Min virriga lilla mormor...
Mamma åkte upp för att föja med henne till södersjukhuset på undersökning för hon hade fått en knöl i bröstet.
Jag var jättenervös och orolig här hemma men hoppades ändå på goda nyheter. Ringde mamma direkt efter läkarbesöket och hon sa att läkaren sagt att det kändes som cancer. Fast säkert vet vi ju inte förrän provsvaren kommit. Jag kommer fortsätta hoppas att det bara är något ofarligt. Men det känns ändå som det är bäst att vara beredd på det värsta. Kan man det? Vara beredd alltså.
Jag har pratat med J om flytt och allt men vet inte riktigt vart det leder. Det är så svårt att få tid att prata ostört. Antingen vaknar ju Frida eller Odin precis när man ska prata eller så är det något annat.
Sen funderar jag fram och tillbaka om hemlängtan kanske också beror på att jag inte har jobb eller plugg eller något här. Och om jag får det kanske längtan lägger sig... Ja jag vet inte.
Och hu vilka priser det är däruppe! Här får man ju en hel hästgård för priset av en villa. :-/
Josefine, om du läser. Hur är det med din mamma? Om du vill berätta. Kram!
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
1
Mormor har nog bröstcancer Min virriga lilla mormor...
Mamma åkte upp för att föja med henne till södersjukhuset på undersökning för hon hade fått en knöl i bröstet.
Jag var jättenervös och orolig här hemma men hoppades ändå på goda nyheter. Ringde mamma direkt efter läkarbesöket och hon sa att läkaren sagt att det kändes som cancer. Fast säkert vet vi ju inte förrän provsvaren kommit. Jag kommer fortsätta hoppas att det bara är något ofarligt. Men det känns ändå som det är bäst att vara beredd på det värsta. Kan man det? Vara beredd alltså.
Jag har pratat med J om flytt och allt men vet inte riktigt vart det leder. Det är så svårt att få tid att prata ostört. Antingen vaknar ju Frida eller Odin precis när man ska prata eller så är det något annat.
Sen funderar jag fram och tillbaka om hemlängtan kanske också beror på att jag inte har jobb eller plugg eller något här. Och om jag får det kanske längtan lägger sig... Ja jag vet inte.
Och hu vilka priser det är däruppe! Här får man ju en hel hästgård för priset av en villa. :-/
Josefine, om du läser. Hur är det med din mamma? Om du vill berätta. Kram!
Usch, inte nåt man vill ska drabba någon! Men, det eller hjärtat är ju oftast det som sker ändå... Håller ändå tummarna för att proverna visar på något annat!
Trist att du inte får möjlighet att snacka med J. Kan ni kanske ha barnvakt för Frida några timmar i helgen och passa på då? Känns som att ni borde ha tid för ett ordentligt prat.. (Och ja, priserna ÄR gräsliga här.)
kramar!!
Tessie
2
Jobbigt... Usch, inte nåt man vill ska drabba någon! Men, det eller hjärtat är ju oftast det som sker ändå... Håller ändå tummarna för att proverna visar på något annat!
Trist att du inte får möjlighet att snacka med J. Kan ni kanske ha barnvakt för Frida några timmar i helgen och passa på då? Känns som att ni borde ha tid för ett ordentligt prat.. (Och ja, priserna ÄR gräsliga här.)
Ja, barnvakt några timmar är en god idé!
I dag tänkte jag ut en till variant: Att ha som en prioritet att jag ska åka upp en gång i månaden och att alltid räkna med det i budgeten. Vi får avstå något annat men så får det vara. Sen tänker jag mig att jag ska kunna åka själv när Odin blir större. Att kanske tom lägga in en flaska lite senare för att kunna dra i väg ensam. Den tanken känns så främmande men samtidigt kanske det skulle vara lite befriande? Jag vet inte. Jag famlar runt i dunklet lite. ;-) Något måste jag göra iaf!
Måste berätta om min dag också. Jag trodde inte den var sann ett tag!
Frida vaknade med hosta och halsont. Vid 12 vaknar Jocke (han jobbar natt) och måste sticka i väg till jobbet för de ska ha en förhandling om något. Jag släpper ut hunden i trädgården och han sticker ut i området. *grr* Får in hunden igen och känner mig lätt irriterad. Hunden gnäller och försöker driva mig till vansinne. (Jag fattar såklart att han inte gjorde det med flit men det kändes så.) Känner mig sjukt stressad av allt, Odin vill sova, men bara i vagnen och bara om den rör sig. Frida vill titta på film och måla samtidigt. "Neeeej, du får inte måla i vardagsrummet.Kom så målar vi i köket." "Men jag vill se på fiiiiilm!" Och så hunden som springer runt mina ben och gnäller precis hela tiden.
Jag går in i sovrummet och där ligger en härlig spya mitt på golvet. Torkar upp *uäck* Den var från hunden. Sjunker ner i soffan en stund, helt nervig. Hunden kommer in och kräks på mattan. Torkar igen men det blev en äcklig fläck. Jahapp, det var den mattan.
Ringer till Jocke som självklart inte svarar. Skickar sms att han måste komma hem fort.
Det är lugnt en stund.
Jag tycker det luktar illa och tänker att det är väl hundskrället som går runt och fiser eller något. *urk*
Nu måste jag gå på toa och jag ska precis sätta ner foten i badrummet när jag upptäcker att hela djävla badrumsgolvet är fullt med BAJS!! Till och med tvätthögen som väntade på att få komma in i tvättmaskinen var nerbajsad. Så djävlaäckligt.Jag höll på att kräkas rakt ut. Jag skojar inte det var ta mig fan bajs överallt. Hunddjäveln hade trampat runt i det och gjort bajsspår.
Då bryter jag ihop och ställer mig i köket och stortjuter. Efter att ha pratat och gråtit med min bästa vän i telefon, så orkar jag gå in och städa upp all skit i badrummet.
Ja det var ju därför hunden var så jobbig som jag tyckte. Han var ju magsjuk på något sätt. Men UUUUURRRRRKKK! Det var en grymt jobbig dag!
Ursäkta alla svordomar, de måste komma ut bara.
Och jag älskar självklart min hund i alla fall. (Om nu någon trodde något annat)
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
4
Tack (Och kolla in min dag) Tack för tummar, hoppas de hjälper.
Ja, barnvakt några timmar är en god idé!
I dag tänkte jag ut en till variant: Att ha som en prioritet att jag ska åka upp en gång i månaden och att alltid räkna med det i budgeten. Vi får avstå något annat men så får det vara. Sen tänker jag mig att jag ska kunna åka själv när Odin blir större. Att kanske tom lägga in en flaska lite senare för att kunna dra i väg ensam. Den tanken känns så främmande men samtidigt kanske det skulle vara lite befriande? Jag vet inte. Jag famlar runt i dunklet lite. ;-) Något måste jag göra iaf!
Måste berätta om min dag också. Jag trodde inte den var sann ett tag!
Frida vaknade med hosta och halsont. Vid 12 vaknar Jocke (han jobbar natt) och måste sticka i väg till jobbet för de ska ha en förhandling om något. Jag släpper ut hunden i trädgården och han sticker ut i området. *grr* Får in hunden igen och känner mig lätt irriterad. Hunden gnäller och försöker driva mig till vansinne. (Jag fattar såklart att han inte gjorde det med flit men det kändes så.) Känner mig sjukt stressad av allt, Odin vill sova, men bara i vagnen och bara om den rör sig. Frida vill titta på film och måla samtidigt. "Neeeej, du får inte måla i vardagsrummet.Kom så målar vi i köket." "Men jag vill se på fiiiiilm!" Och så hunden som springer runt mina ben och gnäller precis hela tiden.
Jag går in i sovrummet och där ligger en härlig spya mitt på golvet. Torkar upp *uäck* Den var från hunden. Sjunker ner i soffan en stund, helt nervig. Hunden kommer in och kräks på mattan. Torkar igen men det blev en äcklig fläck. Jahapp, det var den mattan.
Ringer till Jocke som självklart inte svarar. Skickar sms att han måste komma hem fort.
Det är lugnt en stund.
Jag tycker det luktar illa och tänker att det är väl hundskrället som går runt och fiser eller något. *urk*
Nu måste jag gå på toa och jag ska precis sätta ner foten i badrummet när jag upptäcker att hela djävla badrumsgolvet är fullt med BAJS!! Till och med tvätthögen som väntade på att få komma in i tvättmaskinen var nerbajsad. Så djävlaäckligt.Jag höll på att kräkas rakt ut. Jag skojar inte det var ta mig fan bajs överallt. Hunddjäveln hade trampat runt i det och gjort bajsspår.
Då bryter jag ihop och ställer mig i köket och stortjuter. Efter att ha pratat och gråtit med min bästa vän i telefon, så orkar jag gå in och städa upp all skit i badrummet.
Ja det var ju därför hunden var så jobbig som jag tyckte. Han var ju magsjuk på något sätt. Men UUUUURRRRRKKK! Det var en grymt jobbig dag!
Ursäkta alla svordomar, de måste komma ut bara.
Och jag älskar självklart min hund i alla fall. (Om nu någon trodde något annat)
Nej, vad jobbigt! Hoppas att läkaren tror fel, men det låter ju inte bra. Men, många gånger så går det ju bra, med strålning, cellgift eller operation, allt hänger ju på hur det ser ut. Håller stenhårt mina tummar för att det går så bra det bara kan! Berätta sedan!
Tack för frågan om mamma! Tja, vad ska man säga... Hon är på sjukhem nu och är ganska dålig, för att vara hon s.a.s. Nu har hon ju en tumör i hjärnan (minst en) också, har jag skrivit det? Så bröstcancer i bröstet, lungorna, lymfan och hjärnan... Hennes händer har slutat fungera som de ska, hon kan inte äta själv tex... Teorierna är att nervera sitter i kläm i nacken, men en tumör där uppe är väl mer troligt. Hennes ena halva fot är blåsvart pga dålig cirkulation, hon har ju diabetes också och fötterna är en diabetiskers svaga punkt. Ser ut som en polarforskare. Nu får hon morfin mot smärtan där, så det är ok tycker hon, men det ser horribelt ut. De vill inte göra något åt det, för antagligen så skulle hon inte orka med ingreppet och eftervården. Det är så konstigt - hon håller väl på att dö framför ögonen på mig, men det vet man ju inte förrän efteråt och just nu så är vi ju bara här och allt flyter på med vanligt prat och barn som pockar på uppmärksamhet och en tillvaro där man inte har fem minuter för sig själv och eftertanke. Hon är i det närmaste som vanligt i huvudet, fast trött och koncentrerad på sin sjukdom. De gånger jag lyckas inse att hon kan vara borta när som (svårt när hon är så pass ok), saknar jag henne så enormt - det känns som om jag inte vet hur jag ska klara mig utan henne, vilken ofantlig brist att leva utan henne.
Åh! Jag hoppas att ni får positiva besked snart om din mormor! Kram!
6
:-( Nej, vad jobbigt! Hoppas att läkaren tror fel, men det låter ju inte bra. Men, många gånger så går det ju bra, med strålning, cellgift eller operation, allt hänger ju på hur det ser ut. Håller stenhårt mina tummar för att det går så bra det bara kan! Berätta sedan!
Tack för frågan om mamma! Tja, vad ska man säga... Hon är på sjukhem nu och är ganska dålig, för att vara hon s.a.s. Nu har hon ju en tumör i hjärnan (minst en) också, har jag skrivit det? Så bröstcancer i bröstet, lungorna, lymfan och hjärnan... Hennes händer har slutat fungera som de ska, hon kan inte äta själv tex... Teorierna är att nervera sitter i kläm i nacken, men en tumör där uppe är väl mer troligt. Hennes ena halva fot är blåsvart pga dålig cirkulation, hon har ju diabetes också och fötterna är en diabetiskers svaga punkt. Ser ut som en polarforskare. Nu får hon morfin mot smärtan där, så det är ok tycker hon, men det ser horribelt ut. De vill inte göra något åt det, för antagligen så skulle hon inte orka med ingreppet och eftervården. Det är så konstigt - hon håller väl på att dö framför ögonen på mig, men det vet man ju inte förrän efteråt och just nu så är vi ju bara här och allt flyter på med vanligt prat och barn som pockar på uppmärksamhet och en tillvaro där man inte har fem minuter för sig själv och eftertanke. Hon är i det närmaste som vanligt i huvudet, fast trött och koncentrerad på sin sjukdom. De gånger jag lyckas inse att hon kan vara borta när som (svårt när hon är så pass ok), saknar jag henne så enormt - det känns som om jag inte vet hur jag ska klara mig utan henne, vilken ofantlig brist att leva utan henne.
Åh! Jag hoppas att ni får positiva besked snart om din mormor! Kram!
Jag visste inte att hon hade en till tumör. Vad otroligt jobbigt för er! Hu, jag kan bara tänka mig känslan av att se sin mamma så. :-( Jag tänker på er!
Diabetes vet jag hur det kan gå med, min pappa fick amputera ena benet för snart tre år sen.
Hoppas att du har din mamma kvar länge länge till!
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
9
Åh... Jag visste inte att hon hade en till tumör. Vad otroligt jobbigt för er! Hu, jag kan bara tänka mig känslan av att se sin mamma så. :-( Jag tänker på er!
Diabetes vet jag hur det kan gå med, min pappa fick amputera ena benet för snart tre år sen.
Hoppas att du har din mamma kvar länge länge till!
Ja, jag hoppas på det.
Ä det cancer så kommer de inte att operera. Det skulle hon inte orka med, säger de. Är det en hormonell variant så finns det visst en medicin som kan hjälpa lite.
Kram!
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
10
Tack! Ja, jag hoppas på det.
Ä det cancer så kommer de inte att operera. Det skulle hon inte orka med, säger de. Är det en hormonell variant så finns det visst en medicin som kan hjälpa lite.
Kram!
Usch o fy!
Min mamma fick bröstcancer när Saga var 6 mån. Det är hemskt, men hittar man det i tid så behöver inte jorden gå under. Mamma är helt frisk nu.
Usch o fy!
Min mamma fick bröstcancer när Saga var 6 mån. Det är hemskt, men hittar man det i tid så behöver inte jorden gå under. Mamma är helt frisk nu.
Min mamma fick diagons för 2¨år sedan och är nu helt frisk. Det är en (rent ut sakt) jävlig resa, men hittar dom cancern i tid så finns det mycket god cancervård här, som tur är!
Mamma fick tagit bort en bit av ena bröstet, cellgifter, tappade håret, strålning... Men till slut blev det bra, jag håller ina tummar så hårt för er. Ta nu extra väl hand om er!
*kram!!!*
13
Min mamma fick diagons för 2¨år sedan och är nu helt frisk. Det är en (rent ut sakt) jävlig resa, men hittar dom cancern i tid så finns det mycket god cancervård här, som tur är!
Mamma fick tagit bort en bit av ena bröstet, cellgifter, tappade håret, strålning... Men till slut blev det bra, jag håller ina tummar så hårt för er. Ta nu extra väl hand om er!
*kram!!!*
ursäkta stavningen!!
när jag skulle skicka iväg svaret så försvann texten. Blev inte lika bra formuleringar (o stavningar) andra gången...
Hälsa din mormor!!!
16
ursäkta stavningen!!
när jag skulle skicka iväg svaret så försvann texten. Blev inte lika bra formuleringar (o stavningar) andra gången...
Hälsa din mormor!!!
STACKARS STACKARS du!!!
(ursäkta men jag skrattade faktiskt när jag kom till hundbajset - jag _förstår_ verkligen att du fick gråta en skvätt för att kunna ta itu med _det_ - själv hade jag nog sålt huset eller nåt...)
17
STACKARS STACKARS du!!!
(ursäkta men jag skrattade faktiskt när jag kom till hundbajset - jag _förstår_ verkligen att du fick gråta en skvätt för att kunna ta itu med _det_ - själv hade jag nog sålt huset eller nåt...)
Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 augusti 2003 & Alva, född 9 december 2008.
****************************** **** http://www.flickr.com/photos/anek70/
Just nu har vi det jobbigtsom 17 och det lär inte bli bättre. Ska försöka skriva lite om det snart, jag hoppas att jag hinner innan allt tar slut.
Kram till er!
19
Tack Jessica och Karolina! Just nu har vi det jobbigtsom 17 och det lär inte bli bättre. Ska försöka skriva lite om det snart, jag hoppas att jag hinner innan allt tar slut.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Håller ändå tummarna för att proverna visar på något annat!
