sa att det var bra att veta könet när sådana här krissituationer uppstår. Han väger ca 1250 gr nu. Är 28 fullgångna veckor.
Förstår bara inte hur jag ska kunna känna glädje för min lilla därinne, älskar naturligtvis honom också, men sorgen är så stor, tar sån stor plats.
Hur ska jag kunna ladda inför en förlossning???
Måste dessutom ta tag i det här med flytten å bara tanken på att gå in och packa alla hennes saker känns för mig övermäktigt. Vill inte städa bort henne redan. Å så måste man ju ordna med begravning å allt det praktiska......kommer inte att klara det.
Min dotter sa alltid att när hon blev stor och skaffade barn så skulle hon döpa sin son till Philip, nu blir det ju aldrig så, så därför kommer vi att döpa den här lilla grodan till det.
Det blev långt och örigt det här och säkert ett och annat fel också, men tårarna rinner så jag inte ser vad jag skriver.
Ta hand om er, ta hand om varandra och var rädda om era magar. Kramar Carolina.
1
Otrolig sorg(långt och känslosamt) Vet inte varför jag skriver om det här här men jag känner att jag vill skriva av mig. Förstår inte hur jag någonsin ska kunna överleva detta som hänt.
I måndagskväll tog min 15 åriga dotter sitt liv. Hon valde att lämna oss genom att kasta sig framför tåget. Jag bara gråter och gråter å jag saknar henne så. Hur klarar man att gå vidare när man vet att man under resten av sitt liv kommer att vakna varje morgon och önska att hon fanns här hos mig.
Å alla dessa frågor om varför, vad det var som utlöste det hela, vad jag skulle ha gjort annorlunda.
Bara några timmar innan det hände satt vi tillsammans i soffan och valde ut vilka möbler hon skulle ha i sitt nya rum i lgh vi ska flytta till och hon var glad.......... å sen var hon bara borta. borta.
Kom till platsen där det hänt ca 30 min efteråt och ambulanspersonal satte mig genast i en ambulans och skjutsade mig till sjukhuset för krishantering.
Satt där i några timmar och krisgruppen ville att jag skulle få se henne en sista gång och ta farväl, det visade sig dock att det inte gick då det inte fanns så mycket kvar av henne uttan de blev tvungna att identifiera henne med hjälp av tandkort. GUD vad jag önskar att jag haft en kropp att ta farväl av, att få krama en sista gång. Jag älskar henne så och det är så jävla tomt här.
Har fått sömntabletter för att kunna sova men något lugnande kan jag ju inte få eftersom jag har min lilla groda i magen.
Var på sjukhuset för att kolla hur den lille mådde nu när mamma mår så dåligt och grodan mår förhållandevis bra, dock verkar han inte vilja stanna i mammas olyckliga kropp så jag fick bricanyl och ska tillbaka om en vecka för bedömning om cortison ska sättas in för att påskynda lungmognaden. Fick veta att det bor en liten kille därinne, läkaren sa att det var bra att veta könet när sådana här krissituationer uppstår. Han väger ca 1250 gr nu. Är 28 fullgångna veckor.
Förstår bara inte hur jag ska kunna känna glädje för min lilla därinne, älskar naturligtvis honom också, men sorgen är så stor, tar sån stor plats.
Hur ska jag kunna ladda inför en förlossning???
Måste dessutom ta tag i det här med flytten å bara tanken på att gå in och packa alla hennes saker känns för mig övermäktigt. Vill inte städa bort henne redan. Å så måste man ju ordna med begravning å allt det praktiska......kommer inte att klara det.
Min dotter sa alltid att när hon blev stor och skaffade barn så skulle hon döpa sin son till Philip, nu blir det ju aldrig så, så därför kommer vi att döpa den här lilla grodan till det.
Det blev långt och örigt det här och säkert ett och annat fel också, men tårarna rinner så jag inte ser vad jag skriver.
Ta hand om er, ta hand om varandra och var rädda om era magar. Kramar Carolina.
Älskade vän!!
Nu ska jag erkänna att jag inte orkade läsa allt i ditt inlägg utan skummade igenom det men tillräckligt hann jag uppfatta
Stora bamsekramar till dig
tummar håller jag för att lillgrabben håller sig kvar i magen ytterligare några veckor ialla fall.
Önskar jag kunde göra något så du får lite ro och en bättre tillvaro
stor kram tjejen!
2
Älskade vän!!
Nu ska jag erkänna att jag inte orkade läsa allt i ditt inlägg utan skummade igenom det men tillräckligt hann jag uppfatta
Stora bamsekramar till dig
tummar håller jag för att lillgrabben håller sig kvar i magen ytterligare några veckor ialla fall.
Önskar jag kunde göra något så du får lite ro och en bättre tillvaro
...lilla du, vad ledsen jag blir! Så fruktansvärt, det finns inga ord.
Jag har också förlorat en dotter (en bebis), och det som hjälpte bäst för mig var att träffa och prata med andra i samma situation. Det finns många bra ställen på nätet, både som rör förlusten av ett barn och människor som valt att ta sitt liv.
Ta hand om dig, och ta emot all hjälp från sjukvården som du kan få.
Många kramar, Piraya/Lina
Piraya, med två söner på jorden och en dotter i himlen.
3
Blir alldeles stum... ...lilla du, vad ledsen jag blir! Så fruktansvärt, det finns inga ord.
Jag har också förlorat en dotter (en bebis), och det som hjälpte bäst för mig var att träffa och prata med andra i samma situation. Det finns många bra ställen på nätet, både som rör förlusten av ett barn och människor som valt att ta sitt liv.
Ta hand om dig, och ta emot all hjälp från sjukvården som du kan få.
Jag vet inte vad jag ska skriva, bara ropade rakt ut när jag läste det du skrivit....
Tanken på att något sånt skulle kunna hända, har slagit mig ibland. Att man trots att man står sina barn så nära inte vet allt, hur de har det på insidan. Det är en skrämmande tanke. Jag känner med dig och hoppas att allt kommer att gå bra med lille Philip. Förstår att allt måste vara fullständigt upp och ner just nu. Hoppas att du har många runt dig som stöttar och kan hjälpa till med praktiska saker. Inga ord är tillräckliga, ville bara skriva något, hoppas jag inte uttryckt mig klantigt. Tänker på dig, kramar hårt!
4
Jag vet inte vad jag ska skriva, bara ropade rakt ut när jag läste det du skrivit....
Tanken på att något sånt skulle kunna hända, har slagit mig ibland. Att man trots att man står sina barn så nära inte vet allt, hur de har det på insidan. Det är en skrämmande tanke. Jag känner med dig och hoppas att allt kommer att gå bra med lille Philip. Förstår att allt måste vara fullständigt upp och ner just nu. Hoppas att du har många runt dig som stöttar och kan hjälpa till med praktiska saker. Inga ord är tillräckliga, ville bara skriva något, hoppas jag inte uttryckt mig klantigt. Tänker på dig, kramar hårt!
Vilken fruktansvärd händelse i någon liv. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men även om man inte vet så är det bättre att skriva något än inget alls. Att prata av sig MÅSTE man göra och det är inget man ska hålla inom sig. det är så fruktansvärt att, som du skriver ni satt o pratade om möbler och sedan är hon borta. Man önskar att man kunde vara inne i dessa hjärnor och hjälpa till mer. Nu har min dotter (12) inte vad jag hoppas nga bekymmer men man kan ju aldrig veta. Jag blir så rädd när man hör om din berättelse..
Du måste kämpa vidare och göra så gott du kan, det finns fler som är beroende av dig, även om det känns hopplöst.
Massor av kramar
5
Vilken fruktansvärd händelse i någon liv. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men även om man inte vet så är det bättre att skriva något än inget alls. Att prata av sig MÅSTE man göra och det är inget man ska hålla inom sig. det är så fruktansvärt att, som du skriver ni satt o pratade om möbler och sedan är hon borta. Man önskar att man kunde vara inne i dessa hjärnor och hjälpa till mer. Nu har min dotter (12) inte vad jag hoppas nga bekymmer men man kan ju aldrig veta. Jag blir så rädd när man hör om din berättelse..
Du måste kämpa vidare och göra så gott du kan, det finns fler som är beroende av dig, även om det känns hopplöst.
Massor av kramar
Neeeej!!!! Åhhhhhh vilken Tragedi!!! Förstår att det inte finns några ord i världen som kan hjälpa dig i din sorg just nu!!! Mina tårar fullkomligt sprutar.....jag kan inte tänka mig något värre än att utsättas för detta......
Jag är sååå himla himla ledsen för din skull..... känner ett starkt tryck över bröstet och har knappt kunnat ta mig igenom ditt inlägg på grund av tårarna......kan ju bara tänka hur du känner då.
Hoppas så innerligt att du har fantastiska människor i din närhet som du kan få mycket stöd och hjälp av! Har du det?
Håller också alla mina tummar för att lilla Philip ska stanna i din mage så länge ni bara orkar......
Önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt!!!!
Lova att skriv här igen om du behöver stöd/råd/skriva av dig/hjälp med något/vad som helst!!!!
Om det krisar riktigt ordentligt måste du tänka på att leva och finnas för dina nadra barn!!
Åh vännen! jag önskar jag visste vad jag skulle säga/skriva......
TUSEN KRAMAR TILL DIG OCH DIN FAMILJ!!!!
7
Neeeej!!!! Åhhhhhh vilken Tragedi!!! Förstår att det inte finns några ord i världen som kan hjälpa dig i din sorg just nu!!! Mina tårar fullkomligt sprutar.....jag kan inte tänka mig något värre än att utsättas för detta......
Jag är sååå himla himla ledsen för din skull..... känner ett starkt tryck över bröstet och har knappt kunnat ta mig igenom ditt inlägg på grund av tårarna......kan ju bara tänka hur du känner då.
Hoppas så innerligt att du har fantastiska människor i din närhet som du kan få mycket stöd och hjälp av! Har du det?
Håller också alla mina tummar för att lilla Philip ska stanna i din mage så länge ni bara orkar......
Önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt!!!!
Lova att skriv här igen om du behöver stöd/råd/skriva av dig/hjälp med något/vad som helst!!!!
Om det krisar riktigt ordentligt måste du tänka på att leva och finnas för dina nadra barn!!
Åh vännen! jag önskar jag visste vad jag skulle säga/skriva......
Älskade gullegumman... Varför ska vissa drabbas av sånna tragedier, det är inte rättvist! Det som har hänt är verkligen fruktansvärt. Jag vädjar till er att ta emot den hjälp ni erbjuds, även om det känns jobbigt att prata och försöka förstå just nu. Den lille i magen tror jag att du komemr att älska hur mycket som helst när han bestämmer sig för att kika ut! Jag vet inte heller riktigt vad jag ska skriva, jag vill bara säga att jag tänker på er och skickar alla tankar jag har till er!
8
Älskade gullegumman... Varför ska vissa drabbas av sånna tragedier, det är inte rättvist! Det som har hänt är verkligen fruktansvärt. Jag vädjar till er att ta emot den hjälp ni erbjuds, även om det känns jobbigt att prata och försöka förstå just nu. Den lille i magen tror jag att du komemr att älska hur mycket som helst när han bestämmer sig för att kika ut! Jag vet inte heller riktigt vad jag ska skriva, jag vill bara säga att jag tänker på er och skickar alla tankar jag har till er!
Gråter!!! Beklagar det som hänt!!! Vet inte vad jag ska säga mer än att jag är övertygad om att det finns en himmel där hon är och tittar ner på er. Hoppas du har stöd runt omkring dig nu!!!!! Och att lillpojken stannar i din mage många veckor till KRAM Skiv igen när du orkar Vi finns här även för att prata om annat än väntade bebisar...
Mizaja m 5, Josef 12/12-06
9
men kära okända vän Gråter!!! Beklagar det som hänt!!! Vet inte vad jag ska säga mer än att jag är övertygad om att det finns en himmel där hon är och tittar ner på er. Hoppas du har stöd runt omkring dig nu!!!!! Och att lillpojken stannar i din mage många veckor till KRAM Skiv igen när du orkar Vi finns här även för att prata om annat än väntade bebisar...
Stackars stackars dig, och hela din familj!! Det måste vara varje förälders mardröm att något så fruktansvärt ska hända!! Jag blir alldeles kall när jag läser ditt inlägg och kan inte förstå, bara föreställa mig hur du mår just nu!!
Skickar all tröst jag kan, men förstår att du lever i en mardröm just nu som tyvärr är sann!! Tänker på dig och hoppas att du ändå på nåt sätt lyckas vara stark i kaoset.
Kramar i massor!
"En resa på tusen mil börjar alltid med ett enda steg"
11
Åhh nej!! Stackars stackars dig, och hela din familj!! Det måste vara varje förälders mardröm att något så fruktansvärt ska hända!! Jag blir alldeles kall när jag läser ditt inlägg och kan inte förstå, bara föreställa mig hur du mår just nu!!
Skickar all tröst jag kan, men förstår att du lever i en mardröm just nu som tyvärr är sann!! Tänker på dig och hoppas att du ändå på nåt sätt lyckas vara stark i kaoset.
Kramar i massor!
Vad ofattbart. Jag försöker att sätta mig in i ditt öde. Hoppas att du har folk omkring dig som kan stötta dig i ditt sorgearbete. Hoppas även att sonen i magen mår bra.
12
Vad ofattbart. Jag försöker att sätta mig in i ditt öde. Hoppas att du har folk omkring dig som kan stötta dig i ditt sorgearbete. Hoppas även att sonen i magen mår bra.
Svårt att skriva något som kan trösta i en sådan här situation... Tänker på dig och önskar dig lycka till med allt. Hoppas att Philip börjar må bättre.
Kram
13
Svårt att skriva något som kan trösta i en sådan här situation... Tänker på dig och önskar dig lycka till med allt. Hoppas att Philip börjar må bättre.
Kram
Vet inte vad jag ska skriva till dig....
Kan bara tänka mig hur det känns och ändå är det säkert 100 ggr värre....
Lider verkligen med dig......måste vara svårt att förstå hur sitt barn väljer att lämna jordelivet....
Tänker på dig! Tillåt dig verkligen att sörja och minnas alla goda stunder du hade med din dotter.....
KRAM!
16
Näe....min vän... Vet inte vad jag ska skriva till dig....
Kan bara tänka mig hur det känns och ändå är det säkert 100 ggr värre....
Lider verkligen med dig......måste vara svårt att förstå hur sitt barn väljer att lämna jordelivet....
Tänker på dig! Tillåt dig verkligen att sörja och minnas alla goda stunder du hade med din dotter.....
KRAM!
Jag vet inte vad jag ska säga. Känns som att ord inte räcker till. Jag försöker tänka mig hur det känns och kommer inte dit du verkligen känner i sorgen. Hoppas att Philip bestämmer sig för att stanna i magen lite till.
Jag tänker på dig och kommer tända ett ljus för din dotter ikväll..
Sänder många många varma kramar...
Jenny m Linnéa -01 & Wilma 070103
18
Herregud.. Jag vet inte vad jag ska säga. Känns som att ord inte räcker till. Jag försöker tänka mig hur det känns och kommer inte dit du verkligen känner i sorgen. Hoppas att Philip bestämmer sig för att stanna i magen lite till.
Jag tänker på dig och kommer tända ett ljus för din dotter ikväll..
Åh vännen!! Det känns så fattigt att bara kunna skriva till dig. Önskar att jag kunde hålla om dig i stället. Såna här saker borde inte få hända! Hoppas att du kan få hjälp med allt det praktiska - det ska du inte behöva tänka på nu. Skriv precis allt du känner att du orkar och vill här på sidan. Kram!!!
19
Åh vännen!! Det känns så fattigt att bara kunna skriva till dig. Önskar att jag kunde hålla om dig i stället. Såna här saker borde inte få hända! Hoppas att du kan få hjälp med allt det praktiska - det ska du inte behöva tänka på nu. Skriv precis allt du känner att du orkar och vill här på sidan. Kram!!!
tusen kramar till dig!
jag vet inte vad jag ska säga, men jag är så otroligt ledsen för er skull, men jag tycker det e fint att döpa pojken till Philip.
Jag önskar er all lycka framöver!! ta hand om er!
många kramar från en i april gruppen!
20
tusen kramar till dig!
jag vet inte vad jag ska säga, men jag är så otroligt ledsen för er skull, men jag tycker det e fint att döpa pojken till Philip.
Jag önskar er all lycka framöver!! ta hand om er!
många kramar från en i april gruppen!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
