Har ensam vårdnad om sonen fem år gammal. Han har haft lite kontakt med sin pappa fram till att han var ungefär tre, sedan ingenting. Nu behöver jag stöd och funderar på att ringa till hans pappa som bor i en helt annan del av landet. Någon som har erfarenhet av hur det kan funka med dagis, om han skulle ta honom, säg en vecka av tre? Skriver man på gemensam vårdnad då och är detta dumt av mig med tanke på att han inte brytt sig tidigare? Underhållet, vad händer? Vem betalar resorna? Nån?
1
fundering Har ensam vårdnad om sonen fem år gammal. Han har haft lite kontakt med sin pappa fram till att han var ungefär tre, sedan ingenting. Nu behöver jag stöd och funderar på att ringa till hans pappa som bor i en helt annan del av landet. Någon som har erfarenhet av hur det kan funka med dagis, om han skulle ta honom, säg en vecka av tre? Skriver man på gemensam vårdnad då och är detta dumt av mig med tanke på att han inte brytt sig tidigare? Underhållet, vad händer? Vem betalar resorna? Nån?
För VEMS skull gör du detta? Gör du det för ditt barns skull eller är det så att du behöver avlastning?
Behöver du avlastning finns det andra vägar att gå. Har du inge andra släktingar som kan avlasta dig? eller vänner? Du kan försöka få en avlastningafamilj genom kommunen där du bor. Behöver sonen manliga förebilder finns det också bättre vägar att gå en att kämpa med en ointresserad bio-pappa.
Självklart kan pappan umgås med sin son även om han inte har vårdnaden. Man skiljer på vårdnad och umgängesrätt. (Pappan kan kräva umgängesrätt utan att ha vårdnaden.)
Uppmuntra INTE! till gemesam vårdnad om inte pappan själv visar ett stort engagemang och samarbetsvilja. Gemesam vårdnad innebär _inte_ att pappan får några skyldigheter att bry sig om sitt barn. Däremot ger det honom en massa rättigheter. Han måste då godkänna om du vill flytta, byta skola för barnet, låta barnet få sjukvård (!), åka utomlands, ha vissa hobbys osv. osv. Har pappan väl fått vårdnaden är det nästan omöjligt för dig att få ensam vårdnad igen.
Underhållet påverkas inte av vårdnaden.
Barnet är 5 år. Då ska han snart börja skolan. Då kan ni självklart inte hålla på med varannan eller var 3:e vecka. Det är umgängesföräldern alltså pappan som skall stå för resorna. Är det långt mellan er ska du bidra efter förmåga.
Växelvis boende förutsätter att föräldrarna bor nära varandra.
Om pappan __SJÄLV__ skulle börja vilja ha kontakt och visar att han verkligen _bryr_ sig och ni kan samarbeta så ska du natruligtvis inte aktivt motarbeta det. Men ge INTE vårdnaden till en helt frånvarande pappa!!!!
2
JÄTTEDUMT! För VEMS skull gör du detta? Gör du det för ditt barns skull eller är det så att du behöver avlastning?
Behöver du avlastning finns det andra vägar att gå. Har du inge andra släktingar som kan avlasta dig? eller vänner? Du kan försöka få en avlastningafamilj genom kommunen där du bor. Behöver sonen manliga förebilder finns det också bättre vägar att gå en att kämpa med en ointresserad bio-pappa.
Självklart kan pappan umgås med sin son även om han inte har vårdnaden. Man skiljer på vårdnad och umgängesrätt. (Pappan kan kräva umgängesrätt utan att ha vårdnaden.)
Uppmuntra INTE! till gemesam vårdnad om inte pappan själv visar ett stort engagemang och samarbetsvilja. Gemesam vårdnad innebär _inte_ att pappan får några skyldigheter att bry sig om sitt barn. Däremot ger det honom en massa rättigheter. Han måste då godkänna om du vill flytta, byta skola för barnet, låta barnet få sjukvård (!), åka utomlands, ha vissa hobbys osv. osv. Har pappan väl fått vårdnaden är det nästan omöjligt för dig att få ensam vårdnad igen.
Underhållet påverkas inte av vårdnaden.
Barnet är 5 år. Då ska han snart börja skolan. Då kan ni självklart inte hålla på med varannan eller var 3:e vecka. Det är umgängesföräldern alltså pappan som skall stå för resorna. Är det långt mellan er ska du bidra efter förmåga.
Växelvis boende förutsätter att föräldrarna bor nära varandra.
Om pappan __SJÄLV__ skulle börja vilja ha kontakt och visar att han verkligen _bryr_ sig och ni kan samarbeta så ska du natruligtvis inte aktivt motarbeta det. Men ge INTE vårdnaden till en helt frånvarande pappa!!!!
tycker jag att du funderar på att kontakta barnet pappa..det är väl helt naturligt att man vänder sig till barnets andra förälder först o främst när man behöver stöd..men som sunrise säger så är det inte vårdnaden som du behöver bry dig om nu utan det handlar ju om att du vill få igång ett umgänge mellan sonen o pappan..vet du nåt om pappans liv idag?..o varför slutade kontakten mellan barnet o pappan tidigare?..har ni kanske kontakt med farmor o farfar eller andra släktingar på pappans sida?..mina barn har noll kontakt med sin pappa (nåja..nästan noll..han skickar jul-email o ibland födelsedagsmail o barnen svarar o tackar..det är typ allt) men har jättebra kontakt med farmor o alla fastrar o farbröder o kusiner på pappans sida..
du o sonen kan också skicka ett brev till pappan..sonen lär väl ha en del frågor som du inte kan svara på i alla fall om pappan..det viktigaste är nog att ni skyndar långsamt..sedan alla frågor om dagis o resor mm beror ju helt o hållet på avstånd mm..pappan är kanske också lika ointresserad som mina barns pappa o då måste du söka stöd på annat håll..tragiskt men sant..
******************************
Inte helt galen...bara lite udda..
When all was done and said, more was said than done.
3
inte alls jättedumt.. tycker jag att du funderar på att kontakta barnet pappa..det är väl helt naturligt att man vänder sig till barnets andra förälder först o främst när man behöver stöd..men som sunrise säger så är det inte vårdnaden som du behöver bry dig om nu utan det handlar ju om att du vill få igång ett umgänge mellan sonen o pappan..vet du nåt om pappans liv idag?..o varför slutade kontakten mellan barnet o pappan tidigare?..har ni kanske kontakt med farmor o farfar eller andra släktingar på pappans sida?..mina barn har noll kontakt med sin pappa (nåja..nästan noll..han skickar jul-email o ibland födelsedagsmail o barnen svarar o tackar..det är typ allt) men har jättebra kontakt med farmor o alla fastrar o farbröder o kusiner på pappans sida..
du o sonen kan också skicka ett brev till pappan..sonen lär väl ha en del frågor som du inte kan svara på i alla fall om pappan..det viktigaste är nog att ni skyndar långsamt..sedan alla frågor om dagis o resor mm beror ju helt o hållet på avstånd mm..pappan är kanske också lika ointresserad som mina barns pappa o då måste du söka stöd på annat håll..tragiskt men sant..
Jag kan ju tycka att eftersom pappan vet om barnets existens så varför ska DU ta första steget efter så lång tid?
Finns det skälig orsak till att pappan håller sig borta? Det kan ju vara så att han definitivt inte vill ha någon kontakt med sitt barn......
Skulle det bli någon form av umgänge så ska den vara kontinuerlig. Man kan inte upprätthålla den under en period för att sen avsluta den helt och hållet. Då är jag övertygad om att ett 0-umgänge med pappan är bättre för din sons skull.
Du har EV och ska INTE skriva på något papper om GV!!! I den frågan håller jag definitivt med "Sunrise"!! Barnet kan ha umgänge med pappan i allafall, man måste inte ha GV för den sakens skull.
Jag tycker du ska sätta dig ner och verkligen tänka efter om VARFÖR du vill kontakta pappan efter denna långa tiden.
Tror du på ett umgänge mellan pappan och sonen..så okej...hör av dig till honom då. MEN pojken ska INTE veta något om det! Du ska göra det i det tysta tills allt är klart att de ska träffas. Att involvera sonen redan nu innan kan bli en stor besvikelse för honom om sen pappan säger nej till umgänge och framtida kontakter....
Jag vet att det är svårt men försök inte att ta med dina egna värderingar kring detta med att alla barn ska ha en pappa. Visst, alla barn har en pappa MEN alla barn har inte umgänge med sin pappa - vilket är en stor skillnad!
Frågan är just nu... Vad är BÄST för din son????
"Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en attraktiv och välbevarad kropp. Det handlar om att glida in sidlänges med en chokladkaka i ena handen, en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten, skrikande "Hoho, kan någon ge mig lift!"
4
För vems skull... kommer du ev. kontakta pappan?
Jag kan ju tycka att eftersom pappan vet om barnets existens så varför ska DU ta första steget efter så lång tid?
Finns det skälig orsak till att pappan håller sig borta? Det kan ju vara så att han definitivt inte vill ha någon kontakt med sitt barn......
Skulle det bli någon form av umgänge så ska den vara kontinuerlig. Man kan inte upprätthålla den under en period för att sen avsluta den helt och hållet. Då är jag övertygad om att ett 0-umgänge med pappan är bättre för din sons skull.
Du har EV och ska INTE skriva på något papper om GV!!! I den frågan håller jag definitivt med "Sunrise"!! Barnet kan ha umgänge med pappan i allafall, man måste inte ha GV för den sakens skull.
Jag tycker du ska sätta dig ner och verkligen tänka efter om VARFÖR du vill kontakta pappan efter denna långa tiden.
Tror du på ett umgänge mellan pappan och sonen..så okej...hör av dig till honom då. MEN pojken ska INTE veta något om det! Du ska göra det i det tysta tills allt är klart att de ska träffas. Att involvera sonen redan nu innan kan bli en stor besvikelse för honom om sen pappan säger nej till umgänge och framtida kontakter....
Jag vet att det är svårt men försök inte att ta med dina egna värderingar kring detta med att alla barn ska ha en pappa. Visst, alla barn har en pappa MEN alla barn har inte umgänge med sin pappa - vilket är en stor skillnad!
Mja...gör det för bådas skull... Jag behöver definitivt hjälp och stöd har skickat in en ansökan om stödfamilj. Men så tänker jag att OM han hör sig, pappan, och vill träffa sonen så kanske kontakten med stödfamiljen bryts o att det isf inte är bra för sonen. Velar fram och tillbaka.
vi bor ca 30 mil från varandra...så jag tänker att det är svårt att åka över bara en helg fram och tillbaka.
usch vet varken ut eller in nu... Tack för svar, ska verkligen försöka komma fram till en lösning..
5
Mja...gör det för bådas skull... Jag behöver definitivt hjälp och stöd har skickat in en ansökan om stödfamilj. Men så tänker jag att OM han hör sig, pappan, och vill träffa sonen så kanske kontakten med stödfamiljen bryts o att det isf inte är bra för sonen. Velar fram och tillbaka.
vi bor ca 30 mil från varandra...så jag tänker att det är svårt att åka över bara en helg fram och tillbaka.
usch vet varken ut eller in nu... Tack för svar, ska verkligen försöka komma fram till en lösning..
jaaa de hade kontakt tidigare, men han kunde inte upprätthålla den och jag bad honom att antingen vara pappa eller höra av sig när han var mogen för att kunna komma och ringa när han lovat... Trodde inte han skulle ta det på allvar och brytakontakten helt!
Har ingen kontakt med hans övriga släkt...
Vet inet vad som är bäst i denna situationen!
6
jaaa de hade kontakt tidigare, men han kunde inte upprätthålla den och jag bad honom att antingen vara pappa eller höra av sig när han var mogen för att kunna komma och ringa när han lovat... Trodde inte han skulle ta det på allvar och brytakontakten helt!
Har ingen kontakt med hans övriga släkt...
Vet inet vad som är bäst i denna situationen!
Åhhh...det är ju det som är så svårt! Vad är bäst för grabben? kanske krånglar till det onödigt mycket om jag sätter igång ett umgänge med ointresserad pappa som bor 30 mil bort??
Vi behöver hjälp, har sökt om stödfamilj, men det tar ju tiiiiiid... behöver stöd nu, har ingen hjälp alls, jag knäcker mig om jag inte får hjälp!
7
Åhhh...det är ju det som är så svårt! Vad är bäst för grabben? kanske krånglar till det onödigt mycket om jag sätter igång ett umgänge med ointresserad pappa som bor 30 mil bort??
Vi behöver hjälp, har sökt om stödfamilj, men det tar ju tiiiiiid... behöver stöd nu, har ingen hjälp alls, jag knäcker mig om jag inte får hjälp!
"bara" avlastning/stöd du behöver så ska du defintivt INTE blanda in pappan i det. Du måste kunna skilja på pappans roll i det hela och att du personligen behöver stöd/avlastning.
Barn som bor växelvist och som har umgänge med sin andre förälder, har ju inte detta för att den andre föräldern ska ha avlastning. De har ju det just för att de ska få träffa den föräldern som de inte bor med!
Försök hitta orken att ringa och trycka på kommunen, om det är dem som ska besluta kring stödfamiljen. Berätta hur läget ser ut, att du verkligen behöver det NU!
Hur ser ditt sociala umgänge ut i övrigt?
Har du några syskon som kan ta sonen ibland? Dina föräldrar?
Någon väninna som kan tänkas ta sonen några timmar en dag?
Hoppas allt ordnar sig för både dig o pojken!
"Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en attraktiv och välbevarad kropp. Det handlar om att glida in sidlänges med en chokladkaka i ena handen, en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten, skrikande "Hoho, kan någon ge mig lift!"
8
Är det... "bara" avlastning/stöd du behöver så ska du defintivt INTE blanda in pappan i det. Du måste kunna skilja på pappans roll i det hela och att du personligen behöver stöd/avlastning.
Barn som bor växelvist och som har umgänge med sin andre förälder, har ju inte detta för att den andre föräldern ska ha avlastning. De har ju det just för att de ska få träffa den föräldern som de inte bor med!
Försök hitta orken att ringa och trycka på kommunen, om det är dem som ska besluta kring stödfamiljen. Berätta hur läget ser ut, att du verkligen behöver det NU!
Hur ser ditt sociala umgänge ut i övrigt?
Har du några syskon som kan ta sonen ibland? Dina föräldrar?
Någon väninna som kan tänkas ta sonen några timmar en dag?
tja... kluven..jag vill ju att grabben ska få träffa sin pappa med...
Har ingen som kan ställa upp...jo förälder någon enstaka gång ibland, men det är sällan, jag behövermer stöd än så.
tack för svar, ska trycka mer på kommunen!!
9
tja... kluven..jag vill ju att grabben ska få träffa sin pappa med...
Har ingen som kan ställa upp...jo förälder någon enstaka gång ibland, men det är sällan, jag behövermer stöd än så.
tack för svar, ska trycka mer på kommunen!!
Du vill att din son ska få träffa pappan. Men tyvärr har pappan ingen skyldighet att träffa sin son. Slösa inte den energi du har kvar på att försöka uppfostra en vuxen människa. Om inte pappan visat nåt intresse hittills så kommer du nog inte långt med att försöka tvinga honom.
Håller med de övriga du fått svar av om att vad du än gör så ska du INTE ge upp din ensamma vårdnad om sonen. Nämn inte ens ordet vårdnad. Ditt resonemang handlar enbart om umgänget eller egentligen inte ens det utan mest ditt behov av avlastning. Prata med din sons kompisars föräldrar. Han kan kanske vara och leka med nån en hel lördag t ex. Ibland kan det vara lättare att ha två barn än ett, så dom tycker kanske det är jättebra. Han kan kanske sova över hos nån kompis nån natt. Fråga! Det kan inte hända nåt värre än att du får ett nej. Och gå på kommunen hårdare. Poängtera att du inte har nåt stort socialt nätverk.
10
Du vill att din son ska få träffa pappan. Men tyvärr har pappan ingen skyldighet att träffa sin son. Slösa inte den energi du har kvar på att försöka uppfostra en vuxen människa. Om inte pappan visat nåt intresse hittills så kommer du nog inte långt med att försöka tvinga honom.
Håller med de övriga du fått svar av om att vad du än gör så ska du INTE ge upp din ensamma vårdnad om sonen. Nämn inte ens ordet vårdnad. Ditt resonemang handlar enbart om umgänget eller egentligen inte ens det utan mest ditt behov av avlastning. Prata med din sons kompisars föräldrar. Han kan kanske vara och leka med nån en hel lördag t ex. Ibland kan det vara lättare att ha två barn än ett, så dom tycker kanske det är jättebra. Han kan kanske sova över hos nån kompis nån natt. Fråga! Det kan inte hända nåt värre än att du får ett nej. Och gå på kommunen hårdare. Poängtera att du inte har nåt stort socialt nätverk.
30 mil. För långt för att bara åka över en helg säger du. Men då är det ju helt omöjligt att kombinera med sonens skolgång. DU kommer alltså bara uppmuntra sonen att ha en pappa i några veckor under ett år och sen kommer pappan att försvinna bort igen? Eller?
Skulle det vara OK att sonen är en längre tid hos pappa under tex. sommar och julloven? Är det det du menar? Skulle sonen verkligen vilja det om han inte träffar pappa mer under terminerna?
Annars tycker jag inte 30 mil är något hinder för att bara åka över helgen. Det beror på hur ni kan lösa resorna förstås.
11
30 mil. För långt för att bara åka över en helg säger du. Men då är det ju helt omöjligt att kombinera med sonens skolgång. DU kommer alltså bara uppmuntra sonen att ha en pappa i några veckor under ett år och sen kommer pappan att försvinna bort igen? Eller?
Skulle det vara OK att sonen är en längre tid hos pappa under tex. sommar och julloven? Är det det du menar? Skulle sonen verkligen vilja det om han inte träffar pappa mer under terminerna?
Annars tycker jag inte 30 mil är något hinder för att bara åka över helgen. Det beror på hur ni kan lösa resorna förstås.
Tips:
Det finns en förening som hjälper ensamstående föräldrar att hjälpa varandra. Där kanske du kan få tips och stöd. Annars tycker jag du också skall pröva Röda Korset. eller svenska kyrkan. De kanske kan tipsa vidare om hur du kan få tag i en avlastningsfamilj.
Tips:
Det finns en förening som hjälper ensamstående föräldrar att hjälpa varandra. Där kanske du kan få tips och stöd. Annars tycker jag du också skall pröva Röda Korset. eller svenska kyrkan. De kanske kan tipsa vidare om hur du kan få tag i en avlastningsfamilj.
Jag säger...tänk på ditt barn i första hand..låter som om du kommer utsätta honom för en stor omställning som kanske leder till stress...det finns andra ätt att få hjälp med avlastning.
14
Jag säger...tänk på ditt barn i första hand..låter som om du kommer utsätta honom för en stor omställning som kanske leder till stress...det finns andra ätt att få hjälp med avlastning.
Instämmer...mina barn bodde en period hos sin pappa då jag var tvungen att bo på annan ort..de hade 38 mil. Något äldre, men de åkte tåg utan byten..visserligen blev det en del mil för att hämta och lämna...men vad gör man inte för sina barn
15
Instämmer...mina barn bodde en period hos sin pappa då jag var tvungen att bo på annan ort..de hade 38 mil. Något äldre, men de åkte tåg utan byten..visserligen blev det en del mil för att hämta och lämna...men vad gör man inte för sina barn
Dra inte in sonen i att skriva brev till pappan innan du vet om pappan överhuvudtaget är intresserad av att svara, tycker jag. Bättre om mamman skriver själv först för att pejla intresset från pappans sida.
16
Dra inte in sonen i att skriva brev till pappan innan du vet om pappan överhuvudtaget är intresserad av att svara, tycker jag. Bättre om mamman skriver själv först för att pejla intresset från pappans sida.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
behöver stöd nu, har ingen hjälp alls, jag knäcker mig om jag inte får hjälp!
