Jag ser det så här:
Om friskolan ska bli en sådan som dränerar den kommunala skolan på de "enkla" eleverna från studiemotiverade hem beror lite på varför skolan startats.
Många friskolor blir sista halmstrået för familjer vars barn inte kunnat få sina behov tillgodosedda i den kommunala skolan.
Friskolan kan då antingen lyckas eller misslyckas med dessa barn. '
Lyckas de, kan det vara av följande orsaker:
- Man har nyligen startat och har då en lärarkår som brinner för det skolan står för. Man har sökt sig dit eller rentav varit med och startat skolan utfrån de idéer man tror på. Som vanligt arbetar man med större glädje om man får arbeta med det man tror på och har en ledning och arbetskamrater som stöttar samma idé.
Alltså orkar man ta itu med elever som har särskilda behov eller andra problem som är resurskrävande även om man faktiskt inte har mer resurser än någon annan skola.
- Familjen som byter skola tror på den nya skolan. Man byter från något sämre till något bättre (annars skulle man ju inte byta), tycker man. Alltså är man positivt inställd till den nya skolan och har goda förväntningar. Det här spelar mycket större roll än man kan tro. Det kan hända att den nya skolan använder sig av samma pedagogik, liknande material och har inte alls någon mirakelkur på lut, men elevens och familjens positiva inställning gör att man inte längre tolkar allt till det sämre eller letar fel på skolan i första hand, utan låter skolan leva upp till de goda förväntningar man har.
- Friskolorna har möjlighet att göra något som de kommunala skolorna har svårt för att göra: Man kan redan från första början göra klart för alla som söker till skolan vad just denna skola står för. Vad man har för policy, regler och krav på de som vill gå i den skolan. Tycker man inte om detta så måste man inte gå i den skolan. Alltså blir den en viss sortering. Man söker sig inte till en Montessoriskola om man inte tycker om Montessoripedagogik, man söker sig inte till en Freinetskola om man inte gillar Freinetpedagogik. Det kan också handla om andra regler, om krav på uppförande och annat som inte har med själva pedagogiken att göra. Men det är ändå så att den som inte tycker om detta, söker inte dit. Detta gör att skolan redan från början har en bättre utgångspunkt vad gäller arbetsro för samtliga anställda.
Sedan beror det ju på vilka och varför friskolan startats. Är det ett gäng lärare som tröttnat på att behöva kompromissa i den kommunala skolan? Är det en vanlig kommunal skola som tröttnat på att bidra med dyrbara skolpengar till den kommunala byråkratin? Är det driftiga föräldrar som startar en skola? Är det någon pappersvändare som kommit på hur denne kan få ekonomisk vinst ur en skola?
Det finns friskolor av alla sorter.
Jag tror personligen inte att det spelar någon större roll hur lång tid på dagen lärarna är bundna vid sin arbetsplats. Det är få skolor som kan erbjuda en lugn lärararbetsplats där man verkligen kan planera lektioner, leta och iordningsställa material eller i lugn och ro läsa in sig på något tema man tänkt starta upp.
Jag skulle bli helt galen om jag blev tvungen att sitta i vårt minimala arbetsrum och trängas med resten av mina kollegor varje eftermiddag. Jag sitter istället på kvällar och helger, här hemma i lugn och ro och då får jag också mest gjort.
Om någon rektor skulle få för sig att ändra på det så skulle det inte leda till någon förändring till det bättre vad gäller kvalitet och arbetglädje för min del.
Sedan kanske det finns skolor där det finns gott om plats och ändamålsenliga rum att arbeta i och då kanske det vore trevligare för mig och andra lärare att få arbetet gjort innan jag går hem. Men som det är nu är jag mest nöjd med att få förtroendet att göra mitt jobb på bästa sätt och utan att någon annan bestämmer vad som är "bästa sätt" och tvingar det på mig.
Jag känner dessutom folk som arbetat på friskolor där de tillbringade alla 40 timmar tillsammans med eleverna - ständig barntid. De som inte arbetade sig in i väggen har numera bytt jobb. Kan påpeka att de friskolorna var några av dessa som ska driva in vinst till ägarna. Det sker alltid på bekostnad av någon.
Så bra eller dålig?
Entreprenörsanda eller vinstbegär?
Räddning för en del elever eller dränage av den kommunala skolan?
Allt beror på.
Tycker Mireaux som jobbar på en kommunal (bra!) skola.
1
Friskolor/kommunala skolor (lå Hakar på diskussionen om för och emot friskolor.
Jag ser det så här:
Om friskolan ska bli en sådan som dränerar den kommunala skolan på de "enkla" eleverna från studiemotiverade hem beror lite på varför skolan startats.
Många friskolor blir sista halmstrået för familjer vars barn inte kunnat få sina behov tillgodosedda i den kommunala skolan.
Friskolan kan då antingen lyckas eller misslyckas med dessa barn. '
Lyckas de, kan det vara av följande orsaker:
- Man har nyligen startat och har då en lärarkår som brinner för det skolan står för. Man har sökt sig dit eller rentav varit med och startat skolan utfrån de idéer man tror på. Som vanligt arbetar man med större glädje om man får arbeta med det man tror på och har en ledning och arbetskamrater som stöttar samma idé.
Alltså orkar man ta itu med elever som har särskilda behov eller andra problem som är resurskrävande även om man faktiskt inte har mer resurser än någon annan skola.
- Familjen som byter skola tror på den nya skolan. Man byter från något sämre till något bättre (annars skulle man ju inte byta), tycker man. Alltså är man positivt inställd till den nya skolan och har goda förväntningar. Det här spelar mycket större roll än man kan tro. Det kan hända att den nya skolan använder sig av samma pedagogik, liknande material och har inte alls någon mirakelkur på lut, men elevens och familjens positiva inställning gör att man inte längre tolkar allt till det sämre eller letar fel på skolan i första hand, utan låter skolan leva upp till de goda förväntningar man har.
- Friskolorna har möjlighet att göra något som de kommunala skolorna har svårt för att göra: Man kan redan från första början göra klart för alla som söker till skolan vad just denna skola står för. Vad man har för policy, regler och krav på de som vill gå i den skolan. Tycker man inte om detta så måste man inte gå i den skolan. Alltså blir den en viss sortering. Man söker sig inte till en Montessoriskola om man inte tycker om Montessoripedagogik, man söker sig inte till en Freinetskola om man inte gillar Freinetpedagogik. Det kan också handla om andra regler, om krav på uppförande och annat som inte har med själva pedagogiken att göra. Men det är ändå så att den som inte tycker om detta, söker inte dit. Detta gör att skolan redan från början har en bättre utgångspunkt vad gäller arbetsro för samtliga anställda.
Sedan beror det ju på vilka och varför friskolan startats. Är det ett gäng lärare som tröttnat på att behöva kompromissa i den kommunala skolan? Är det en vanlig kommunal skola som tröttnat på att bidra med dyrbara skolpengar till den kommunala byråkratin? Är det driftiga föräldrar som startar en skola? Är det någon pappersvändare som kommit på hur denne kan få ekonomisk vinst ur en skola?
Det finns friskolor av alla sorter.
Jag tror personligen inte att det spelar någon större roll hur lång tid på dagen lärarna är bundna vid sin arbetsplats. Det är få skolor som kan erbjuda en lugn lärararbetsplats där man verkligen kan planera lektioner, leta och iordningsställa material eller i lugn och ro läsa in sig på något tema man tänkt starta upp.
Jag skulle bli helt galen om jag blev tvungen att sitta i vårt minimala arbetsrum och trängas med resten av mina kollegor varje eftermiddag. Jag sitter istället på kvällar och helger, här hemma i lugn och ro och då får jag också mest gjort.
Om någon rektor skulle få för sig att ändra på det så skulle det inte leda till någon förändring till det bättre vad gäller kvalitet och arbetglädje för min del.
Sedan kanske det finns skolor där det finns gott om plats och ändamålsenliga rum att arbeta i och då kanske det vore trevligare för mig och andra lärare att få arbetet gjort innan jag går hem. Men som det är nu är jag mest nöjd med att få förtroendet att göra mitt jobb på bästa sätt och utan att någon annan bestämmer vad som är "bästa sätt" och tvingar det på mig.
Jag känner dessutom folk som arbetat på friskolor där de tillbringade alla 40 timmar tillsammans med eleverna - ständig barntid. De som inte arbetade sig in i väggen har numera bytt jobb. Kan påpeka att de friskolorna var några av dessa som ska driva in vinst till ägarna. Det sker alltid på bekostnad av någon.
Så bra eller dålig?
Entreprenörsanda eller vinstbegär?
Räddning för en del elever eller dränage av den kommunala skolan?
Allt beror på.
Tycker Mireaux som jobbar på en kommunal (bra!) skola.
Intressant läsning.
Jag är emot friskolor, dels för att jag är mycket emot de religiösa friskolorna och dels för att jag är emot den minskade insyn som råder i dessa skolor. Jag arbetar oxo på en kommunal skola och skulle av princip inte själv arbeta på en friskola. Den kommunala skolan har mycket som är bra och mycket som behöver utvecklas vidare och det tycker jag är viktigt att arbeta med.
2
Intressant läsning.
Jag är emot friskolor, dels för att jag är mycket emot de religiösa friskolorna och dels för att jag är emot den minskade insyn som råder i dessa skolor. Jag arbetar oxo på en kommunal skola och skulle av princip inte själv arbeta på en friskola. Den kommunala skolan har mycket som är bra och mycket som behöver utvecklas vidare och det tycker jag är viktigt att arbeta med.
äsch, råkade skicka innan jag var klar. Skulle oxo säga att resten av mitt argument är så vältaligt uttryckt at IVCrew längre ner så det bryr jag mig inte ens om att ge mig på eftersom hon sagt det mycket bättre än jag skulle
3
äsch, råkade skicka innan jag var klar. Skulle oxo säga att resten av mitt argument är så vältaligt uttryckt at IVCrew längre ner så det bryr jag mig inte ens om att ge mig på eftersom hon sagt det mycket bättre än jag skulle
NÄr det gäller friskolor som drivs i aktiebolagsform har du full insyn i ekonomi och vinstdelning via årsredovisning och bokslut som finns tillgängligt via Bolagsverket. Kostnadsfri upplysning. På Skolverkets hemsida finns uppgifter om alla friskolor i alla län och kommuner, där kan du se vilka huvudmännen är och vilken bolagsform skolan har. För stiftelser och föreningar (många religiösa friskolor drivs av församlingar/föreningar) har inte samma krav på sig.
Blev det klarare eller har jag missförstått din invändning?
6
NÄr det gäller friskolor som drivs i aktiebolagsform har du full insyn i ekonomi och vinstdelning via årsredovisning och bokslut som finns tillgängligt via Bolagsverket. Kostnadsfri upplysning. På Skolverkets hemsida finns uppgifter om alla friskolor i alla län och kommuner, där kan du se vilka huvudmännen är och vilken bolagsform skolan har. För stiftelser och föreningar (många religiösa friskolor drivs av församlingar/föreningar) har inte samma krav på sig.
Blev det klarare eller har jag missförstått din invändning?
Men offentlighetsprincipen gäller inte i aktiebolag. Det är bara inom kommun, stat och landsting som den gäller. Man kan ju vilja ha insyn i annat än i ekonomin.
7
Men offentlighetsprincipen gäller inte i aktiebolag. Det är bara inom kommun, stat och landsting som den gäller. Man kan ju vilja ha insyn i annat än i ekonomin.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
