särskola alt. vanlig skola
Skolbarn
  1. lilla mi
    #1

    särskola alt. vanlig skola

    Hej!

    Min son som går i 4:an har just gjort ett visc test av en skolpsykolog.
    Resultaten var låga.
    Hon sa att han på samtliga punkter "kvalar in" på särskola.
    Jag blev chockad.
    Inte för att min son har problem med att läsra sig.
    inte väl heller hennes diagnos om att han har en lätt störning i utvecklingen.
    Men jag tycke rinte att han platsar på särskola.

    Han har alltid varit lite "yngre" än sina klasskamrater, inte så påtagligt, mend et är mer en känsla hos mig.
    När jag påtalade det och ville att han skulle vänta med lekis ett år så förstog inte dagispersonalen det utan han började lekis.
    Sen ville jag att han skulle stanna där i ett extra år, men inte heller det fick gehör.
    I ettan gick det rätt bra, men jag ville att han skulle gå om tvåan.
    Inte heller då höll läraren med.
    Samma ska i 3:an ,men då var det rektorn som sa ifrån, det var för nära inpå skolavslutningen tyckte hon.
    Det var inget som kom som en nyhet för sonen för vi hade pratat om det med honom även om han inte tyckte det lät så kul så hade han ju accepterat det.

    Nu går han så i fyran , men ligger långt efter.
    Hans kunskaper i matte ligger på en etta - en tvåas.

    Läsa kan han bra liksom skriva, men läsförstålsen är mycket låg.

    Förut har han haft hjälp av en specialpedagog en till två gånger (20-30 min pass) i veckan.
    Det är helt borttaget på vår skola nu...
    Helt vansinnigt då det fins fler barn som behöver den hjälpen.
    Jag har ansökt om mer hjälp hos resursteamet i kommunen men inte ens fått ett svar.

    Nu med den här utredningen har vi ju lite mer "på fötterna" när jag pratar med rektorn nästa gång, men nu till mi fråga: Måste han vara inskriven på särskola för att få den hjälp han behöver.
    aHan fungerar bra i kalssen coh har kompisar.
    I bland hänger han inte riktigt med, har lite svårt att förstå tex. ironi, men än är det inget bekymmer.
    Han har även haft nedsatt hörsel och nu när det är åtgärdat så har han hämtat igen en del.

    Vad gör vi?
    Vad kan jag kräva av den vanliga skolan?
  2. 1
    särskola alt. vanlig skola Hej!

    Min son som går i 4:an har just gjort ett visc test av en skolpsykolog.
    Resultaten var låga.
    Hon sa att han på samtliga punkter "kvalar in" på särskola.
    Jag blev chockad.
    Inte för att min son har problem med att läsra sig.
    inte väl heller hennes diagnos om att han har en lätt störning i utvecklingen.
    Men jag tycke rinte att han platsar på särskola.

    Han har alltid varit lite "yngre" än sina klasskamrater, inte så påtagligt, mend et är mer en känsla hos mig.
    När jag påtalade det och ville att han skulle vänta med lekis ett år så förstog inte dagispersonalen det utan han började lekis.
    Sen ville jag att han skulle stanna där i ett extra år, men inte heller det fick gehör.
    I ettan gick det rätt bra, men jag ville att han skulle gå om tvåan.
    Inte heller då höll läraren med.
    Samma ska i 3:an ,men då var det rektorn som sa ifrån, det var för nära inpå skolavslutningen tyckte hon.
    Det var inget som kom som en nyhet för sonen för vi hade pratat om det med honom även om han inte tyckte det lät så kul så hade han ju accepterat det.

    Nu går han så i fyran , men ligger långt efter.
    Hans kunskaper i matte ligger på en etta - en tvåas.

    Läsa kan han bra liksom skriva, men läsförstålsen är mycket låg.

    Förut har han haft hjälp av en specialpedagog en till två gånger (20-30 min pass) i veckan.
    Det är helt borttaget på vår skola nu...
    Helt vansinnigt då det fins fler barn som behöver den hjälpen.
    Jag har ansökt om mer hjälp hos resursteamet i kommunen men inte ens fått ett svar.

    Nu med den här utredningen har vi ju lite mer "på fötterna" när jag pratar med rektorn nästa gång, men nu till mi fråga: Måste han vara inskriven på särskola för att få den hjälp han behöver.
    aHan fungerar bra i kalssen coh har kompisar.
    I bland hänger han inte riktigt med, har lite svårt att förstå tex. ironi, men än är det inget bekymmer.
    Han har även haft nedsatt hörsel och nu när det är åtgärdat så har han hämtat igen en del.

    Vad gör vi?
    Vad kan jag kräva av den vanliga skolan?
  3. Mamma till 16-åring
    #2
    Så sa skolpsykologen om sonen också..men han var inte utvecklingsstörd utan har adhd och autistiska drag. Hans kurvor var mera som en berg o dalbana,resultaten var på särskolenivå på några av punkterna.Men ändå..ska ni utreda honom ordentligt eller? Man ska nog inte ta för givet hur något är innan en ordentlig utredning gjorts.
  4. 2
    Så sa skolpsykologen om sonen också..men han var inte utvecklingsstörd utan har adhd och autistiska drag. Hans kurvor var mera som en berg o dalbana,resultaten var på särskolenivå på några av punkterna.Men ändå..ska ni utreda honom ordentligt eller? Man ska nog inte ta för givet hur något är innan en ordentlig utredning gjorts.
  5. lilla mi
    #3
    tror att det inte anses som om ytterligare utredning är nödvändig.
    Våra svar på psykologens frågor, lärarens svar och så själva testet ses som nog utredning.
    Är det fel?
    Vad ska jag kräva.
    Jag ska kämpa för att han ska få sina rättigher!!!
  6. 3
    tror att det inte anses som om ytterligare utredning är nödvändig.
    Våra svar på psykologens frågor, lärarens svar och så själva testet ses som nog utredning.
    Är det fel?
    Vad ska jag kräva.
    Jag ska kämpa för att han ska få sina rättigher!!!
  7. -aurora-
    #4
    Har du frågat sonen vad han tycker? Kanske han skulle känna det bättre om han inte behövde känna att han alltid "kommer sist/är sämst"?

    Jag har en elev som går IV och han har en diganos som ger honom rätten att gå på gymnasiesärskolan. Från högstadiet har de hela tiden uppmuntrat honom att inte gå särskola, eftersom han, med en-till-en-undervisning och med mycket tillrättalagd undervisning, kanske kan klara nedersta gränsen på G.

    Men orken har tagit slut - det krävs så otroligt mycket av honom för att orka med en hel skoldag, så vi har kunnat introducera honom för/i gymnasiesärskolan. Han kommer nu att börja där, för sin egen skull; för att han ska kunna jobba med det han vill utan att det krävs godkänt i en massa A-kurser. Genast har det blivit en mycket lugnare och coolare kille.

    Var inte rädd för särskolan!
  8. 4
    Har du frågat sonen vad han tycker? Kanske han skulle känna det bättre om han inte behövde känna att han alltid "kommer sist/är sämst"?

    Jag har en elev som går IV och han har en diganos som ger honom rätten att gå på gymnasiesärskolan. Från högstadiet har de hela tiden uppmuntrat honom att inte gå särskola, eftersom han, med en-till-en-undervisning och med mycket tillrättalagd undervisning, kanske kan klara nedersta gränsen på G.

    Men orken har tagit slut - det krävs så otroligt mycket av honom för att orka med en hel skoldag, så vi har kunnat introducera honom för/i gymnasiesärskolan. Han kommer nu att börja där, för sin egen skull; för att han ska kunna jobba med det han vill utan att det krävs godkänt i en massa A-kurser. Genast har det blivit en mycket lugnare och coolare kille.

    Var inte rädd för särskolan!
  9. Medlem sedan
    Aug 2003
    #5

    Två gånger

    ansåg min dotters kurator att man skulle testas för att vara säker på om det var utvecklingsstörning. Begär ett nytt test under bra förhållanden tex direkt efter ett sommarlov då han är på topp!
  10. 5
    Två gånger ansåg min dotters kurator att man skulle testas för att vara säker på om det var utvecklingsstörning. Begär ett nytt test under bra förhållanden tex direkt efter ett sommarlov då han är på topp!
  11. li08
    #6
    Jag tror inte du skall stirra dig blind på vad testet utvisat, utan mer på vad du själv anser, hur din son mår som det är nu i grundskolan. Mår han dåligt av att vara om han nu är det sämst, har han kompisar etc. Den sociala biten tror jag är viktigast. Hur är hans självkänsla, har den fått stryk kanske man bör fundera på särskola. Hur fungerar särskolan där ni bor är också viktigt, hur är klassen han i såfall kommer att gå i. Hur stor betydelse har hörselnedsättningen haft, självklart missar man mycket om man haft problem med det. Finns det någon liten grupp i vanliga skolan som kan vara ett alternativ?
    Man kan också vara individintegrerad dvs. gå i vanlig klass men efter särskolans kursplan och ha rätt till speciallärarinsatser från särskolan.
    Oavsett skolform skall han att han ha en individuell plan/åtgärdsprogram och få de insatser han behöver för att nå målen i denna.
  12. 6
    Jag tror inte du skall stirra dig blind på vad testet utvisat, utan mer på vad du själv anser, hur din son mår som det är nu i grundskolan. Mår han dåligt av att vara om han nu är det sämst, har han kompisar etc. Den sociala biten tror jag är viktigast. Hur är hans självkänsla, har den fått stryk kanske man bör fundera på särskola. Hur fungerar särskolan där ni bor är också viktigt, hur är klassen han i såfall kommer att gå i. Hur stor betydelse har hörselnedsättningen haft, självklart missar man mycket om man haft problem med det. Finns det någon liten grupp i vanliga skolan som kan vara ett alternativ?
    Man kan också vara individintegrerad dvs. gå i vanlig klass men efter särskolans kursplan och ha rätt till speciallärarinsatser från särskolan.
    Oavsett skolform skall han att han ha en individuell plan/åtgärdsprogram och få de insatser han behöver för att nå målen i denna.
  13. Medlem sedan
    Dec 2003
    #7
    Kräv vanlig grundskola och det stöd ditt barn där behöver, om det är där ni tycker det är bäst att han går där.
    Det gjorde vi och fick kämpa en del ibland,men vinsterna var stora och vi är idag nöjda med det val vi gjorde.
    Vi valde även vanligt gymnasium och senare vanligt arbetsliv - allt med anpassningar och individuellt stöd vid behov.
    Vi struntade i testerna och gick vår egen väg.
  14. 7
    Kräv vanlig grundskola och det stöd ditt barn där behöver, om det är där ni tycker det är bäst att han går där.
    Det gjorde vi och fick kämpa en del ibland,men vinsterna var stora och vi är idag nöjda med det val vi gjorde.
    Vi valde även vanligt gymnasium och senare vanligt arbetsliv - allt med anpassningar och individuellt stöd vid behov.
    Vi struntade i testerna och gick vår egen väg.
  15. lillami
    #8
    Hej!
    Jo, det är nog den vägen vi vill gå också.
    Skönt att höra att han har rätt till det stöd han behöver även i vanlig skola.
    Vi kommer att välja det nu.
    Idag är det det som är det bästa.
    Men vi kommer att vara öppna för att det kanske inte håller klängre upp i åldern i så fall får vi ta ställning till det då.
    Tyvär tror jag attd et är svårt att få den hjälp han behöver i den vanliga skolan.
    Inte för att hans behov är så speciella, utan at rektorn inte verkar inse behovet.
    Redan nu är tidigare specialpedagog bortplockad , trots att behovet har varit så uppenbart !
    Specialpedagogen protesterade, vi föräldrar protesterade och lärarna likaså.
    Specialpedagogen gjorde många test och prov med sonen, som klart och tydligt, visar behovet, men till det togs ingen hänsyn.
  16. 8
    Hej!
    Jo, det är nog den vägen vi vill gå också.
    Skönt att höra att han har rätt till det stöd han behöver även i vanlig skola.
    Vi kommer att välja det nu.
    Idag är det det som är det bästa.
    Men vi kommer att vara öppna för att det kanske inte håller klängre upp i åldern i så fall får vi ta ställning till det då.
    Tyvär tror jag attd et är svårt att få den hjälp han behöver i den vanliga skolan.
    Inte för att hans behov är så speciella, utan at rektorn inte verkar inse behovet.
    Redan nu är tidigare specialpedagog bortplockad , trots att behovet har varit så uppenbart !
    Specialpedagogen protesterade, vi föräldrar protesterade och lärarna likaså.
    Specialpedagogen gjorde många test och prov med sonen, som klart och tydligt, visar behovet, men till det togs ingen hänsyn.
  17. lilla mi
    #9
    ack
    Det ska jag göra.

    Det bra med det här provresultatet är ju ändå att han kanske äntligen får rätt till den hjälp han behöver!
    Fast jag vet att han ahr haft rätt till det hela tiden, men när rektorn inte fattar .....

    Fast ett nytt prov kommer jag att kräva.
    jag tror inte det kommer att visa några stora skillnader, men på några punkter kanske han kan höja sitt provresultat om han är lite mer motiverad.
  18. 9
    ack
    Det ska jag göra.

    Det bra med det här provresultatet är ju ändå att han kanske äntligen får rätt till den hjälp han behöver!
    Fast jag vet att han ahr haft rätt till det hela tiden, men när rektorn inte fattar .....

    Fast ett nytt prov kommer jag att kräva.
    jag tror inte det kommer att visa några stora skillnader, men på några punkter kanske han kan höja sitt provresultat om han är lite mer motiverad.
  19. Aino
    #10
    Om inte rektorn tar behoven på allvar kan man gå vidare till högre instans. Det är olika i olika kommuner, men i vår kommun är det en områdeschef över rektorn, och sedan finns förvaltningschef och en chef för specialpedagogernas organisation.

    Du har rätt att kräva en individanpassad undervisning!
  20. 10
    Om inte rektorn tar behoven på allvar kan man gå vidare till högre instans. Det är olika i olika kommuner, men i vår kommun är det en områdeschef över rektorn, och sedan finns förvaltningschef och en chef för specialpedagogernas organisation.

    Du har rätt att kräva en individanpassad undervisning!
  21. resedan
    #11
    visst kan man "kräva" att gå kvar på vanlig grundskola. Men frågan är varför. Det är kanske inte alla gånger det verkligen är för barnets bästa, utan för att man som förälder tror att de får en bättre utbildning...eller rentav att man inte kan acceptera att ens barn går i "särskolan". Jag har sett det på nära håll flera gånger.
    Även om man tror att barnet "klarar av" skolan, med stöd och resurser, så kan det ju faktiskt vara så att det sociala umgänget med kamrater kanske inte är på samma villkor. Barnet känner att h*n är annorlunda eller har andra villkor, vilket kan skapa känslor av utanförskap.
    Varför vill man då inte ta chansen att få barnet till särskola, till en verkligt individanpassad undervisning, och en möjlighet att känna sig fullt accepterad som en i gänget...?
  22. 11
    visst kan man "kräva" att gå kvar på vanlig grundskola. Men frågan är varför. Det är kanske inte alla gånger det verkligen är för barnets bästa, utan för att man som förälder tror att de får en bättre utbildning...eller rentav att man inte kan acceptera att ens barn går i "särskolan". Jag har sett det på nära håll flera gånger.
    Även om man tror att barnet "klarar av" skolan, med stöd och resurser, så kan det ju faktiskt vara så att det sociala umgänget med kamrater kanske inte är på samma villkor. Barnet känner att h*n är annorlunda eller har andra villkor, vilket kan skapa känslor av utanförskap.
    Varför vill man då inte ta chansen att få barnet till särskola, till en verkligt individanpassad undervisning, och en möjlighet att känna sig fullt accepterad som en i gänget...?
  23. lilla mi
    #12
    Hej!

    I vårt fall är det så att sonen inte har några bekymmer i klassen.
    han har kompisar och "leker " på frtiden flera gånger i veckan.
    Kanske inte lika ofta som en del andra i klassen, men det beror nog mest på att han går på fritids och leker mycket med en kompis där också.

    Jag ska absolut inte säga tvär nej till särskola pga. någon prestige av något slag , utan bara att det idag ser utan att vara den vanliga skolan som passar bäst, och det just pga. att det funkar bra med kompisar.

    Men jag kommer att be att få besöka särskolan själv och prata med personalen där och bilda mig en uppfattning om vad som är bäst.

    Idag är det bara inlärningen som är jobbig.
    Och självförtroendet, han tycker det är jobbigt att inte komma nån vart,han känner sig dum,och den känslan kom väl extra mycket sedan specialpedagogen plockdes bort.

    Visar det sig att han fortfarande tycker att det är jobbigt och känner sig dum när han fått hjälp, då ska jag absolut överväga särskola.
  24. 12
    Hej!

    I vårt fall är det så att sonen inte har några bekymmer i klassen.
    han har kompisar och "leker " på frtiden flera gånger i veckan.
    Kanske inte lika ofta som en del andra i klassen, men det beror nog mest på att han går på fritids och leker mycket med en kompis där också.

    Jag ska absolut inte säga tvär nej till särskola pga. någon prestige av något slag , utan bara att det idag ser utan att vara den vanliga skolan som passar bäst, och det just pga. att det funkar bra med kompisar.

    Men jag kommer att be att få besöka särskolan själv och prata med personalen där och bilda mig en uppfattning om vad som är bäst.

    Idag är det bara inlärningen som är jobbig.
    Och självförtroendet, han tycker det är jobbigt att inte komma nån vart,han känner sig dum,och den känslan kom väl extra mycket sedan specialpedagogen plockdes bort.

    Visar det sig att han fortfarande tycker att det är jobbigt och känner sig dum när han fått hjälp, då ska jag absolut överväga särskola.
  25. Medlem sedan
    Dec 2003
    #13
    Resedans argumenterande är precis det gammaldags motståndsargumenterande som man som förälder brukar behöva argumentera MOT - när man vill ha sitt barn i vanlig skola.
    Alla barn hör ihop och specialundervisning är inte en plats (typ särskolan)utan ett undervisningssätt som kan användas oavseende av lokalitet.
    Tramserierna om att föräldrar inte skulle acceptera sina barns svårigheter hör till stenåldern.Däremot vill dagens föräldrar allt mindre acceptera den diskriminering av barn som särskolan innebär.Och allt fler efterlyser resultat i svart och vitt på resultaten av denna "särundervisning".För dessa saknas. Eleverna i särskolan fortsätter sen ett gruppliv utan delaktighet och oberoende i de flesta fall.
  26. 13
    Resedans argumenterande är precis det gammaldags motståndsargumenterande som man som förälder brukar behöva argumentera MOT - när man vill ha sitt barn i vanlig skola.
    Alla barn hör ihop och specialundervisning är inte en plats (typ särskolan)utan ett undervisningssätt som kan användas oavseende av lokalitet.
    Tramserierna om att föräldrar inte skulle acceptera sina barns svårigheter hör till stenåldern.Däremot vill dagens föräldrar allt mindre acceptera den diskriminering av barn som särskolan innebär.Och allt fler efterlyser resultat i svart och vitt på resultaten av denna "särundervisning".För dessa saknas. Eleverna i särskolan fortsätter sen ett gruppliv utan delaktighet och oberoende i de flesta fall.
  27. stenåldersresedan
    #14
    ooops...där trampades visst på en öm tå? Vad enkelt det måste vara att sitta inne med sanningen och avfärda allt annat som trams! Dessvärre har jag sett "stenålderstramserierna" på nära håll. Hur gärna du än vill kan du inte förklara bort dem.
    Du har givetvis rätt att ha din _åsikt_ ...men jag köper inte dina starkt förenklade och polemiserade argument. Du radar upp ett antal påståenden som om de vore obestridliga sanningar, när det i själva verket handlar om dina egna tyckanden, som jag givetvis inte kan förringa eller avfärda...men det finns kanske fler sätt att se på saker? Mina erfarenheter och tyckanden är väl inte mindre sanna än dina?
  28. 14
    ooops...där trampades visst på en öm tå? Vad enkelt det måste vara att sitta inne med sanningen och avfärda allt annat som trams! Dessvärre har jag sett "stenålderstramserierna" på nära håll. Hur gärna du än vill kan du inte förklara bort dem.
    Du har givetvis rätt att ha din _åsikt_ ...men jag köper inte dina starkt förenklade och polemiserade argument. Du radar upp ett antal påståenden som om de vore obestridliga sanningar, när det i själva verket handlar om dina egna tyckanden, som jag givetvis inte kan förringa eller avfärda...men det finns kanske fler sätt att se på saker? Mina erfarenheter och tyckanden är väl inte mindre sanna än dina?
  29. resedan
    #15
    ja för en del barn _är_ det ju bättre i "vanlig" grundskola. Ditt barn kanske hör till dem. Det låter som om du har en sund och klok inställning, och jag är säker på att du fattar rätt beslut för ditt barn!
  30. 15
    ja för en del barn _är_ det ju bättre i "vanlig" grundskola. Ditt barn kanske hör till dem. Det låter som om du har en sund och klok inställning, och jag är säker på att du fattar rätt beslut för ditt barn!
  31. Medlem sedan
    May 2000
    #16
    Hej!

    Jag har inte pratat med sonen än, vill först veta vilka möjligheter som finns.
  32. 16
    Hej!

    Jag har inte pratat med sonen än, vill först veta vilka möjligheter som finns.
  33. Medlem sedan
    Sep 2006
    #17
    Skriver under på allt du skriver resedan vart ända ord,
    Man kan ge en motfråga varför går inte alla ungdomar tonåringar på naturvetenskapliga programet det som kräver mest på hela gymnastiet Ingen förälder till ett hanvekskunnigt och inte teoretiskt inriktat barn skulle drömma om att sätta det i det programet,
    Sedan är varje klass unkik varje kommun unik så det hela kan nog verka som ett riskabelt lotteri ,
    Att inte kunna fullfölja och få godkänt i sk vanliga skolan prg av sitt begåvingshandikapp hur har ni löst det . Att gå ut med ig i alla ämnen hur stark är man då Just prg av att man råkar ha en hjärna med sådan skada att detta ör omöjligt Barn som inte ens har ett språk hur löser man det ,
  34. 17
    Skriver under på allt du skriver resedan vart ända ord,
    Man kan ge en motfråga varför går inte alla ungdomar tonåringar på naturvetenskapliga programet det som kräver mest på hela gymnastiet Ingen förälder till ett hanvekskunnigt och inte teoretiskt inriktat barn skulle drömma om att sätta det i det programet,
    Sedan är varje klass unkik varje kommun unik så det hela kan nog verka som ett riskabelt lotteri ,
    Att inte kunna fullfölja och få godkänt i sk vanliga skolan prg av sitt begåvingshandikapp hur har ni löst det . Att gå ut med ig i alla ämnen hur stark är man då Just prg av att man råkar ha en hjärna med sådan skada att detta ör omöjligt Barn som inte ens har ett språk hur löser man det ,
  35. Aino
    #18
    Man har rätt att kräva en individanpassad utbildning. Om det är så att rektorn tycker att denna utbildning inte alls kan ges inom den "vanliga" skolans ramar så borde det väl inte vara alltför svårt att förklara varför särskolan är bättre?

    Alla barn är lite olika. Vi har alla olika förutsättningar, och lär oss på olika sätt. Det jag ville peka på var att om man som förälder är övertygad om att ens barn mår bäst i den "vanliga" klassen, så _har_ man rätt till en individuellt anpassad utbildning! Detta gäller både om man har behov av ett annat sätt att lära sig för att man har "svårt för sig" och halkar "efter" annars, eller om man "har lätt för sig" och annars ledsnar på skolan.

    Det borde vara självklart för att lärare/rektorer etc att man ska se varje barn redan från början.

    Det jag blir mest upprörd över från ursprungsinlägget är att man låter det gå så långt som till fjärde klass utan att ha tagit tag i saken tillräckligt. Om man anser att särskola är det bästa alternativet så borde väl det näst bästa alternativet vara att man ger barnet en individuellt anpassad utbildning i grundskolan - inte att man "tar bort" tex stöd från specialpedagoger. Jag känner det lite som att skolan _vill_ misslyckas med detta barn för att man ska "bli av med" problemet!
  36. 18
    Man har rätt att kräva en individanpassad utbildning. Om det är så att rektorn tycker att denna utbildning inte alls kan ges inom den "vanliga" skolans ramar så borde det väl inte vara alltför svårt att förklara varför särskolan är bättre?

    Alla barn är lite olika. Vi har alla olika förutsättningar, och lär oss på olika sätt. Det jag ville peka på var att om man som förälder är övertygad om att ens barn mår bäst i den "vanliga" klassen, så _har_ man rätt till en individuellt anpassad utbildning! Detta gäller både om man har behov av ett annat sätt att lära sig för att man har "svårt för sig" och halkar "efter" annars, eller om man "har lätt för sig" och annars ledsnar på skolan.

    Det borde vara självklart för att lärare/rektorer etc att man ska se varje barn redan från början.

    Det jag blir mest upprörd över från ursprungsinlägget är att man låter det gå så långt som till fjärde klass utan att ha tagit tag i saken tillräckligt. Om man anser att särskola är det bästa alternativet så borde väl det näst bästa alternativet vara att man ger barnet en individuellt anpassad utbildning i grundskolan - inte att man "tar bort" tex stöd från specialpedagoger. Jag känner det lite som att skolan _vill_ misslyckas med detta barn för att man ska "bli av med" problemet!

Liknande trådar

  1. Inklusiv skola - inte särskola
    By beppes_sigrid in forum Downs Syndrom
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2010-02-14, 17:19
  2. Inklusiv skola - inte särskola
    By beppes_sigrid in forum Utvecklingshämning
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2009-12-27, 16:49
  3. Inklusiv skola - inte särskola
    By beppes_sigrid in forum Skolbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2009-10-31, 20:07
  4. vanlig skola eller särskola?
    By anonymt namn in forum Autismspektrum
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2007-04-09, 19:14
  5. Barn i "vanlig skola"
    By Aaava in forum Autismspektrum
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-06-05, 19:23
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar