Jag jobbar på en småbarnsavdelning och vi har problem med en av tjejerna där. En liten ganska bestämd och bortskämd tvååring, som har stora sömnproblem. Hon har sovit dåligt om nätterna ända sen hon var liten bebis. Nu kan hon vakna mitt i natten och vara vaken flera timmar. Hon kommer till dagis vid halv nio-niotiden på morgonen och stannar sen till klockan 17.15. Långa dagar alltså. Hon får INTE sova på dagis enligt föräldrarnas önskan. För sover hon där så är hon vaken tills klockan halv elva på kvällen. Annars somnar hon vid niotiden. Hon fyller tre år under vårvintern nästa år och är väldigt klok och duktig för sin ålder. Pratar två språk helt rent och är duktig på att klä på och av sig och att tex bygga pussel. Älskar att sköta om bebisarna på avdelningen.
Men hon är naturligtvis helt ur balans pga sina sömnproblem. Ofta blir hon helt uppskruvad på dagis och går på högvarv. Studsar runt och är helt vild. Däremellan kan hon se helt trött och blek ut. Oftast håller hon sig vaken i sovrummet under vilan på dagis. Vi håller henne i sängen ett tag så att hon kan koppla av där och vila tankarna. Ibland upp till 45 minuter (om hon inte somnar), ibland bara tio minuter (som idag då hon somnade snabbt och vi väckte henne).
Då hon började på dagis i höstas så lät vi henne sova 15-25 minuter trots föräldrarnas protester. Men till slut krävde föräldrarna att hon inte fick sova. Nätterna hemma blev såna karuseller vilket också tröttar ut tjejens föräldrar. Mamman är läkare, så jag tycker att hon borde veta var man kan söka hjälp, men tydligen inte.
Tjejen har alltså hamnat i en otroligt dålig sömncirkel. Det är klart att en så liten en borde få sova en stund på dagen. Dessutom är det också jobbigt för mig och mina kollegor, eftersom nån av oss ofta måste sitta och passa henne under vilan. Alla avdelningarna har vila samtidigt, så hon kan inte stanna hos nån annan. Ett tag tog vi med henne till kafferummet, men till sist blev hon alltför hemmastadd och vild där så det fick vi avsluta.
Har nån av er haft liknade problem? Hur har ni gjort? Finns det nån bra sida på internet där man kan läsa om sömnproblem och hur man kan åtgärda dessa? Jag skulle bli perhört tacksam för goda råd!
1
Sömnproblem hos tvååring Jag jobbar på en småbarnsavdelning och vi har problem med en av tjejerna där. En liten ganska bestämd och bortskämd tvååring, som har stora sömnproblem. Hon har sovit dåligt om nätterna ända sen hon var liten bebis. Nu kan hon vakna mitt i natten och vara vaken flera timmar. Hon kommer till dagis vid halv nio-niotiden på morgonen och stannar sen till klockan 17.15. Långa dagar alltså. Hon får INTE sova på dagis enligt föräldrarnas önskan. För sover hon där så är hon vaken tills klockan halv elva på kvällen. Annars somnar hon vid niotiden. Hon fyller tre år under vårvintern nästa år och är väldigt klok och duktig för sin ålder. Pratar två språk helt rent och är duktig på att klä på och av sig och att tex bygga pussel. Älskar att sköta om bebisarna på avdelningen.
Men hon är naturligtvis helt ur balans pga sina sömnproblem. Ofta blir hon helt uppskruvad på dagis och går på högvarv. Studsar runt och är helt vild. Däremellan kan hon se helt trött och blek ut. Oftast håller hon sig vaken i sovrummet under vilan på dagis. Vi håller henne i sängen ett tag så att hon kan koppla av där och vila tankarna. Ibland upp till 45 minuter (om hon inte somnar), ibland bara tio minuter (som idag då hon somnade snabbt och vi väckte henne).
Då hon började på dagis i höstas så lät vi henne sova 15-25 minuter trots föräldrarnas protester. Men till slut krävde föräldrarna att hon inte fick sova. Nätterna hemma blev såna karuseller vilket också tröttar ut tjejens föräldrar. Mamman är läkare, så jag tycker att hon borde veta var man kan söka hjälp, men tydligen inte.
Tjejen har alltså hamnat i en otroligt dålig sömncirkel. Det är klart att en så liten en borde få sova en stund på dagen. Dessutom är det också jobbigt för mig och mina kollegor, eftersom nån av oss ofta måste sitta och passa henne under vilan. Alla avdelningarna har vila samtidigt, så hon kan inte stanna hos nån annan. Ett tag tog vi med henne till kafferummet, men till sist blev hon alltför hemmastadd och vild där så det fick vi avsluta.
Har nån av er haft liknade problem? Hur har ni gjort? Finns det nån bra sida på internet där man kan läsa om sömnproblem och hur man kan åtgärda dessa? Jag skulle bli perhört tacksam för goda råd!
Låter jobbigt. Du låter skeptisk till hur föräldrarna hanterar detta. Att föräldrar inte vill att deras 2-åring ska sova är ju inget ovanligt. Det måste man klara på en småbarnsavdelning. Jag tror att du måste sätta dig med föräldrarna och be att få en grundlig redogörelse för hur de ser på sitautionen för att om möjligt komma över den irritation över föräldrarnas förhållningssätt som är uppenbar i ditt inlägg. Jag tror inte det gagnar flickan att du som personal är så negativt inställd som jag uppfattar att du är! Tex undrar jag var du menar med "bortskämd" mer exakt?
Ett annat alternativ är att du via kommunens resursteam begär att få prata med en psykolog som kan hjälpa dig med förhållningssätt i denna fråga.
Hur hanterar dina kollegor detta, är de också frustrerade, utöver att ni upplever att flickan har det jobbigt?
Lycka till!
2
Låter jobbigt. Du låter skeptisk till hur föräldrarna hanterar detta. Att föräldrar inte vill att deras 2-åring ska sova är ju inget ovanligt. Det måste man klara på en småbarnsavdelning. Jag tror att du måste sätta dig med föräldrarna och be att få en grundlig redogörelse för hur de ser på sitautionen för att om möjligt komma över den irritation över föräldrarnas förhållningssätt som är uppenbar i ditt inlägg. Jag tror inte det gagnar flickan att du som personal är så negativt inställd som jag uppfattar att du är! Tex undrar jag var du menar med "bortskämd" mer exakt?
Ett annat alternativ är att du via kommunens resursteam begär att få prata med en psykolog som kan hjälpa dig med förhållningssätt i denna fråga.
Hur hanterar dina kollegor detta, är de också frustrerade, utöver att ni upplever att flickan har det jobbigt?
Det är svårt med barn som är så små och inte kan sova.
Jag har varit med om flera barn som är så och som har lärt sig att sova på förskolan ,där det finns tydliga rutiner när man ska sova/vila.
Att hon har svårt med att sova på nätterna kan vara för att hon är för trött för att sova. Eller kanske för hungrig.
Prata med föräldrarna om hur de gör och väg led de lite hur rutiner skulle kunna se ut.
Det hjälper inte att hon inte sover på förskolan utan mer tjälper henne när hon inte får sömn någon gång.
Kram.
3
Det är svårt med barn som är så små och inte kan sova.
Jag har varit med om flera barn som är så och som har lärt sig att sova på förskolan ,där det finns tydliga rutiner när man ska sova/vila.
Att hon har svårt med att sova på nätterna kan vara för att hon är för trött för att sova. Eller kanske för hungrig.
Prata med föräldrarna om hur de gör och väg led de lite hur rutiner skulle kunna se ut.
Det hjälper inte att hon inte sover på förskolan utan mer tjälper henne när hon inte får sömn någon gång.
Kram.
att vissa föräldrar inte vill att deras barn sover middag. Vår egen son är ett sånt exempel. Sov han middag då han var i treårsåldern så var han sen vaken till klockan elva på kvällarna. Man då var han hemma med mig och inte på dagis. Så jag kunde styra hans sovande enligt våra vanor. Sen då han började på dagis så framförde jag önskemålet att han helst inte skulle sova där. Men det har visat sig att han ibland behöver sova en stund där (speciellt om han måste stiga upp tidigt). Han somnar ändå i hygglig tid på kvällen, omkring nio. Så nu har han lov att sova på dagis.
Men tjejen på mitt dagis mår uppenbarligen inte bra av sina nuvarande sovvanor. Jag har visst förståelse för föräldrarna. Fast innerst inne tycker jag nog ändå att en tvååring åtminstone borde på sova en kvart om hon så behöver. Det sker ju ändå redan vid tolvtiden på dagen och borde således inte påverka nattsömnen alltför mycket. Det är en annan sak om sovandet sker senare på dagen. Men nu sover tjejen ändå jättedåligt på nätterna fast hon inte har sovit middag på dagis på över en månad. Pappan i familjen frågar om detta flera gånger i veckan. "Är det verkligen säkert att hon inte sover middag här? Eller " Inatt har x sovit gott hemma, så nu kommer vilan (=sovandet) här på dagis knappast att falla henne i smaken". Vilket helt klart betyder att pappan inte tror oss då vi säger att hon INTE sover. Det irriterar mig och mina kollegor en aning. Vi gör ju verkligen vårt bästa för att följa deras önskemål. Men vi visar absolut inte denna irritation för tjejen eller hennes föräldrar.
Vi ska hålla ett föräldrasamtal med tjejens mamma inom de närmaste veckorna. Hoppas att vi får nån klarhet i saken då. Båda hennes föräldrar är karriärsmänniskor, så de har inte så värst mycket tid över till att prata med oss pedagoger vid lämning och hämtning. Bråttom på morgonen och sistaminutenhämtning strax innan dagis stänger. Vad jag menade med bortskämd är att hon är ett sladdbarn (har äldre syskon i tonåren) och hon är således ganska bortskämd hemma. Får styra och ställa lite som en prinsessa om du förstår vad jag menar. Inget negativt med det. Jag skämmer också bort vår yngsta ibland. Således kan jag tänka mig att denna tjej kan vara lite svår att hantera hemma om hon tycker att hon vill stiga upp kl tre på morgonen för att leka. Och sen håller hon föräldrarna vakna flera timmar.
Jag ska försöka få tag på nån inom kommunen som är mera insatt i ämnen som detta. Mina kollegor är lika ställda inför problemet som jag. Vi vill ju att tjejen ska må så bra som möjligt!
Tack för ditt svar.
4
Jag förstår att vissa föräldrar inte vill att deras barn sover middag. Vår egen son är ett sånt exempel. Sov han middag då han var i treårsåldern så var han sen vaken till klockan elva på kvällarna. Man då var han hemma med mig och inte på dagis. Så jag kunde styra hans sovande enligt våra vanor. Sen då han började på dagis så framförde jag önskemålet att han helst inte skulle sova där. Men det har visat sig att han ibland behöver sova en stund där (speciellt om han måste stiga upp tidigt). Han somnar ändå i hygglig tid på kvällen, omkring nio. Så nu har han lov att sova på dagis.
Men tjejen på mitt dagis mår uppenbarligen inte bra av sina nuvarande sovvanor. Jag har visst förståelse för föräldrarna. Fast innerst inne tycker jag nog ändå att en tvååring åtminstone borde på sova en kvart om hon så behöver. Det sker ju ändå redan vid tolvtiden på dagen och borde således inte påverka nattsömnen alltför mycket. Det är en annan sak om sovandet sker senare på dagen. Men nu sover tjejen ändå jättedåligt på nätterna fast hon inte har sovit middag på dagis på över en månad. Pappan i familjen frågar om detta flera gånger i veckan. "Är det verkligen säkert att hon inte sover middag här? Eller " Inatt har x sovit gott hemma, så nu kommer vilan (=sovandet) här på dagis knappast att falla henne i smaken". Vilket helt klart betyder att pappan inte tror oss då vi säger att hon INTE sover. Det irriterar mig och mina kollegor en aning. Vi gör ju verkligen vårt bästa för att följa deras önskemål. Men vi visar absolut inte denna irritation för tjejen eller hennes föräldrar.
Vi ska hålla ett föräldrasamtal med tjejens mamma inom de närmaste veckorna. Hoppas att vi får nån klarhet i saken då. Båda hennes föräldrar är karriärsmänniskor, så de har inte så värst mycket tid över till att prata med oss pedagoger vid lämning och hämtning. Bråttom på morgonen och sistaminutenhämtning strax innan dagis stänger. Vad jag menade med bortskämd är att hon är ett sladdbarn (har äldre syskon i tonåren) och hon är således ganska bortskämd hemma. Får styra och ställa lite som en prinsessa om du förstår vad jag menar. Inget negativt med det. Jag skämmer också bort vår yngsta ibland. Således kan jag tänka mig att denna tjej kan vara lite svår att hantera hemma om hon tycker att hon vill stiga upp kl tre på morgonen för att leka. Och sen håller hon föräldrarna vakna flera timmar.
Jag ska försöka få tag på nån inom kommunen som är mera insatt i ämnen som detta. Mina kollegor är lika ställda inför problemet som jag. Vi vill ju att tjejen ska må så bra som möjligt!
att problemet är att hon är för trött för att kunna sova ordentligt. Men hur ska man få henne ur denna onda cirkel? Hon äter inte särskilt mycket till lunch, gillar mest bröd och söta mellanmål. Vi får ofta truga i henne lite mat. Däremellan leker hon bara vid matbordet. Undrar om hon är likadan hemma? Kanske maten är ett problem också, att hon blir hungrig på natten helt enkelt. Eller att hon sitter passiv framför tvn hela kvällen och sen inte sover pga det. Jag känner en av familjens grannar och hon sade att den familjen aldrig syns till ute i trädgården. Det ska bli intressant att höra vad som kommer upp under föräldrasamtalet.
Du skrev "Det hjälper inte att hon inte sover på förskolan utan mer stjälper henne när hon inte får sömn någon gång". Precis så funderar vi på dagis också! Men hur man ska få nån ordning på det hela sen... Undrar var man skulle kunna hitta underlag till en bra Sovskola för föräldrarna. De skulle verkligen behöva hjälp. För jag vet hur jobbigt det är att ha ett barn som väcker en var och varannan natt. Man är ju helt slut sen följande dag.
Tack för dina funderingar.
5
Jag tror också att problemet är att hon är för trött för att kunna sova ordentligt. Men hur ska man få henne ur denna onda cirkel? Hon äter inte särskilt mycket till lunch, gillar mest bröd och söta mellanmål. Vi får ofta truga i henne lite mat. Däremellan leker hon bara vid matbordet. Undrar om hon är likadan hemma? Kanske maten är ett problem också, att hon blir hungrig på natten helt enkelt. Eller att hon sitter passiv framför tvn hela kvällen och sen inte sover pga det. Jag känner en av familjens grannar och hon sade att den familjen aldrig syns till ute i trädgården. Det ska bli intressant att höra vad som kommer upp under föräldrasamtalet.
Du skrev "Det hjälper inte att hon inte sover på förskolan utan mer stjälper henne när hon inte får sömn någon gång". Precis så funderar vi på dagis också! Men hur man ska få nån ordning på det hela sen... Undrar var man skulle kunna hitta underlag till en bra Sovskola för föräldrarna. De skulle verkligen behöva hjälp. För jag vet hur jobbigt det är att ha ett barn som väcker en var och varannan natt. Man är ju helt slut sen följande dag.
Min känsla när jag läser ditt inlägg, är att du har svårt för föräldrarna (karriärsmänniskor, har inte tid att prata med oss pedagoger etc) och jag tror att du behöver kanalisera dina egna känslor, innan du etiketterar ett tvåårigt barn.
6
Min känsla när jag läser ditt inlägg, är att du har svårt för föräldrarna (karriärsmänniskor, har inte tid att prata med oss pedagoger etc) och jag tror att du behöver kanalisera dina egna känslor, innan du etiketterar ett tvåårigt barn.
Nu verkar det ha gått lite väl långt! Du skriver att du känner familjens grannar och du fått förklarat för dig att de inte syns ute i trädgården...
Det känns som grova övertramp av tystnadsplikten att diskutera en familj så.
Dessutom så tycker jag att ditt inlägg låter väldigt negativt kring familjen.
Din yrkesroll består i att ge flickan en god och pedagogisk omsorg oh verksamhet under förskolans dagar.
Utifrån ditt inlägg där det tydligt speglar av dina förutfattade meningar kring familjen, tycker jag inte du håller dig inom ramarna för vårt yrke!
7
Nu verkar det ha gått lite väl långt! Du skriver att du känner familjens grannar och du fått förklarat för dig att de inte syns ute i trädgården...
Det känns som grova övertramp av tystnadsplikten att diskutera en familj så.
Dessutom så tycker jag att ditt inlägg låter väldigt negativt kring familjen.
Din yrkesroll består i att ge flickan en god och pedagogisk omsorg oh verksamhet under förskolans dagar.
Utifrån ditt inlägg där det tydligt speglar av dina förutfattade meningar kring familjen, tycker jag inte du håller dig inom ramarna för vårt yrke!
Tycker du verkligen att det är rätt att diskutera mitt barn och min familjs rutiner i en diskussionsgrupp på nätet? Trodde du inte att jag läste här? Dessutom har du fått en hel del om bakfoten.
Nä, det är inte mitt barn du skriver om. Men det hade kunnat vara.....snälla tänk på vad ni skriver där ni inte vet vem som läser.
8
Tycker du verkligen att det är rätt att diskutera mitt barn och min familjs rutiner i en diskussionsgrupp på nätet? Trodde du inte att jag läste här? Dessutom har du fått en hel del om bakfoten.
Nä, det är inte mitt barn du skriver om. Men det hade kunnat vara.....snälla tänk på vad ni skriver där ni inte vet vem som läser.
Nu har du totalt fått saken om bakfoten. Jag uttryckte mig aningen oklart. Det är en av mina kollegor som bor granne med flickan och hon känner förstås till allt om detta. Jag skulle ALDRIG diskutera något av mina barn med någon utomstående.
Tyvärr har jag inte tid att svara mera ingående på era inlägg just nu eftersom jag måste natta våra barn. Jag kan bara säga att jag blir ganska ledsen av era senaste svar där ni antyder att jag inte sköter mitt jobb på ett korrekt sätt. Jag avgudar alla mina dagisbarn, inklusive denna tjej för hon är väldigt söt och go mellan varven, och jag gör ALLT för att de ska känna sig trygga i min grupp. Det är inte alltid lätt att utrycka sig skriftligt och på så sätt få fram vad man tänker. Ibland blir det felformuleringar.
Jag frågade om sömnproblemet här för att jag bryr mig om tjejen och för att jag vill hjälpa henne och hennes familj. Vad får man för det, en massa anklagelser om både det ena och det andra. Visst kanske jag har problem med vissa saker också, ingen är ju fullkomlig. Men jag hade hoppats på mera hjälpsamma svar från er istället för en massa ruttna tomater.
Jag kan garantera er att denna familj INTE läser här på sidan, för de bor inte i Sverige. Nu ska jag gå och natta sonen.
En ledsen emmet
9
Nej nej nej Nu har du totalt fått saken om bakfoten. Jag uttryckte mig aningen oklart. Det är en av mina kollegor som bor granne med flickan och hon känner förstås till allt om detta. Jag skulle ALDRIG diskutera något av mina barn med någon utomstående.
Tyvärr har jag inte tid att svara mera ingående på era inlägg just nu eftersom jag måste natta våra barn. Jag kan bara säga att jag blir ganska ledsen av era senaste svar där ni antyder att jag inte sköter mitt jobb på ett korrekt sätt. Jag avgudar alla mina dagisbarn, inklusive denna tjej för hon är väldigt söt och go mellan varven, och jag gör ALLT för att de ska känna sig trygga i min grupp. Det är inte alltid lätt att utrycka sig skriftligt och på så sätt få fram vad man tänker. Ibland blir det felformuleringar.
Jag frågade om sömnproblemet här för att jag bryr mig om tjejen och för att jag vill hjälpa henne och hennes familj. Vad får man för det, en massa anklagelser om både det ena och det andra. Visst kanske jag har problem med vissa saker också, ingen är ju fullkomlig. Men jag hade hoppats på mera hjälpsamma svar från er istället för en massa ruttna tomater.
Jag kan garantera er att denna familj INTE läser här på sidan, för de bor inte i Sverige. Nu ska jag gå och natta sonen.
I det här inlägget om sömn prblem så skulle det kunna vara precis vilket barn som helst ute i på våra förskolor. Attt be om hjälp för att få råd och feedback hör den här sidan till.
Visst åskanske det skrivs negativt om familjen och personalen på förskolan kanske tror sig veta mer än de gör. Vilket set inte ska skrivas om här.
Men frågan , Hur får jag en 2 åring att sova? den hör hemma här.
10
I det här inlägget om sömn prblem så skulle det kunna vara precis vilket barn som helst ute i på våra förskolor. Attt be om hjälp för att få råd och feedback hör den här sidan till.
Visst åskanske det skrivs negativt om familjen och personalen på förskolan kanske tror sig veta mer än de gör. Vilket set inte ska skrivas om här.
Men frågan , Hur får jag en 2 åring att sova? den hör hemma här.
Fast den som skrev inlägget ska ju inte få barnet att sova, eller hur? Det var väl tvärtom - att föräldrarna inte vill att barnet ska sova middag, därför att barnet då får sömnproblem på natten?
11
Fast den som skrev inlägget ska ju inte få barnet att sova, eller hur? Det var väl tvärtom - att föräldrarna inte vill att barnet ska sova middag, därför att barnet då får sömnproblem på natten?
Jag förstår inte riktigt det negativa bemötande du fått här, var dock noga med att inte lämna ut för mycket detaljer så att det är ordentligt avidentifierat innan du diskuterar frågan på ett offentligt forum.
Jag förstås precis ditt problem och jag kan oxo förstå att du låter ganska negativ mot föräldrarna, ibland ser man tyvärr saker som gör att man faktiskt känner sig negativ till vissa föräldrar.
Vad du måste göra är dock att söka hjälp, diskutera med kollegor och kanske er chef, sen kan ni väl föreslå för föräldrarna att de söker hjälp för de sömnproblem som flickan har. Kom ihåg att det är INTE _du_ som ska lösa flickans sömnproblem, då tar du på dig för stor kostym, du kan bara råda föräldrarna, inget annat. Söker de sedan inte hjälp och ni anser att det finns ett bakomliggande större problem är det väl upp till er avdelning/chef om det ska anmälas vidare (OM det finns goda skäl förstås..)
Lycka till - jag blir i alla fall alltid lika glad att se pedagoger som bryr sig om sina barn.
12
Jag förstår inte riktigt det negativa bemötande du fått här, var dock noga med att inte lämna ut för mycket detaljer så att det är ordentligt avidentifierat innan du diskuterar frågan på ett offentligt forum.
Jag förstås precis ditt problem och jag kan oxo förstå att du låter ganska negativ mot föräldrarna, ibland ser man tyvärr saker som gör att man faktiskt känner sig negativ till vissa föräldrar.
Vad du måste göra är dock att söka hjälp, diskutera med kollegor och kanske er chef, sen kan ni väl föreslå för föräldrarna att de söker hjälp för de sömnproblem som flickan har. Kom ihåg att det är INTE _du_ som ska lösa flickans sömnproblem, då tar du på dig för stor kostym, du kan bara råda föräldrarna, inget annat. Söker de sedan inte hjälp och ni anser att det finns ett bakomliggande större problem är det väl upp till er avdelning/chef om det ska anmälas vidare (OM det finns goda skäl förstås..)
Lycka till - jag blir i alla fall alltid lika glad att se pedagoger som bryr sig om sina barn.
Du skrev "Jag känner en av familjens grannar och hon sade att den familjen aldrig syns till ute i trädgården. Det ska bli intressant att höra vad som kommer upp under föräldrasamtalet".
Jag förstår att du vill flickan väl, men du skrev väldigt otydligt kring att det rörde sig om ett samtal med en kollega, som också arbetar nära barnet.
Om det nu trots allt var en nära kollega, så tycker jag ändå att man går för långt i sin yrkesroll när man diskuterar familjen på detta sätt.
Du skrev att de hämtar klockan 17.15, jag förstår dem helt och fullt att de då inte är ute i trädgården efter det, utan går hem och lagar mat, varvar ner och förbereder för kvällen.
Dock har väl flickan förhoppningsvis fått flera timmars utevistelse under dagen hos er på förskolan, vilket då borde ge henne en god sömn.
Tycker faktiskt att det är tråkigt när man går in och kritiserar föräldrar så hårt utan att man egentligen har rätt fakta.
Jag tror att många av de åsikter ni speglar gentemot familjen speglar av sig i ert arbetssätt och ni hamnar istället för en strävan mot gemensamma mål, i en konflikt, då föräldrarna med största sannolikhet känner av ert tyckande och tänkande trots att det sker i det tysta...
Det var inte meningen att på något sätt såra dig, men ibland tänker man inte riktigt klart i sina åsikter och tankar runt föräldrarna. Det är så lätt att se föräldrarnas brister istället för eventuella lösningar på problemet.
Hoppas ni kommer till rätta med problemet och åter igen ber jag dig om ursäkt om jag sårat dig.
Anledningen till att jag "gick på" var att jag kände mig illa berörd av att man på förskolor talar så här kring föräldrar och tycker så mycket kring deras olika familjesituationer!
13
Du skrev "Jag känner en av familjens grannar och hon sade att den familjen aldrig syns till ute i trädgården. Det ska bli intressant att höra vad som kommer upp under föräldrasamtalet".
Jag förstår att du vill flickan väl, men du skrev väldigt otydligt kring att det rörde sig om ett samtal med en kollega, som också arbetar nära barnet.
Om det nu trots allt var en nära kollega, så tycker jag ändå att man går för långt i sin yrkesroll när man diskuterar familjen på detta sätt.
Du skrev att de hämtar klockan 17.15, jag förstår dem helt och fullt att de då inte är ute i trädgården efter det, utan går hem och lagar mat, varvar ner och förbereder för kvällen.
Dock har väl flickan förhoppningsvis fått flera timmars utevistelse under dagen hos er på förskolan, vilket då borde ge henne en god sömn.
Tycker faktiskt att det är tråkigt när man går in och kritiserar föräldrar så hårt utan att man egentligen har rätt fakta.
Jag tror att många av de åsikter ni speglar gentemot familjen speglar av sig i ert arbetssätt och ni hamnar istället för en strävan mot gemensamma mål, i en konflikt, då föräldrarna med största sannolikhet känner av ert tyckande och tänkande trots att det sker i det tysta...
Det var inte meningen att på något sätt såra dig, men ibland tänker man inte riktigt klart i sina åsikter och tankar runt föräldrarna. Det är så lätt att se föräldrarnas brister istället för eventuella lösningar på problemet.
Hoppas ni kommer till rätta med problemet och åter igen ber jag dig om ursäkt om jag sårat dig.
Anledningen till att jag "gick på" var att jag kände mig illa berörd av att man på förskolor talar så här kring föräldrar och tycker så mycket kring deras olika familjesituationer!
Nu kommenterar jag just inte denna tråds problematik utan håller med dig om att man överlag (har arbetat länge och inom både förskola och skola) lägger mycket energi på att prata om hur föräldrar är, hur de gör och borde göra, i stället för att lägga det krutet på att barn har det bra under den tid de är i skolan/förskolan. Ofta är det ändå så lite vi kan göra åt hemmiljön (om det inte är stora missförhållanden förstås, då skall vi anmäla) Här är det förstås tillåtet att vädra sina åsikter och tyckanden, men i arbetet skall vi hålla oss till det som är vårt uppdrag och det är inte att snacka skit om föräldrar.
14
Nu kommenterar jag just inte denna tråds problematik utan håller med dig om att man överlag (har arbetat länge och inom både förskola och skola) lägger mycket energi på att prata om hur föräldrar är, hur de gör och borde göra, i stället för att lägga det krutet på att barn har det bra under den tid de är i skolan/förskolan. Ofta är det ändå så lite vi kan göra åt hemmiljön (om det inte är stora missförhållanden förstås, då skall vi anmäla) Här är det förstås tillåtet att vädra sina åsikter och tyckanden, men i arbetet skall vi hålla oss till det som är vårt uppdrag och det är inte att snacka skit om föräldrar.
Jag upplever INTE som att emmet är irriterad på föräldrarna, utan att hon verkar vara en bra fsklärare som bryr sig om barnen - annars hade hon väl knappast bemödat sig med att försöka få svar här (på sin fritid!)? Tycker hon fick lite taskiga svar faktiskt... =(
15
Jag upplever INTE som att emmet är irriterad på föräldrarna, utan att hon verkar vara en bra fsklärare som bryr sig om barnen - annars hade hon väl knappast bemödat sig med att försöka få svar här (på sin fritid!)? Tycker hon fick lite taskiga svar faktiskt... =(
ner mig lite efter gårdagens inlägg, så jag kan skriva här igen. Jag tog faktiskt ganska illa upp, men det beror kanske mest på att mina hormoner är hyperaktiva just nu (ägglossning på gång). Jag vet att jag uttryckte mig väldigt oklart om utevarandet. Denna kollega arbetar faktiskt på samma avdelning som jag, men jag är bekant med hela hennes familj så därför blev det skrivet lite konstigt. Jag har alltså bara diskuterat detta med kollegan inte med hennes övriga familj. Tjejfamiljens ickevarande till utevistelse gällde inte bara vardagskvällar, utan också helger, sommarlov och dylikt.
Igårkväll tänkte jag igenom situationen lite djupare och då kom jag fram till att jag nog har låtit mig påverkas för mycket av kollegornas diskussioner angående detta. De upplever tjejens sömnproblem som ett större problem än vad jag gör. Speciellt den ena pratar ofta om detta och då på ett ganska negativt sätt. Mycket av det jag skrev var indirekt sådant som hon har sagt. Jag ska nog i fortsättningen försöka att inte ta till mig hennnes åsikter i så stor grad. Och samtidigt försöka få henne något positivare inställd till situationen allmänt.
Tjejen med sömnproblem har bara varit på vår avdelning sen augusti, så hon är ännu relativt ny för oss. Vi känner inte till så mycket om hennes liv före starten på vårt dagis. Bara att hon har sovit dåligt om nätterna ända sen hon var baby. Föräldrarna har ofta sagt hur jobbigt det är då hon kan vara vaken flera timmar mitt i natten och hur trött speciellt mamman blir av detta. Även tjejen själv är trött såklart. Det är grundorsaken till att jag frågade här. Jag vill kunna ge goda råd under vårt kommande föräldrasamtal inom nån vecka. Fast allra först vill jag förstås i lugn och ro kunna sitta ner med mamman (och eventuellt pappan) och ostört prata igenom hur deras dotter mår. Sen se om vi på något sätt kan hjälpa dem att få ett lugnare nattliv (och således en piggare tjej på dagis).
Vi är ute flera timmar på vårt dagis varje dag, förmiddag och eftermiddag. Så hos oss får hon nog frisk luft och chans att röra på sig.
No hard feelings! Kanske det bara var bra för mig att ta emot lite kritik, för det är jag inte så bra på alla gånger. Och jag lovar att tänka mig för i framtiden innan jag slänger ur mig kommentarer hur som helst. Främst se till att det verkligen är mina egna åsikter och inte nån kollegas.
16
Nu har jag lugnat ner mig lite efter gårdagens inlägg, så jag kan skriva här igen. Jag tog faktiskt ganska illa upp, men det beror kanske mest på att mina hormoner är hyperaktiva just nu (ägglossning på gång). Jag vet att jag uttryckte mig väldigt oklart om utevarandet. Denna kollega arbetar faktiskt på samma avdelning som jag, men jag är bekant med hela hennes familj så därför blev det skrivet lite konstigt. Jag har alltså bara diskuterat detta med kollegan inte med hennes övriga familj. Tjejfamiljens ickevarande till utevistelse gällde inte bara vardagskvällar, utan också helger, sommarlov och dylikt.
Igårkväll tänkte jag igenom situationen lite djupare och då kom jag fram till att jag nog har låtit mig påverkas för mycket av kollegornas diskussioner angående detta. De upplever tjejens sömnproblem som ett större problem än vad jag gör. Speciellt den ena pratar ofta om detta och då på ett ganska negativt sätt. Mycket av det jag skrev var indirekt sådant som hon har sagt. Jag ska nog i fortsättningen försöka att inte ta till mig hennnes åsikter i så stor grad. Och samtidigt försöka få henne något positivare inställd till situationen allmänt.
Tjejen med sömnproblem har bara varit på vår avdelning sen augusti, så hon är ännu relativt ny för oss. Vi känner inte till så mycket om hennes liv före starten på vårt dagis. Bara att hon har sovit dåligt om nätterna ända sen hon var baby. Föräldrarna har ofta sagt hur jobbigt det är då hon kan vara vaken flera timmar mitt i natten och hur trött speciellt mamman blir av detta. Även tjejen själv är trött såklart. Det är grundorsaken till att jag frågade här. Jag vill kunna ge goda råd under vårt kommande föräldrasamtal inom nån vecka. Fast allra först vill jag förstås i lugn och ro kunna sitta ner med mamman (och eventuellt pappan) och ostört prata igenom hur deras dotter mår. Sen se om vi på något sätt kan hjälpa dem att få ett lugnare nattliv (och således en piggare tjej på dagis).
Vi är ute flera timmar på vårt dagis varje dag, förmiddag och eftermiddag. Så hos oss får hon nog frisk luft och chans att röra på sig.
No hard feelings! Kanske det bara var bra för mig att ta emot lite kritik, för det är jag inte så bra på alla gånger. Och jag lovar att tänka mig för i framtiden innan jag slänger ur mig kommentarer hur som helst. Främst se till att det verkligen är mina egna åsikter och inte nån kollegas.
beror nog inte på om hon sover på dagis eller inte. För nu har hon inte sovit alls på dagis under en hel månad och ändå är hon vaken flera nätter per vecka. Vilket gör att hon blir aningen överspelt pga sömnbristen hos oss på dagis. Naturligtvis är det inte jag som ska lösa deras nattliga problem, men jag vill gärna kunna ge några goda råd under vårt kommande föräldrasamtal. Det får väl en förskollärare göra?? Jag skulle iallafall bli glad om våra barns dagispersonal skulle visa det engagemanget. För dessa föräldrar vill desperat att deras dotter ska sova nattetid.
17
Sömnproblemen beror nog inte på om hon sover på dagis eller inte. För nu har hon inte sovit alls på dagis under en hel månad och ändå är hon vaken flera nätter per vecka. Vilket gör att hon blir aningen överspelt pga sömnbristen hos oss på dagis. Naturligtvis är det inte jag som ska lösa deras nattliga problem, men jag vill gärna kunna ge några goda råd under vårt kommande föräldrasamtal. Det får väl en förskollärare göra?? Jag skulle iallafall bli glad om våra barns dagispersonal skulle visa det engagemanget. För dessa föräldrar vill desperat att deras dotter ska sova nattetid.
som läser mina inlägg som jag menade dem. Något anmälande vidare till högre nivå är det nog inte tal om. Men jag hoppas att familjen kan få hjälp, för de tycks inte kunna lösa situationen på egen hand.
Tack för dina goda råd!
18
Äntligen nån som läser mina inlägg som jag menade dem. Något anmälande vidare till högre nivå är det nog inte tal om. Men jag hoppas att familjen kan få hjälp, för de tycks inte kunna lösa situationen på egen hand.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Således kan jag tänka mig att denna tjej kan vara lite svår att hantera hemma om hon tycker att hon vill stiga upp kl tre på morgonen för att leka. Och sen håller hon föräldrarna vakna flera timmar. 
