Fina dikter till Max namngivning.

[Elin.]

Är det nån som kan nån fin dikt som vi kan ha till Max namngivningsfest?

[Malin1979]

förslag kommer här! Om det är du som ska läsa har jag fler alternativ på dikter som är skrivna från en mamma till ett barn. Hoppas du hittar någon du tycker om!



Så kom du då till oss du älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
är vi din trygga borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett fantastiskt barn att få älska,
en lycka för stor att förklara.


Och en till...
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick?

Att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år?
Vem är jag, vad bär jag för namn?

Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever, på jorden jag står
var har jag varit förut?

Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.


Och en till....

Dina barn tillhör dig inte
De är söner & döttrar av själva livets längtan
De kommer genom dig, men inte från dig,
och fastän de är hos dig, tillhör de dig inte.

Du kan ge dem kärlek men inte dina tankar
ty de har egna tankar
Du kan hysa deras kroppar men inte deras själar
Ty deras själar befinner sig i morgondagens land, som du inte kan besöka, inte ens i dina drömmar
Du kan sträva efter att likna dem, men försök inte göra dem lika dig själv

Ty livet går inte tillbaks
och dröjer inte vid igår


Och en till...

Fingrar och tår och fjäderlätt hår,
en blick så klar som såge du tusentals år.
Det är knappt jag förstår, en pojk han är vår!
En gåva till oss är du min lille.
Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en pojk, han finns till!
En livets gåva är du min lille!
Tänk blodet i mig blev blod ini dig,
vandrar genom tiden, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig,
här är du – en av oss,
en ny länk i livets kedja.
Jag lånar dig jag, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som vore den ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv,
en livet gåva är du min lille!
Fingrar och tår och fjäderlätt hår,
en blick så klar som såge du tusentals år.
Det är knappt jag förstår, en pojk han är vår!
En gåva till oss är du min lille.

[Nina med Tjejerna]

Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött
- ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!

Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är sällsamt vis och klar.

Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för en pappa eller mamma.

Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt väller fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.

eller

Ett nytt litet liv
har förgyllt vår jord
en ny liten människa
finns nu vid vårt bord.

Vi hälsar dig välkommen
du lilla själ
vi följer dig på vägen
och ser till att allt går väl

[Elin.]

Tack så mycket! Det är troligen Max fadder som kommer läsa en dikt, ev. jag med.
Kram

[Elin.]

Tack! Vad bra då har jag/vi lite att välja på.
Kram

[Lattemom]

Å va fina! Jag måste genast läna en till Alvins dop, men vilken ska man välja de är ju så fina allihop!!